Hoppa till innehåll

Reformförslag för att stärka sjukvården

Svensk sjukvård håller generellt hög kvalitet och har goda behandlingsresultat. Men många patienter tvingas vänta alldeles för länge på att få den vård de behöver.

Vård­företagarnas medlems­företag är redo att göra ännu mer för att fler ska få vård i tid. Här hittar du några av våra prioriterade reformförslag för att det ska bli verklighet.

Korta vårdköerna – ingen ska behöva vänta onödigt länge

Pandemin har satt sjukvården under press. Många besök, utredningar, operationer och behandlingar har ställts in. Vårdköerna är långa. Över 200 000 patienter har väntat längre än den lagstadgade vårdgarantin utlovar. Den privat drivna sjukvården kan och vill hjälpa till ännu mer. En jämförande studie, som Sirona har gjort, visar att om regionerna skulle använda privata vårdgivares fulla kapacitet skulle de få mer vård för pengarna än om operationerna görs på regionernas egna sjukhus. Hela det svenska sjukvårdssystemet måste användas optimalt, inte en enda patient ska behöva vänta onödigt länge på vård.

Vård­företagarna föreslår:

  • Upphandla vårdkapacitet hos privata vårdgivare. På så sätt kan fler patienter få vård för pengarna. Nationella ramavtal med privata vårdgivare som alla regioner kan använda kan vara ett sätt att snabbt öka vårdkapaciteten på vårdområden där väntetiderna är långa.

Stärk patienternas rätt till vård i tid

Vårdgarantin har i praktiken satts ur spel av pandemin. Det är ett politiskt ansvar att se till att vårdgarantin börjar fungera på riktigt för alla patienter. Inte en enda patient ska behöva vänta onödigt länge på vård. Få patienter känner till sina rättigheter och det är svårt att överblicka sina möjligheter. Patienternas rätt att söka vård i hela landet behöver stärkas.

Vård­företagarna anser att patienter som väntar på behandling måste guidas till vårdgivare med kortast köer. Det kräver vårdlotsar i alla regioner som aktivt guidar patienter vidare till andra kliniker när väntetiderna är långa. Vårdlotsarna behöver information om var det finns ledig kapacitet.

Vård­företagarna föreslår:

  • Väntetider i vården måste vara aktuella. SKR:s sajt ”Väntetider i vården” måste visa aktuella väntetider och eventuell ledig kapacitet hos alla landets vårdgivare.
  • Öka patienters kunskap om sina rättigheter. Genomför en nationell kampanj på 1177.se så att patienter får kunskap om rätten att fritt söka öppenvård över landet och hur vårdgarantin fungerar.
  • Patienterna ska själva kunna se väntetider och jämföra kvalitet hos alla vårdgivare, oavsett regi.  Därför behöver 1177.se snabbt vidareutvecklas.
  • Ge patienter lagstadgad rätt att söka slutenvård över regiongränserna.

Stärk primärvården – den nära vården

Nära hälften av den svenska primärvården sker i idag hos en privat vårdgivare på uppdrag av regionerna. Ska den politiska ambitionen om att stärka den nära vården bli verklighet krävs långsiktigt hållbara och likvärdiga villkor för alla vårdgivare i primärvården. Vårdvalet i primärvården bör ges en nationell utformning för att inte hämma den fortsatta utvecklingen. Dessutom behöver vård flyttas ut från de stora sjukhusen till öppnare vårdformer.

Vård­företagarna föreslår:

  • En hållbar finansiering av primärvården. Den svenska primärvården är både underfinansierad och underdimensionerad. Om det ska bli någon strukturomvandling av sjukvården måste staten och regionerna kombinera ett ökat ansvar för patienten med att satsa ordentliga resurser på primärvården, på likvärdiga villkor oavsett regi.
  • Ge vårdvalet i primärvården en nationell utformning. Att regionerna har olika vårdvalssystem, med olika regler och ersättningar, försvårar för vårdgivare att driva effektiv verksamhet över regiongränserna. Dagens system att betrakta många digitala vårdtjänster som utomlänsbesök är inte hållbart. Digitala vårdtjänster bör ses som en av flera kontaktvägar till sjukvården och inte som ett eget spår. Digitala vårdmöten ska vara en lika självklar del av vårdens uppdrag som att ta emot patienten på mottagningen.
  • Flytta ut vård som inte behöver akutsjukhusets hela resursarsenal till vårdgivare utanför de stora sjukhusen i öppnare vårdformer. Dra lärdom av de goda samarbetena mellan offentliga sjukhus och privata vårdgivare som fanns under pandemin. Mer slutenvård skulle kunna ske i öppenvård. På så vis räcker sjukvårdsresurserna till mer och fler.

Röj undan hinder för samverkan och kompetensförsörjning i vården

Vårdmomsen är ett allvarligt hinder mot vårdens kompetensförsörjning. Den försvårar samverkan mellan vårdgivare och försvårar för privata vårdgivare att bemanna sina verksamheter. Den drabbar både stora och små vård- och omsorgsgivare runt om i hela landet, men i synnerhet de på landsorten och i glesbygden där bristen på vårdpersonal är större. Hinder som försvårar samarbeten drabbar patienterna, med längre väntetider och minskat vårdutbud som följd.

Vård och omsorg ska enligt lag vara fri från moms. Men sedan den 1 juli 2019 måste privata vårdgivare betala 25 % moms när de hyr in vårdpersonal, anlitar legitimerad vårdpersonal som konsulter i verksamheten och i många fall också när vårdgivare samverkar med underentreprenörer. Denna momskostnad kan de privata vårdgivarna, till skillnad från andra företag, inte dra av utan den ”stannar” som kostnad i verksamheten.

Vård­företagarna föreslår:

  • Ändra mervärdesskattelagen. Vårdmomsen kan undanröjas genom en lagändring i mervärdesskattelagen som innebär att 3 kap. 5 § första stycket andra strecksatsen mervärdesskattelagen kompletteras. Syftet med förslaget är att all sjukvård som utförs av legitimerad sjukvårdspersonal ska undantas från mervärdesskatt, oavsett i vilket led i vårdkedjan sjukvården tillhandahålls.
  • På sikt – slopa momsundantaget. Istället bör en nollskattesats på vård och omsorg införas. Det skulle ge den privat drivna vården avdragsmöjligheter för momskostnader precis som andra företag har. Det är så som momssystemet är tänkt att fungera. Men det kräver förändringar i EU:s direktiv och är något som Sverige inte ensidigt kan göra.

Läs mer om Vård­företagarnas förslag här.

Utveckla den digitala infrastrukturen i sjukvården

Digital teknik behövs för att stärka vården och utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Merparten av landets privata vårdgivare i primärvården har digitala lösningar på plats för till exempel chatt och videomöten med patienter. Dessa plattformar utvecklas kontinuerligt, vartefter behov upptäcks och tekniken utvecklas.

Vård­företagarna föreslår:

  • Regioner som upphandlar digitala plattformar för primärvården måste göra dem kompatibla med andra plattformar som redan används i primärvården. Detta är viktigt för att förena en ökad tillgänglighet för patienter och möjlighet till en fortsatt utveckling av den digitala vården.
  • Staten måste ta ansvar för den digitala infrastrukturen och ta bort juridiska hinder. Det är viktigt för hela vårdsverige.

Vill du vet mer?