Hoppa till innehåll

1.  82 procent av alla HVB-hem drivs av privata utförare

År 2019 fick 31 057 barn och unga någon gång under året vård i form av en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU (Socialstyrelsen 2020).

Antalet platser på privat drivna HVB, som behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), är i snitt 12,8. Motsvarande antal platser för kommunala HVB, som ej är tillståndspliktiga, är i snitt 16,5. Den privat drivna sociala omsorgen erbjuder inte bara specialiserad verksamhet, utan även erfaren personal. Till exempel har föreståndarna på privat drivna HVB i snitt varit föreståndare i åtta år om de också är delägare, och närmare fem år i de fall de inte är delägare. Inom kommunalt driven HVB är motsvarande siffra för föreståndarna drygt tre år (Konkurrensverket 2017).

2. Majoriteten av de barn och unga som placerats på HVB är pojkar

Av de barn och unga som placerats på HVB-hem är 70 procent pojkar och på stödboende utgör pojkar 82 procent. Skillnaden i placeringar i familjehem är mindre, där 56 procent är pojkar och 44 procent flickor (Socialstyrelsen 2020).

3. Daglig verksamhet är viktigt för ungas frigörelse 

Alla människor mår bäst av att arbeta för sin egen försörjning. Den egna lönen ger både trygghet och frihet. Att långsiktigt stå utanför arbetsmarknaden kan vara förödande för både självkänslan och den psykiska och fysiska hälsan överlag. Därför är Daglig verksamhet, som är en av insatserna i LSS, så viktig.

Såväl antalet insatser enligt LSS som antalet personer med dessa insatser fortsätter att öka. Sedan 2009 har antalet personer som får stöd enligt LSS ökat med omkring 20 procent. Antalet insatser har i sin tur ökat med 14 procent (Boverket 2021). Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna på 26 av totalt 28 indikationer inom verksamheterna bostäder med särskild service och daglig verksamhet (Socialstyrelsen 2019).

4. Socialchefer om privata utförare inom social omsorg

60 procent anser att de sannolikt inte eller absolut inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till privata utförare inom social omsorg. 68 procent anser att de i mycket eller ganska stor utsträckning kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda privata utförare. Hela 97 procent anser att de har ett mycket eller ganska bra samarbete med privata utförare och 85 procent anser att de privata utförarna kännetecknas av professionalism (Skop 2018).

5. Boende med särskilt stöd

Privata utförare är bättre på att använda de boendes uppfattning för att utveckla verksamheten. 80 procent av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten. Motsvarande siffra för offentligt drivna enheter är 66 procent. Liksom i kategorin boenden är det också vanligare med rutiner för att förebygga våld eller övergrepp hos privata utförare, där 77 procent har rutiner mot 51 procent hos kommunala enheter (Socialstyrelsen 2019).

Mer fakta om vården och omsorgen i Sverige finner du i Privat Vårdfakta 2021.

Källor: 

Boverkets bostadsmarknadsenkät för personer med funktionsnedsättning (2021).

Konkurrensverket (2017). Marknaden för hem för vård eller boende för ensamkommande och andra barn och unga.

Skop (2018). Rapport till Svenska Vård. April 2018.

Socialstyrelsen (2020). Individ- och familjeomsorg. Läges­rapport 2021.

Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.