Så kortar vi vårdköerna

För BUP finns det sedan 2011 en målsättning om en förstärkt vårdgaranti som innebär att barn och ungdomar inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare 30 dagar till en fördjupad utredning eller behandling.

I månadens specialstudie undersöker vi hur väl den förstärkta vårdgarantin uppfylldes i riket totalt under februari 2026 och i de två största regionerna Stockholm och Västra Götaland.

I riket totalt hade i februari 2026 drygt 3 000 barn väntat längre än den förstärkta vårdgarantin på ett första besök på BUP, ytterligare drygt 5 300 på en utredning och cirka 3 860 på en behandling.

Motsvarande antal i Region Stockholm var cirka 1 670, 1 280 och 360. I Västra Götalands regionen var motsvarande antal cirka 260, 600 och 2 050.

Som andel av den totala kön hade i februari 2026 totalt 48 procent väntat längre än den förstärkta vårdgarantin på ett första besök på BUP, hela 71 procent på en utredning och 66 procent på en behandling.

Motsvarande andelar i Region Stockholm var 66 procent, 55 procent och 50 procent. I Västra Götalands regionen var motsvarande andelar 34 procent, 67 procent och 69 procent.

Sammantaget visar denna genomgång att uppfyllandet av den förstärkta vårdgarantin till BUP är dålig i riket i sin helhet och i de två största regionerna.

Alarmerade köer inom BUP – grava problem i både Stockholm och Västra Götaland

Vårdföretagarnas genomgång av den senaste väntetidsstatistiken visar att Region Stockholm och Västra Götaland har omfattande problem inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Trots att det rör sig om två regioner med stora resurser och på pappret goda förutsättningar, misslyckas de med att erbjuda vård i tid för barn och unga.

– Stora problem med långa väntetider inom BUP finns i hela landet. Men det är intressant att titta närmare på de två regioner med störst befolkning och, rimligtvis, de bästa förutsättningarna att möta behoven. Varken Region Stockholm eller Västra Götaland är ens i närheten av att klara sitt uppdrag, säger Björn Arnek, branschekonom och analytiker, Vårdföretagarna.

Den förstärkta vårdgarantin innebär att barn ska få en första bedömning inom 30 dagar och därefter utredning eller behandling inom ytterligare 30 dagar. Trots detta visar statistiken att tusentals barn får vänta betydligt längre. I riket som helhet får närmare hälften vänta för länge på en första kontakt och 7 av 10 barn får vänta längre än 30 dagar på utredning och behandling. Totalt rör det sig om drygt 12 000 barn.

Stockholm: köerna börjar redan vid första kontakten

I Region Stockholm är problemen särskilt tydliga i början av vårdkedjan, även om en majoritet av barnen får vänta för länge i varje del av vårdkedjan. Hela 66 procent av barnen väntar för länge på ett första besök, 55 procent på en utredning och 50 procent på behandling. Det motsvarar cirka 1 670 barn som väntar för länge på första besök, 1 280 på utredning och 355 på behandling.

– Det är anmärkningsvärt att Stockholm, med sina resurser och sin storlek, inte klarar att ge barn en första bedömning i tid. När starten i vårdkedjan inte fungerar riskerar hela vårdprocessen att fördröjas, säger Christoffer Nilsson, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Västra Götaland: barn fastnar i väntan på behandling

I Västra Götaland, Sveriges näst största region, ser problembilden delvis annorlunda ut. Här är det i stället de senare delarna av vårdkedjan som brister. Hela 67 procent, motsvarande cirka 600 barn, väntar för länge på utredning och 69 procent, motsvarande cirka 2 050 barn, på behandling.

– I Västra Götaland finns uppenbara problem i den senare delen av vårdkedjan. När barnet fått komma på ett första besök dröjer det ofta alldeles för länge innan en fördjupad utredning eller behandling påbörjats, säger Christoffer Nilsson.

