Konkurrens och valfrihet höjer kvaliteten

Välfärdsarbetarna har inte försvunnit utan finns hos de privata utförarna i vården, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

På Socialdemokraternas kommundagar upprepade Mona Sahlin påståendet att 25 000 välfärdsarbetare har försvunnit från den gemensamma välfärden.

Nu utlovas att 15 000 av dessa ska återskapas. Ett löfte som i praktiken redan är genomfört eftersom jobben nu finns hos privata utförare i vården. En grundlig granskning visar att det är en mycket hårt vinklad sanning eftersom (S) helt bortser från dem som arbetar för de privata utförarna av kommunal verksamhet. Det stora felet i Socialdemokraternas beräkningar speglar dessvärre också deras delade syn på alla som arbetar inom vård och omsorg.De som är anställa av kommunen eller landstinget bidrar enligt (S) till vår gemensamma välfärd. Men de som är anställda av privata företag som driver vårdcentraler, hemtjänst eller förskolor ska inte räknas dit, trots att verksamheten är skattefinansierad.

Enligt S-retoriken skulle t ex en grupp sjuksköterskor som bildar ett löntagarkooperativ som säljer sina tjänster till landstinget, utgöra ett bevis för att välfärden försämrats. På Vårdföretagarna är vi minst sagt förvånade och något oroliga över vad detta synsätt ska komma att betyda i de rödgrönas fortsatta politik.

Socialdemokratin sitter exempelvis själva i majoriteten i Västra Götaland och där skapades 64 nya vårdcentraler i och med införandet av vårdvalet. Enbart första månaden. Det innebär rimligen att en viss överkapacitet kommer till vid införandet av LOV i kommunerna eller Vårdval i landstingen. Olika svar beror på vad man frågar Socialdemokraternas påstående om att 25 000 arbeten inom välfärdssektorn försvunnit grundar sig i en jämförelse mellan SCBs AKU 4:e kvartalet 2008 och motsvarande för 2009.

Där framgår att antalet anställda i kommunsektorn minskat med ungefär 30 000 personer. Av dessa utgörs 16 000 av fasta tjänster. Statistik från SKL visar att kommunernas och landstingens köp av privata välfärdstjänster inom skola, vård och omsorg ökade från 88,5 miljarder kronor till 97,5 miljarder kronor mellan 2008 och 2009. Företrädare för SKL uppskattar att det motsvarar cirka 13 000 nya välfärdstjänster. Samma trend ses i statistik från SCB där antalet anställda i de privata välfärdsföretagen mellan 2006 och 2009 ökat med 30 865 personer.

Antalet anställda i privata företag inom vård och omsorg, socialtjänst ökade med drygt 18 000 första kvartalet i år (2010) jämfört med motsvarande kvartal förra året. Finansdepartementets siffror nyanserar ytterligare beskrivningen. Sysselsättningen i kommunal regi har visserligen minskat med cirka 44 000 personer mellan 2007 till 2009. Men departementet bedömer samtidigt att antalet sysselsatta i privata välfärdsföretag har ökat med omkring 20 000 personer under motsvarande period. Givet finansdepartementets uppskattningar har alltså den kommunfinansierade sysselsättningen (både kommunal och privat regi) totalt minskat med omkring 20 000 personer mellan 2007 och 2009. Anledningen tros ligga i dels det svaga konjunkturläget, dels i utfasningen av plusjobben och friåret.

Samtidigt som det är tämligen enkelt att konstatera att Socialdemokraterna skarvar rejält med siffrorna är det alltså inte helt enkelt att snabbt belägga att exakt samma anställningar skulle gått upp i privata alternativ eller om det rent utsagt blivit fler p g a en viss överkapacitet.

Men den rödgröna oppositionens tvärsäkra påstående om försvunna välfärdstjänster speglar en syn där det fortfarande är viktigare vem som är arbetsgivare än den upplevda kvaliteten av tjänsten. För oss är den striden redan över och vi välkomnar de rödgröna in i framtidens betydligt viktigare frågor som kvalitetsmätning, öppen kvalitetsredovisning, ökat brukarinflytande och transparent verksamhet. Alltid med patientens eller omsorgstagarens bästa för ögonen.

Med valfrihet i vård och omsorg skapas en dynamik och konkurrens i vårt land som inte funnits tidigare. Patienterna får mer valfrihet, personalen får fler arbetsgivare, vården blir billigare och kvaliteten ökar. Nya idéer och lösningar kan prövas. Etableringsfriheten har varit verktyget för ökad kvalitet och valfrihet i vården och omsorgen. Med den syn som de rödgrönas val av beräkning för välfärdsarbetarnas omfattning visar, frågar vi oss alltjämt, vilka verktyg tänker de rödgröna använda sig av för fortsatt förnyelse och utveckling av vården och omsorgen?

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
 

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 21 maj