Kompensation för vårdmomsen – medel att söka för ökade bemanningskostnader

Vårdmomsen, som fick full effekt den 1 juli 2019, slår direkt mot möjligheterna att rekrytera medarbetare i vården vilket har varit särskilt allvarligt i pandemin. Behovet av vårdpersonal på grund av den uppskjutna vården är stor. Vårdmomsen hindrar även samverkan när privata vårdgivare löser vårduppdrag. Det drabbar både stora och små vård- och omsorgsgivare runt om i hela landet, men i synnerhet de på lands- och glesbygden där bristen på vårdpersonal är stor.

Den 24 februari fattade regeringen ett beslut om utbetalning av medel, om totalt 210 miljoner kronor, som regionerna ska använda för att omförhandla avtal med privata vårdgivare i hälso- och sjukvården för ökade kostnader för att bemanna sina verksamheter.

Utbetalningen av medel till regionerna för att omförhandla avtal har varit en temporär lösning från regeringens sida sedan 2020. Men det behövs långsiktiga lösningar på problemet med vårdmomsen. I juni 2021 presenterades Vårdmomsutredningens betänkande där företagen föreslås få momskompenseras. Men det löser inga problem. Det behövs istället lagändringar. Momskompensationssystemet mellan staten och regionerna/kommunerna är redan idag krångligt och godtyckligt i förhållande till privata vårdgivare. Erfarenheten av hur regionerna idag hanterar momskompensationen är att det skiljer sig över landet. En del regionerna ger hela schablonbeloppet till de privata vårdgivarna, andra behåller delar av ersättningen.

Årets momskompensation om 210 miljoner kronor är viktig för att överbrygga problemen i väntan på den långsiktiga lösningen. Men allra viktigast är fortsatt att skyndsamt ändra lagen, för att undanröja de problem som vårdmomsen åsamkar sjukvården och omsorgen.