Inte kissblöjemyten nu igen!

Blöjvägningen kan stå för kvalitet – inte vanvård. Inkontinensskydden vägs för att anpassas optimalt till patienten, inte för att spara pengar.

I lördags intervjuades LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson i Ekots lördagsintervju. När han skulle precisera vad som var oacceptabel kvalitet i äldreomsorgen var hans exempel ”när man väger blöjor”. Två gånger under intervjun förfasade han sig över blöjvägning i äldreomsorgen.

När Dagens Nyheter lanserar sin tjänst ”DN granskar” dyker blöjvägningen upp igen, när tidningen slår sig för bröstet över tidigare avslöjanden. ”Anställda på Carema har fått order om att väga de boendes använda blöjor. Syftet är att utnyttja blöjans ´fulla kapacitet´”, skriver tidningen för att påminna om fjolårets artiklar om Carema Care.

Men vad är detta? Hade vi inte en gång för alla klarat ut det där med kissblöjorna? DN:s ”avslöjande” är ju ett tragikomiskt missförstånd. Denna typ av vägning sker på nästan alla seriösa äldreboenden i Sverige.  Inkontinensskydden vägs för att anpassas optimalt till patienten, bland annat så att hon eller han ska kunna sova ostört hela natten. Med rätt skydd behövs inget störande byte.

Jag trodde att både politiker och redaktioner hade förstått detta vid det här laget, att debatten numera handlar om de verkliga problemen och behoven i äldreomsorgen. Men den märkliga blöjvägningsmyten lever vidare.

Det är nätverket Nikola som driver det inkontinensprogram där vägningen ingår. Bakom Nikola står bland andra Sveriges Kommuner och Landsting. Jag träffade Nikolas experter, som håller till hos Hjälpmedelsinstitutet. Vi talade mycket om ”Caremaskandalen”, och jag sa att de förstås hade fått många frågor om blöjvägningen när drevet gick. ”Nej, det var bara en enda journalist som ringde, från en tv-kanal. Men när vi berättat varför man väger inkontinensskydden sa reportern att det inte var så intressant längre.”

Jag tvivlar inte på att DN:s uppgiftslämnare verkligen beskrev blöjvägningen som om den gjordes av ren snålhet. En brist som Vårdföretagarnas etikråd noterade vid sin granskning av Carema Care gällde arbetsledningen. Dålig arbetsledning kan förstås innebära att en anställd beordras att utföra en syssla utan att få en förklaring varför.

Experterna på Nikola nämnde också något annat som fick mig att haja till. Just nu är det många som funderar över hur den nödvändiga kvalitetsmätningen av äldreomsorgen ska gå till. Vad ska mätas för att vi ska vara säkra på att vi fångar upp det som ger kvalitet i vården? ”Ett sätt är faktiskt att notera om äldreboendet ifråga jobbar seriöst med inkontinensvården. Gör de det så sköter de den övriga vården och omsorgen lika professionellt.”

Tänk om detta blev slutresultatet av DN:s ”avslöjande” – att blöjvägningen istället för att symbolisera den yttersta vanvården blev tecknet på äldreomsorg av högsta kvalitet?

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Aftonbladet