Pandemin påverkar fortsatt regeringens sjukvårdsbudget
Regeringens höstbudget på sjukvårdsområdet är påverkad av pandemin och dess effekter i hälso- och sjukvården. Ökade resurser för att möta patienternas eftersatta vårdbehov är välbehövliga. Satsningen på nära vård fortsätter. Vi understryker åter att denna och andra statliga satsningar bör omfatta alla vårdgivare, oavsett regi.
Regeringen avsätter fortsatta medel som är direkt relaterade till den pågående pandemin. Regionerna får ytterligare 500 miljoner kronor för vaccinationer under innevarande år och drygt två miljarder kronor nästa år. Medel avsätts också för fortsatt covidtestning och smittspårning.
För att möta de uppdämda vårdbehoven får regionerna ytterligare två miljarder kronor under nästa år. Det innebär att regeringen sammantaget avsätter sex miljarder kronor för den uppskjutna vården. Därtill lägger regeringen, liksom tidigare år, tre miljarder kronor för att generellt stärka tillgängligheten i sjukvården. Det är resurser som verkligen behövs med tanke på att 644 000 patienter väntar på vård i specialistvården. Den privat drivna sjukvården finns vid regionernas sida för att tillsammans korta väntetiderna. Vår bedömning är att det behövs ytterligare åtgärder för att nyttja hela sjukvårdssystemet optimalt. Läs gärna mer om det här.
Regeringen fortsätter satsningen på nära vård och avsätter närmare tre miljarder för detta. Det nämns i budgetpropositionen att regeringen önskar påbörja arbetet med en nationellt samordnad listningsfunktion, som omfattar alla vårdgivare. De pekar också på behovet av att stärka vården på landsbygden. Många av våra medlemsföretag i primärvården upplever att det är bristande transparens i regionerna om hur de statliga utvecklingsmedlen för nära vård används. Vårdföretagarna pekar i alla sammanhang på att de statliga satsningarna på utveckling av hälso- och sjukvården bör omfatta alla vårdgivare, oavsett regi. Det gäller självklart också för de andra statliga satsningarna, som till exempel personalsatsningen (2 miljarder kronor), utvecklingsmedlen för psykisk hälsa (2,2 miljarder kronor) samt den satsning som regeringen nu gör för fler så kallade VFU-platser.
Vårdmomsen fortsätter att försvåra bemanningen för många av våra medlemsföretag. Regeringen avsätter även nästa år medel för vårdmomskompensation via regionerna, men bedömer att det inte kommer att ske året därpå. Det innebär att regeringen måste initiera en långsiktig lösning på vårdmomsproblemet före dess. Vårdföretagarna menar att det enda rimliga är en lagändring.
En budgetproposition innehåller inte bara besked om hur regeringen vill fördela medlen i statens budget, utan det är också ett tillfälle för regeringen att beskriva sin politiska inriktning. På sjukvårdsområdet skriver regeringen bland annat att ”patienternas rättigheter ska stärkas och principen om vård efter behov tryggas. Patientens rätt till information och rätt att välja ska värnas och utvecklas. Det är viktigt med förbättrad öppenhet i fråga om väntetider, tillgänglighet och kvalitet inom vården. Rätt information ska ges i rätt tid och på ett sätt som alla kan ta till sig och förstå. Nya arbetssätt tillsammans med en ökad användning av digitala verktyg och ny teknik kan bidra till den önskade utvecklingen. … Vården behöver också bli mer digitalt tillgänglig med valfrihet och delaktighet för patienterna, och det ska finnas möjlighet att välja en namngiven fast läkarkontakt i primärvården.”
I budgeten står också att ”alla aktörer inom välfärden oavsett driftsform ska ha likvärdiga villkor”.
Det är välkomna besked som vi hoppas kommer att genomsyra regeringens sjukvårdspolitik, i ord och handling.