Vård­företagarnas remissvar Tillgänglighetsutredningen: Mer krävs för att stärka patienters rätt till vård i tid

Över 700 000 väntar nu på specialistvård och över 308 000 av dessa har väntat längre än vårdgarantin. Antalet har vuxit avsevärt den senaste tiden. Det märks även på de regionala siffrorna. I tio regioner har fler än hälften av patienterna väntat på operation/åtgärd längre än vårdgarantins tidsgräns. För två månader gällde detta endast i tre regioner. De regionala skillnaderna i tillgänglighet är också stora.

Men vad är då lösningen på denna viktiga och svåra sjukvårdspolitiska utmaningen? Det fick en statlig utredning i uppdrag att svara på. De tog namnet ”Tillgänglighetsdelegationen” och deras slutbetänkande har nu varit ute på remiss och Vårdföretagarna har lämnat sitt svar på det som föreslås.

Tillgänglighetsutredningen fokuserar i sitt slutbetänkande på förslag som rör vårdgarantin. Ett av de bärande förslagen handlar om att införa fler nya vårdgarantier och ändra vissa tidsgränser. Vårdföretagarnas anser inte att det är svaret på de växande vårdköerna. Det skulle snarare göra det svårare att följa och mäta tillgängligheten (och därmed insatser som krävs), öka administrationen och det skulle sannolikt bli ännu svårare än idag för patienterna att förstå vad som gäller.

En bättre väg framåt är att skärpa tidsgränserna i nuvarande vårdgaranti och att fler insatser görs för att vårdgarantin hålls. Idag ses vårdgarantin dessvärre mer som en målsättning och inte som ett lagkrav. Vi hör från medlemsföretag med vårdgarantiavtal om patienter som inte slussats vidare förrän efter många månaders väntan. Det är inte rimligt att patienter tvingas vänta onödigt länge på vård när det finns ledig kapacitet hos andra vårdgivare.

Vi ställer oss därför bakom Tillgänglighetsdelegationens förslag om en skärpning av vårdgarantin avseende medicinsk bedömning i specialistvården (det som idag kallas för besök) från 90 dagar till 60 dagar.

Vårdföretagarna anser, till skillnad från utredningen, att patienter ska få en laglig rätt att söka slutenvård (sjukhusvård) över regiongränserna. I en undersökning av Svenskt Näringsliv i juni 2021 fick de tillfrågade värdera om det är viktigast att vårdgivaren finns nära eller att korta väntetiderna. En majoritet, 65 procent, anser att det viktigaste är att väntetiderna är korta. Andelen som är beredda att få behandling hos en vårdgivare i en annan region om väntetiderna där är kortare uppgår till 65 procent. Undersökningen indikerar att många är beredda att åka till en annan del av landet för att få vård snabbt. Vårdföretagarna anser, till skillnad från utredningen, att en lagstadgad rätt att kunna söka slutenvård över regiongränserna är en viktig del i att öka tillgängligheten för patienter. Arbetet med att öka tillgängligheten på flera andra sätt står inte i motsatsförhållande till detta. Vårdföretagarna anser därför att en utredning skyndsamt tillsätts för att ta fram ett lagförslag.

Vårdföretagarna delar utredningens uppfattning att regionernas ansvar för att patienter får vård i tid bör skärpas. Vi delar även intentionen till reglering som tydliggör regionernas ansvar (samt kostnadsansvar) om vårdgarantin inte uppfylls. Det viktiga är målet i sig, att tydliggöra regionernas ansvar och patientens rätt om vårdgarantin inte hålls.

Vårdföretagarna anser även att regionerna behöver ta ett större ansvar för att patienten ska få den vård som behövs, även hos en annan vårdgivare. Vi ser gärna att det finns vårdlotsar eller en liknande funktion som aktivt guidar patienter vidare till andra vårdgivare när väntetiderna är långa. För att det ska fungera behöver dock information om ledig kapacitet och väntetider finnas på plats. Idag saknas samlad information om vårdgivares lediga kapacitet. Vårdföretagarna är därför mycket positiva till att Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att se över hur väntetidsdatabasen kan utvecklas och hur ett vårdsöksystem kan konstrueras. Möjligheten att se ledig vårdkapacitet är en förutsättning för att patienter snabbare ska kunna få vård.

Det är viktigt att patienter känner till sina rättigheter för att på så sätt även kunna tillvarata dessa. Vårdföretagarna anser att frågan om att stärka patienternas kunskap om detta inte bara ska ske på regional nivå utan även på nationell nivå. Vi föreslår därför att det genomförs en nationell kampanj kring rätten att fritt söka öppenvård över hela landet och hur vårdgarantin fungerar. Detta kan exempelvis ske på 1177.se. Patienter bör även kunna se aktuella väntetider och jämföra kvalitet hos alla vårdgivare i landet, oavsett regi. Ett sådant utvecklingsarbete bör omfatta såväl primärvård som specialistvård. Beslutsunderlag finns redan framtaget hos SKR och Inera. Detta arbete behöver återupptas.

En viktig faktor för att korta vårdköerna här och nu är att öka samarbetet mellan regionerna och privata vårdgivare. Det finns outnyttjad vårdkapacitet hos privata vårdgivare. En delorsak till att det finns vårdkapacitet hos privata vårdgivare är en hög effektivitet. Enligt en jämförande studie, som det oberoende analysföretaget Sirona har gjort på uppdrag av Vårdföretagarna, skulle exempelvis uppemot 50 procent fler patienter få en höftprotesoperation, för samma peng, om operationen utförs av privata vårdgivare istället för i regionernas egen regi. När det gäller grå starr handlar det om ännu fler patienter. Studien visar även att detta görs med bibehållen eller något högre kvalitet.

Mot bakgrund av jämförelsestudiens resultat vill Vårdföretagarna understryka vikten av partnerskap mellan regionerna, regionernas egna sjukhus och privata vårdgivare för att minska väntetiderna. Läget i sjukvården är ansträngt i många regioner. Vår bild är att regionerna nu, efter bästa förmåga, tar hjälp av den privat drivna sjukvården för att öka vårdkapaciteten. Nationella ramavtal med privata vårdgivare, som alla regioner kan använda, skulle därutöver kunna vara ett sätt att snabbt öka vårdkapaciteten på vårdområden där väntetiderna är långa. Även detta skulle bidra till att hela sjukvårdssystemets kapacitet kan användas optimalt.

Tillgänglighetsdelegationens förslag kommer nu att hanteras av den tillträdande regeringen. Förslagen kan då antingen bli verklighet, ändras eller inte genomföras alls. Vi hoppas förstås att förslagen i vårt remissvar kan förverkligas. Det är vi övertygade om skulle göra skillnad i det viktiga arbetet med att komma till rätta med de långa väntetiderna.