Hoppa till innehåll

Ett och ett halvt år har nu gått sedan Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes och vi börjar nu se resultaten av reformen.

Grundtanken med LOV är att ge patienten/brukaren rätt att välja den leverantör somska utföra tjänsten somden upphandlande myndigheten godkänt och tecknat avtal med. Lagen är frivillig för kommunerna att införa och intresset över landet har varit stort.

I skrivande stund har drygt 160 kommuner runt om landet antingen redan infört eller beslutat att de ska införa valfrihet i enlighet med LOV till sinamedborgare. Dock har ännu inget beslut tagits i Vansbro.

Den främsta orsaken till att kommunerna i Sverige tagit beslut om att införa valfrihet enligt LOV till sina medborgare är, enligt undersökningen Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting från SKL, att ge den enskilda individen ökat inflytande över innehåll och utformning av det kommunalt finansierade tjänsteutbudet. De vill också få nya incitament för kvalitetsutveckling och ökad mångfald av utförare och innehåll. Det kan vara både Från en kommunal eller privat utförare, men huvudpoängen är att den enskilde själv eller dennes anhöriga vet bäst vem de vill ha.

Hur har det då gått? LOV är idag vanligast inom hemtjänst och hemservice, men förekommer även inom LSS och särskilda boenden. När det gäller hemtjänst så avses oftast tjänster sompersonlig omvårdnad, städning, tvätt, inköp, trygghetslarm och leverans av matkorg.

Undersökningar visar att kvaliteten ökat markant i flera av de kommuner som infört och haft valfrihetssystem under en tid. I tidigare nämnda undersökning från SKL, visar resultaten att hela 75 procent av de undersökta kommunerna menar att kvaliteten ökat. Ingen uppger att den minskat.

När det gäller utvecklingen av nya företag så visar en nyligen gjord undersökning från Svenskt Näringsliv att det i maj i år var 377 privata utförare verksamma inom ramen för valfrihetssystemen (koncerner som har flera godkända dotterbolag eller verksamheter räknas här som ett företag). 67 av företagen har startats sedan LOV infördes. Ytterligare 77 startades under 2007 och 2008.

Nya företag skulle självklart ha startats även utan LOV, men en rimlig uppskattning är ändå att valfrihetssystemen bidragit till att minst 144 nya företag startats. Intressant är också att 80 procent av företagen antingen ägs och drivs av kvinnor eller har en kvinna somVD. Det kan jämföras med att andelen kvinnor bland samtliga företagare ligger runt 27 procent.

Lagen om valfrihetssystem får därmed ses som en framgång som, om den införs i Vansbro, kommer ge den enskilde individen rätt att bestämma vem somska eller inte ska utföra den vård och omsorg denne behöver. Det ger också möjligheter till nyföretagande och därmed fler arbetsplatser för personalen att välja mellan.

Sara Öberg, Näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dala-Demokraten den 8 september.