Välkommet besked – staten bör ta över all personlig assistans

Med ett statligt huvudmannaskap ökar chanserna att alla som ansöker om assistans behandlas lika och där med ökar kvaliteten i beslutsfattandet. Lika så minskar risken för den enskilde att inte få de timmar den har rätt till vid ett slopande av 20-timmars gränsen mellan kommunen och Försäkringskassan.

Vårdföretagarna har i tidigare samtal med utredaren betonat vikten av att värna assistansen som en frihetsreform. En av grundpelarna i reformen är att assistansanvändaren på samma sätt som alla andra människor har en flexibilitet i vardagen och kan välja att fylla sin dag med det som denne känner för. Det kan handla om att åka på utflykt eller byta tiden på gymmet mot tid i simhallen. Det är just sådan frihet som assistansen ska möjliggöra, och därför är det viktigt att utredningen föreslår att självbestämmandet ska bli till lag.

Vid en övergång till ett statligt huvudmannaskap är förslaget att arbetsgivarna får ansvar för sjuklönekostnaderna för sina personliga assistenter. Det har tidigare ingått i det kommunala basansvaret, men bör genom en ny bestämmelse i socialförsäkringsbalken hanteras av staten inom ramen för schablonersättningen. Därför är utredningens förslag att schablonen höjs med 4,35 kronor i 2022 års nivå för att kompensera arbetsgivarna för sjuklönekostnaderna för personliga assistenter. Detta är positivt då Vårdföretagarna vid flera tillfällen har påtalat för regeringen att timschablonen måste öka.

Utredningen konstaterar att ingen myndighet har ett tydligt uppdrag att samlat följa upp kvaliteten i utförd assistans. Definitionen av vad som avses med god kvalitet för personlig assistans bör förtydligas i LSS. I den nya regeln föreskrivs att för att personlig assistans ska vara av god kvalitet ska den enskilde bestämma vad insatsen ska användas till, vem som ska ge den, när den ska ges, var den ska utföras, och hur den ska utföras.

Utredaren lyfter vidare viss kritik mot statliga aktörer, nämligen att fokus på att få bort oseriösa och kriminella aktörer bidragit till ett minskat förtroende för assistansbranschen.

”Under senare år har staten (riksdag och regering, Försäkringskassan, IVO och olika offentliga utredningar) fokuserat på frågor om felaktiga utbetalningar av assistansersättningen och kriminella som försöker utnyttja välfärdssystemen. Det har påverkat såväl myndigheterna som assistansanvändare och assistansanordnarna. Men det har också påverkat relationerna mellan aktörerna och skapat en misstro mellan ansvariga myndigheter och assistansanvändare och assistansanordnare. Det har lett till att frågor om insatsens kvalitet har hamnat i skymundan.”

Förslaget är att lagstiftningen ska träda i kraft 1 januari 2026. Enligt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall kommer utredningen inom kort gå ut på remiss. Hon konstaterar samtidigt att det är för tidigt att säga något om utfallet av utredningen, men var tydlig med att säga att:

”I Tidöavtalet står att målsättningen ska vara ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS”.

Det är vår förhoppning att denna målsättning uppfylls.