Fokusera på fakta i valdebatten – för vården och omsorgens bästa

En ideologisk konflikt, men myter och felaktigheter bör likväl korrigeras. Vårdföretagarna kommer under valrörelsen löpande kommentera och bemöta faktafel om privat drivna vård- och omsorgsverksamheter som tillsammans utgör en viktig del av den svenska välfärden.

Först ut är det paket med tio förslag som Socialminister Lena Hallengren (S) presenterade i förra veckan under parollen ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”. I utspelet görs flera påståenden om privata vårdgivare som S menar motiverar politisk handling. Det står naturligtvis partierna fritt att komma med förslag baserade på ideologiska övertygelser, men påståenden utan grund eller felaktiga fakta kan Vårdföretagarna inte låta stå oemotsagda. Det vore därutöver olyckligt om politiska beslut fattades på felaktig grund.

Något annat är djupt orättvist att påstå. Regeringens egen Coronakommission betonar särskilt det stöd som den privata vården inneburit för regionerna under pandemin (avsnitt 11.9). Det handlar bl.a. om utlåning av personal, vård av covid-patienter och om att akutsjukvård och operationer togs över av privata vårdgivare. Kommissionen slår fast att den privata vården på detta sätt har avlastat den offentliga vården och att det stödet har varit viktigt för regionerna. För den som vill fördjupa sig i faktiska exempel har Vårdföretagarna med hjälp av Grant Thornton tagit fram en sammanställning av den privata vårdens bidrag under pandemin. Där kan man exempelvis läsa om hur Capio Artro Clinic utförde 1200 frakturoperationer åt Södersjukhuset i Stockholm eller hur Carlanderska sjukhuset ställde om så att kirurger från Sahlgrenska kunde operera sina patienter hos Carlanderska, i operationssalar som de bemannade för att avlasta Region Västra Götaland. Det är läsning som rekommenderas till alla partier och vårdpolitiker.

Att påstå att privata vårdgivare inte tar ansvar för den så viktiga kompetensförsörjningen kan bara komma från den som inte har koll på fakta. Idag gör 1170 ST-läkare i Allmänmedicin sin utbildningstjänstgöring hos privata vårdgivare. Det motsvarar 35 procent av alla ST-läkare år 2021. Dessutom är ökningen av ST-läkare störst hos privata vårdgivare. Mellan åren 2019–2021 med 27 procent, från 920 till 1170. Under samma period ökade antalet ST-läkare i regiondriven vård med 4 procent. För den som vill fördjupa sig ytterligare finns mer att läsa i en rapport av Socialstyrelsen och Nationella Vårdkompetensrådet.

Öppenhet och transparens är en självklarhet inom vård och omsorg. Det finns goda möjligheter till insyn, men också uppföljning och granskning som myndigheter och huvudmän genomför av kvaliteten och utbildningsnivån hos personalen. De handlingar som inkommer till kommuner och regioner omfattas av offentlighetsprincipen, och allmänheten kan därmed få insyn i privata aktörers verksamhet. Därför bör den som hävdar att privata vårdgivare därutöver ska lyda under offentlighetsprincipen ställa sig frågan: vilken information är det offentlighetsprincipen syftar att ge tillgång till, som saknas idag?

Att föreslå olika stopplagar för privata vårdgivare känns som gammal skåpmat i valrörelser. Handlar det inte som nu om stopp för att driva akutsjukhus har det genom åren varit stopplagar för såväl vårdval som sjukvårdsförsäkringar som varit uppe till diskussion. En mer nyfiken inställning till hur privata vårdgivare skulle kunna lösa större uppdrag eller vårdkedjor vore uppfriskande. De exempel som finns visar att sjukvården skulle kunna må bra av det.

I en studie av tre akutsjukhus i Region Stockholm var Capio S:t Görans sjukhus mest effektivt. Det privat drivna sjukhuset hade mest nöjda patienter och personal och lägst andel återinläggningar. De klarade även regionens kvalitetsmål bäst och hade samtidigt lägre kostnader jämfört med de offentligt drivna sjukhusen.

Påståendet att patienter med sjukvårdsförsäkring går före patienter som inte har en försäkring saknas det belägg för. Det finns inga undanträngningseffekter, konstaterar regeringens egen utredning (SOU 2021:80). Lägg därtill att privata sjukvårdsförsäkringar endast står för cirka en procent av sjukvårdskostnaderna och att den nyligen remitterade departementsskrivelsen (Ds2022 15) skriver att en reglering av sjukvårdsförsäkringarna kan påverka tillgängligheten till sjukvården på ett negativt sätt.

Vårdföretagarna anser att den viktigaste sjukvårdsfrågan måste vara hur de nästan 678 000 patienter som nu väntar på vård snabbt kan få sina behov tillgodosedda, och har presenterat flera förslag som kan bidra till kortare vårdköer. Just tillgänglighet är också den sjukvårdsfråga som flest väljare vill att politikerna svarar på enligt en Ipsos undersökning. Dessutom är frågan om vårdköer avgörande för partivalet.  Alltså bör politiker som vill vinna val fokusera på att hitta lösningar för att öka tillgängligheten i svensk sjukvård. I det arbetet gör privata sjukvårdsförsäkringar nytta.

I sitt utspel menar S att tillsynen hos privata såväl som offentliga utförare behöver växlas upp. Den inställningen delar vi. Vård och omsorg ska vara av hög kvalitet och bedrivas av seriösa, långsiktiga aktörer. Redan idag granskas privata vårdgivare av Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) för att få tillstånd att bedriva sin verksamhet. IVO gör en lämplighetsprövning av den privata aktören och dess företrädare, men också en sammanvägd bedömning av den planerade verksamheten (bl.a. lokaler, målgrupp, metoder och personal). Men motsvarande prövning görs inte av offentliga utförare idag. Vårdföretagarna anser att denna granskning bör breddas till alla aktörer, oberoende av regiform. För att säkra lika spelregler men framför allt för att säkra bra verksamheter för de brukare och patienter som verksamheterna finns till för.

I paketet med vallöften understryker Hallengren att Sverige behöver en riksdag och regering som lyssnar på vad svenska folket vill. Det håller jag med om. I en undersökning genomförd så sent som i juni i år svarar drygt 70 procent av svenska folket att det är rätt att man kan välja vård- och omsorggivare. Det finns alltså ett brett stöd för valfriheten inom vård och omsorg. Det borde såväl nuvarande som den riksdag och regering som tillträder efter den 11 september lyssna till.

Min förhoppning för de knappa tre veckor som nu återstår till valet är att politiska löften och utspel som rör privata vårdgivare bygger på fakta. För de partier och politiker som behöver hjälp i det arbetet har vi tagit fram en rykande färsk faktabank – Privat vårdfakta 2022. Hittar du inte det du behöver där är du välkommen att höra av dig. Vårdföretagarna vill bidra till en konstruktiv valspurt – allt för vården och omsorgens bästa.