S förbiser kvinnliga företagare

Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts.

Uppsala är en av de platser i landet där kvinnors nyföretagande tillåts blomstra.

Under 2008 startades 32 procent av de nyetablerade företagen av kvinnor. Det innebär alltså att mäns företagande är tre gånger så stort som kvinnors, vilket får konsekvenser i hela samhället. Sveriges företagskapital ägs till exempel till största del av män, och det är män som representerar företagen på ledande positioner. Faktum är att Sverige tillhör de länder i EU som har lägst företagande bland kvinnor. Det växer fram en bild av ett ojämställt samhälle där någonting är fel.

Vård- och omsorgssektorn är den enda sektor där kvinnliga företagare är överrepresenterade. 2008 låg den siffran på över 50 procent. Eftersom många företagare väljer att starta företag inom den sektor där de är yrkesverksamma är det naturligt att andelen kvinnliga entreprenörer inom just denna sektor är så hög.

Samtidigt finns det ingen annan sektor som är så omgärdad av regler och inskränkningar som vård- och omsorgssektorn. Traditionellt manliga branscher har i många år gynnats av en socialdemokratisk regering medan områden där kvinnliga företagare har en stark ställning har förbisetts. Privata initiativ inom vård- och omsorgsbranschen har mötts med misstänksamhet.

De begränsade möjligheterna att driva företag inom vården är en nyckel till att förstå varför kvinnors andel av det totala företagandet är så mycket lägre än männens.
Om man jämför kvinnors och mäns företagande finns stora skillnader, även inom samma bransch. Kvinnor driver mindre företag än män, lånar mindre pengar, går mer sällan i konkurs och anpassar i hög grad företagandet till familjesituationen.

Fler män än kvinnor börsnoterar sina företag. De vanligaste orsakerna till att kvinnliga företagare inte växer är enligt dem själva tidsbrist, dålig lönsamhet, myndighetsregler, begränsade möjligheter att få lån med mera.

Endast var fjärde kvinna som är företagare har någon gång ansökt om och blivit beviljad lån. Möjligheten att få finansiering är därmed en viktig skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag.

Fler företag inom hälso- och sjukvårdssektorn skulle givetvis bidra till en starkare ekonomisk utveckling med fler personer i sysselsättning, men framför allt skulle det ge många kvinnor en möjlighet att förverkliga sina idéer, förbättra sina arbetsvillkor och påverka sin löneutveckling. Vi skulle få se kvinnors kompetens tillvaratas och karriär­möjligheter förenklas, och i förlängningen en tilldelning av makt och resurser till kvinnor.
Fler kvinnor skulle få tillträde till de informella nätverk där företagsledningar ofta rekryteras, och det skulle på lång sikt leda till att vi får uppleva en jämnare könsfördelning i svenska företagsstyrelser.

Vi skulle dessutom få se att lönerna skulle stiga, eftersom det finns mer än en arbetsgivare att välja mellan. Vi skulle få se en vård som håller minst lika hög kvalitet - om inte högre - som den offentliga vården.

Privata vård- och omsorgsföretag har nämligen visat sig ge lika bra eller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt mer nöjd och frisk personal jämfört med den offentliga vården.

Möjligheterna för kvinnor att starta företag inom vård- och omsorgssektorn ökar i Uppsala men det bör bli ännu fler om vi vill se ett ökat entreprenörskap bland svenska kvinnor. Tack vare vårdvalet i landstinget och LOV - Lag om valfrihetssystem - i kommunen har förutsättningarna för företagande förbättrats väsentligt och måste fortsätta i den riktningen. Men till stor del handlar det om en attitydförändring - att låta kvinnor vara företagare på samma villkor som män, och att våga öppna vård- och omsorgssektorn för de tusentals kvinnor som vill och kan förändra den - till det bättre.
 

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Upsala nya tidning den 21 december 2009.