Mediebilden av privat driven vård stämmer inte

Håkan Tenelius

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, svarar Björn Söderfeldt i Nerikes Allehanda. Söderfeldt sprider en bild av privata vårdgivare som inte stämmer med verkligheten.

Björn Söderfeldt bidrar i NA (4/6) till att sprida en bild av privata vårdgivare som inte stämmer med verkligheten. Han använder mediedrevet runt Carema som någon sorts belägg för kvalitetsskillnader mellan privat och offentligt driven vård. Det är inte seriöst. Granskningar av medierapporteringen och de faktiska förhållandena på Koppargården, bland av fackförbundet Kommunal, ger inget stöd att driftsformen skulle spelat någon roll. Flera medieuppgifter har avslöjats som rena skrönor. Problemen fanns på Koppargården redan under den kommunala tiden.

Söderfeldt skriver att ”vi tycks byta landstingen mot stora anonyma koncerner”. Men den stora majoriteten av de privata vårdgivarna är småföretagare. Åtta av tio av våra medlemsföretag, som driver verksamhet inom vård och omsorg, har färre än 25 anställda.

Vi välkomnar varje jämförande undersökning av kvaliteten i privat driven och offentlig vård. Det behövs fler. En sådan är Läkarförbundets undersökning, som visar att de privat drivna vårdcentralerna har en högre läkartäthet än de offentligt drivna för att ta hand om sina patienter. I Örebro har en läkare i landstinget ytterligare 300 patienter att hinna med jämfört med kollegan på den privat drivna vårdcentralen. En så stor skillnad i hur många patienter som varje läkare ansvarar borde påverka kvaliteten i patientmötet och tillgängligheten till vård.

Söderfeldt menar att möjligheterna för patienten att välja en privat vårdgivare ”oundvikligen” skulle leda till ”en ojämn fördelning” av sjukvården. Men den tyngsta utvärderingen av vårdvalet, som gjorts av Karolinska Institutet, visar att patienter i socioekonomiskt utsatta områden har tagit en större del av vårdutbudet än tidigare. Deras uppföljningar visar också att varken äldre patienter eller vårdtunga patienter har missgynnats. Tvärtom. De vårdtunga patienterna har en större ökning av vårdutnyttjandet än befolkningen i snitt. Vårdvalet har alltså bidragit till ökad jämlikhet i sjukvården.

Det stämmer inte heller att ett ökat inslag av privat driven sjukvård i Sverige skulle bli dyrare. Även här behövs uppföljningar. Men låt oss som exempel titta på utvecklingen för höft- och knäoperationer, där landstinget i Stockholm infört vårdval. Ungefär hälften av de kliniker som opererar är privat drivna. Karolinska Institutets och Harvard Business Schools uppföljning pekar på en effektivare sjukvård med kortare väntetider för patienten. Vårdvalet har dessutom bidragit till sänkta kostnader, mer fokus på resultat och kvalitet hos vårdgivarna och nöjdare patienter.

Färsk statistik från Sveriges kommuner och landsting visar att var femte besök som patienter gör i sjukvården i Örebro län sker hos en privat vårdgivare. Jag tror att patienterna i de flesta fall upplever att de är i goda händer. När patienterna hösten 2011 själva fick värdera vården var det vårdcentralen Lekeberg, som drivs av Capio, som fick allra högst betyg i länet av örebroarna.


Håkan Tenelius, 
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Nerikes Allehanda 14 juni 2013