Hoppa till innehåll

Många välfärdsföretagare är osäkra på vad Ilmar Reepalus vinstförslag innebär i praktiken. För att skapa klarhet har Svenskt Näringsliv tagit fram en räknesnurra. ”Det är ganska skrämmande att se hur lite det blir över om Reepalu får bestämma”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Många välfärdsföretagare är osäkra på vad Ilmar Reepalus vinstförslag innebär i praktiken. För att skapa klarhet har Svenskt Näringsliv tagit fram en räknesnurra. ”Det är ganska skrämmande att se hur lite det blir över om Reepalu får bestämma”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

 

Reepaluutredningen har i sitt delbetänkande föreslagit vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn. Förslaget går ut på att införa ett vinsttak på 7 procent – men inte på omsättningen. 

– Man nämner i det här förslaget sju procent som ett vinsttak, men det är inte sju procent på omsättningen i företaget. Det är sju procent på något annat som är en väldigt liten del för en välfärdsföretagare. Faktum är att det i princip inte blir något alls i överskott för de här företagen, säger Håkan Tenelius.

Svenskt Näringsliv har tillsammans med Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund utvecklat en räknesnurra. Med hjälp av räknesnurran kan välfärdsföretagare snabbt – eller åtminstone med lite hjälp – räkna ut vinsttaket.

Kritiserad metod

Reepalus val av metod att räkna fram vinsttaket har fått mycket kritik eftersom han inte har tagit hänsyn till att välfärdsföretagare investerar i människor.

– Jag tror att utredningen inte har förstått hur välfärdsföretag fungerar. I ett välfärdsföretag investerar man inte i maskiner och byggnader som man gör i industriföretag. Här investerar man i medarbetare. Det är läkare och sköterskor som är det viktiga i ett vårdföretag, säger Håkan Tenelius.