Vårdfakta 2022

Svenskarna om vård och omsorg

Här hittar du fakta om svenskarnas syn på vården och omsorgen.

Ladda ner PDF

VÅRD OCH OMSORG ENGAGERAR

Sjukvård är den fråga som flest svenskar anser är en av de viktigaste politiska frågorna, enligt Novus mätningar av väljaropinionen. Inte en enda gång under de senaste fyra åren har sjukvården lämnat förstaplatsen. I mars 2022 svarade 60 procent att sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna. Motsvarande siffra för äldreomsorg var vid samma mättillfälle 33 procent.1

Att välfärdsfrågor engagerar svenskarna är tydligt.

Att välfärdsfrågor engagerar svenskarna är tydligt.

60%

anser att sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna.

33%

anser att äldreomsorgen är en av de viktigaste politiska frågorna.

Andelen svenskar som rankar sjukvården respektive äldreomsorgen som en av de viktigaste politiska frågorna, 2012-20222

Svenskarna om valfrihet

87%

anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med.

72%

anser att man bör får välja vilken vårdgivare man vill, oavsett var i landet man bor.

77%

anser att det är rätt att man kan välja vem som ska utföra hemtjänst.

79%

anser att det är rätt att man kan välja vem som ska utföra personlig assistans.

85%

anser att det är rätt att man kan välja vilket sjukhus eller vilken vårdcentral man vänder sig till.

89%

anser att det är rätt att man kan välja var man ska bo när man behov av äldreomsorg.

En överväldigande majoritet anser att det är rätt att man kan välja vård och omsorgsgivare.3

VIKTIGT ATT KUNNA JÄMFÖRA KVALITET

Åtta av tio svenskar svarar ja på frågan om det är viktigt att kunna jämföra kvalitet mellan olika vårdgivare.4 Inom vård och omsorg görs återkommande mätningar av nöjdhet bland patienter och brukare, men det saknas fortfarande en nationell och heltäckande jämförelsetjänst som alla kan ta del av.

ORO ÖVER ATT INTE FÅ VÅRD OCH OMSORG I TID

Att inte få tillgång till vård i tid, när behovet uppstår, oroar många. På frågan ”I vilken grad är du orolig över att inte få vård i tid när du eller en anhörig behöver det?” svarar 6 av 10 att de är ganska eller mycket oroliga. Kvinnor är något mer oroliga än män.

På frågan ”I vilken grad är du orolig över att inte få plats på ett äldreboende när du eller en anhörig behöver det?” svarar 47 procent att de är ganska eller mycket oroliga. Även här känner kvinnor oro i större utsträckning än män.5

Svenskarna och den digitala utvecklingen

8 av 10 använder e-vårdtjänster. Högutbildade kvinnor och de som bor i storstäder är mer benägna att använda digitala tjänster.6 Nära 7 av 10 internet- användare som är äldre än 76 år har nyttjat någon e-vårdtjänst under pandemin. När det gäller användning av vårdappar som ersätter fysiska läkarbesök syns en coronaeffekt i form av att låginkomsthushåll börjar komma ikapp andra grupper, enligt Internetstiftelsen.7

En majoritet, 52 procent, är positiv till vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik. Något fler, 54 procent, uppger att de är positiva till vård och omsorg i hemmet med stöd av digital teknik medan 73% är positiva till att använda digitala lösningar som stöd för egenvård.8

Under 2020 ökade antalet digitala vårdkontakter kraftigt, men eftersom flera regioner saknar möjlighet att skilja ut digitala kontakter från fysiska besök saknas en exakt siffra. De elva privata aktörer som är leverantörer genom Region Jönköping och Region Sörmland stod 2020 för 2,3 miljoner digitala utomlänskontakter (där patienten är hemmahörande i en annan region än den där vårdgivaren är etablerad). Det är en fördubbling jämfört med 2019.9

1. Novus (mars 2022). Viktigaste politiska frågorna.
2. Novus 2022, Viktigaste politiska frågan.
Avser data för vår/sommar-mätning åren 2012–2022 (2013 gjordes mätningen endast i september).
3. Svenskt Näringsliv (juni 2021). Vårdfrågor.
4. Svenskt Näringsliv (juni 2021). Vårdfrågor.
5. Svenskt Näringsliv 2021. Vårdfrågor till allmänheten.
6. Internetstiftelsen (2021). Svenskarna och internet.
7. Internetstiftelsen (2020). Svenskarna och internet.
8. Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Invånarnas inställning till digital service i välfärden.
9. Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Digitala utomlänskontakter.