Två regioner – olika problem, samma slutsats

Genomgången visar att de två största regionerna i landet, som borde ha bäst möjligheter att organisera en fungerande vård, i stället uppvisar allvarliga brister.

I Stockholm uppstår köerna tidigt – redan vid första kontakt och utredning. I Västra Götaland uppstår de primärt senare – framför allt inför fördjupad utredning och behandling. Sammantaget visar detta att den förstärkta vårdgarantin inte fungerar i praktiken.

• Det är ett svek mot barnen och deras familjer som ofta befinner sig i en mycket svår situation. När inte ens de största regionerna klarar uppdraget är det ett tydligt tecken på att systemet behöver förändras. Regionerna måste börja samarbeta betydligt närmare med privata vårdgivare som kan tillföra nya arbetssätt och metoder. BUP är i stort behov av utveckling, säger Christoffer Nilsson.

Det genomsnittliga antalet som har väntat 90 dagar eller längre på en första kontakt med en specialist har sedan 2021 legat över 100 000. Sedan toppen 2022 har vi sett en liten minskning, först från 2022 till  2023, och sedan från 2023 till 2024. Trots detta är både andelen och antalet fortsatt höga.

Antal och andel som väntat längre än 90 dagar på operation/åtgärd ökade 2020 och har sedan dess legat på höga nivåer.

En jämförande studie: Mer vård för pengarna med privata vårdgivare

Inledning

Offentliga vårdgivare har i samtliga analyserade operationsområden en högre kostnad per patient än vad ersättningen är för motsvarande ingrepp för privata vårdgivare. Om man flyttade över 25 % av operationerna inom dessa specialiteter till privata aktörer skulle fler patienter kunna opereras, utan att det blir dyrare.

Ta del av rapporten i sin helhet här.

Vårdgarantin har i praktiken satts ur spel av pandemin. Det är ett politiskt ansvar att se till att vårdgarantin börjar fungera. Inte en enda patient ska behöva vänta onödigt länge på vård.

Följande tre åtgärder bör snabbt genomföras:

Upphandla vårdkapacitet hos privata vårdgivare för att minska väntetiderna
På så sätt får också fler patienter vård för pengarna. Nationella ramavtal med privata vårdgivare som alla regioner kan använda kan vara ett sätt att snabbt öka vårdkapaciteten på vårdområden där väntetiderna är långa.

Guida patienterna till vårdgivare med kortast köer
Det kräver vårdlotsar i alla regioner som aktivt guidar patienter vidare till andra kliniker när väntetiderna är långa. De behöver information om var det finns ledig kapacitet. Det måste få högsta prioritet att se till att SKR:s sajt ”Väntetider i vården” visar aktuella väntetider och eventuell ledig kapacitet hos alla landets vårdgivare.

Se över en skärpning av vårdgarantin. Den svenska vårdgarantin är tandlös och har med nordiska mått långa bortre tidsgränser. Införandet av en modell som liknar den danska, med tydliga incitament för regionerna och 30 dagar istället för Sveriges 90, bör skyndsamt utredas.

Stärk patienternas rätt att söka vård i hela landet
Idag har patienter rätt att söka öppenvård var som helst i landet. Men få känner till den rättigheten eller kan överblicka sina möjligheter till vård.

• Väntetider i vården måste vara aktuella. SKR:s sajt ”Väntetider i vården” måste visa aktuella väntetider och eventuell ledig kapacitet hos alla landets vårdgivare.
• Öka patienters kunskap om sina rättigheter. Genomför en nationell kampanj på 1177.se så att patienter får kunskap om rätten att fritt söka öppenvård över landet och hur vårdgarantin fungerar.
• Patienterna ska själva kunna se väntetider och jämföra kvalitet hos alla vårdgivare, oavsett regi.  Därför behöver 1177.se snabbt vidareutvecklas.
• Ge patienter lagstadgad rätt att söka slutenvård över regiongränserna.

Läs mer om vårt förslag kring ett nationellt initiativ för en verkställd vårdgaranti, här.