Vårdvalet har stor betydelse för utvecklingen av primärvården. Det är bra att regeringen har dragit slutsatsen att det inte är en väg framåt att avskaffa de nationella reglerna om vårdval i primärvården. Vi hoppas att regeringen och allianspartierna kan mötas över blockgränserna och tillsammans säkra en positiv utveckling som ger patienten valfrihet, tillgänglighet och en bättre kontinuitet.
Som en del av regeringens vinstöverenskommelse med Vänsterpartiet lade regeringen i all hast under hösten 2014 förslag om att avskaffa den nationella regleringen av vårdvalet i primärvården. Förslaget möttes av kritik från många håll. När Lagrådet riktade allvarlig kritik mot förslaget drog regeringen tillbaka propositionen.
Regeringen har dragit slutsatsen att det inte är en väg framåt att avskaffa reglerna om vårdval i primärvården i hela landet. Detta är välkommet och vi konstaterar att regeringen inte planerar för någon ny proposition under våren. Riksdagens socialutskott har idag den 5 februari föreslagit ett tillkännagivande från riksdagen om att inte återkomma med ett nytt försök till lagändring.
Vi hoppas att regeringen och allianspartierna kan mötas över blockgränserna och tillsammans säkra en positiv utveckling av vårdvalet i primärvården. Det har stor betydelse för tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet och mångfald i hälso- och sjukvården. Vårdval baserat på LOV ger, till skillnad från LOU-upphandlingar, långsiktiga relationer för patienter, vårdgivare och landstingen.
Riksrevisionens omtvistade rapport behandlas politiskt under våren
Den 10 mars lägger regeringen sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport om vårdval, som fick stor uppmärksamhet i november 2014. Media följde upp rapporten med braskande rubriker som ”Vårdvalet gynnar de rika och friska” och ”Vårdvalet slår mot svårt sjuka”.
Men vi hoppas att regering och riksdag har uppmärksammat att Riksrevisionens analys är omtvistad. Vårdföretagarna och flera av våra medlemsföretag har försökt bidra till att nyansera bilden genom analyser och artiklar. Riksrevisionens slutsatser har också ifrågasatts av forskarna Anders Anell och Clas Rehnberg i Dagens Medicin.
”Riksrevisionens rapport om vårdvalet utmärks av starka yttranden baserade på ett selektivt urval av resultat och referenser som är anpassade till budskapet… Vårdvalet har långt ifrån löst alla problem, men i flera avseenden finns en positiv utveckling med förbättrad tillgänglighet, ökad valfrihet och förtroende bland medborgarna samt intresse för nyetableringar som också hade förtjänat att belysas.” (Anell och Rehnberg i Dagens Medicin)
Då Riksrevisionen framför allt hade fokuserat på vårdvalet i Västra Götalandsregionen och Skåne är det vidare värt att notera att Västra Götalandsregionen i en fördjupad analys menar att Riksrevisionens slutsatser inte stämmer på viktiga punkter. De mest sjuka har fått mer vård efter vårdvalet. Regionens analys visar vidare att de nya privat drivna vårdcentraler har en större socioekonomisk tyngd än vårdcentraler som varit verksamma innan vårdvalets införande.
Det vore därför olyckligt om Riksrevisionens rapport blir ett tillhygge mot vårdval i den politiska debatten. I synnerhet som Riksrevisionens rapport inte ger stöd för mindre statlig styrning av vårdvalet i primärvården, utan tvärtom mer.
Riksrevisionen avråder från ”mer ingripande systemförändringar” och ser behov av att utveckla vårdvalet. De ger i sin rapport följande rekommendationer till regeringen:
- Ensa utformningen av vårdvalssystemen för primärvården, d v s gör landstingens vårdvalssystem mer lika över landet.
o Gör ersättningssystemet så enkelt som möjligt och styr mot vårdens etiska principer
o Formulera inte primärvårdsuppdragen för brett och gör uppdragen mer enhetliga. - Verka för att hälso- och sjukvårdslagens undantagsbestämmelse om särbehandling kommer till användning, för att särskilt stödja etablering i områden med högre sjuklighet och lägre socioekonomisk standard.
- Tydliggör myndigheternas uppföljningsuppdrag, för att säkerställa att det finns kvalitativa beslutsunderlag.
Riksrevisionens analys var alltför ensidig. Inte desto mindre finns det anledning att överväga Riksrevisionens rekommendationer, som vi hoppas att ledande politiker i regering, riksdag samt landsting och regioner tar till sig.
Konkurrensverket lyfter fram den positiva kvalitetskonkurrensen
Konkurrensverkets uppföljning av vårdvalet som presenterades i december ger en annan bild än Riksrevisionen. De konstaterar att vårdvalet har lett till 20 procent fler vårdcentraler och kvalitetskonkurrens. De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fast läkarbemanning, vilket ger bättre förutsättningar för kontinuitet i vården.
Många vårdcentraler, framför allt landstingsdrivna, klarar inte sin verksamhet på ersättningen i vårdvalen. I 15 av landets 21 landsting och regioner går landstingens verksamhet i primärvården med underskott. Det har både Vårdföretagarna och många av våra medlemsföretag länge påtalat i kontakter med landsting och pekat på att det snedvrider konkurrensen. Landstingens underfinansiering av vårdvalen är ohållbar.
Vi hoppas att landets landstingsledningar tar fasta på Konkurrensverkets förslag och säkrar en fortsatt positiv utveckling av vårdvalet, genom lika och rimliga villkor till alla vårdcentraler, oavsett regi. Läs mer här