Alla kommuner borde införa skyddsnät i daglig verksamhet – det ger mod att våga gå vidare
Alla människor mår bäst av att arbeta för sin egen försörjning. Den egna lönen ger både trygghet och frihet. Att långsiktigt stå utanför arbetsmarknaden kan vara förödande för både självkänslan och den psykiska och fysiska hälsan överlag. Därför är insatsen Daglig verksamhet, som är en av insatserna i LSS, så viktig.
Daglig verksamhet finns i olika former, därför att vi människor är olika. Våra behov ser olika ut. Vi har olika möjligheter att bli en del av den reguljära arbetsmarknaden. Men genom rätt daglig verksamhet kan man ta ett steg på vägen.
Som vi på Vårdföretagarna skrev i vårt remissvar på LSS-utredningen (SOU 2018:88) finns det goda möjligheter i den dagliga verksamheten att stödja människor på väg mot ett förvärvsarbete genom att låta denna löpa parallellt med arbete eller studier under en tid. I utredningen fanns en ansats att närmare koppla daglig verksamhet till utbildning och arbetsmarknad för att öka möjligheten till övergång till arbete och studier i kombination med deltagande i daglig verksamhet.
I vårt remissvar, och i andra sammanhang, betonar vi på Vårdföretagarna vikten av att den dagliga verksamheten finns kvar som ett stöd när människor går vidare till arbete eller studier. Det handlar både om att man ska känna sig trygg i att det finns ett bollplank, en rådgivare, och att man har en plats som man har rätt att falla tillbaka på om anställningen eller utbildningen skulle visa sig bli kortvarig.
Den enskilde ska aldrig behöva vara orolig för vad som händer om man vågar pröva sina vingar. Det måste finnas ett tydligt skyddsnät. På många håll i Sverige finns det redan ett sådant – men det varierar mellan kommunerna. På vissa håll får individer som går på daglig verksamhet men som får möjlighet att prova på ett arbete eller en utbildning behålla platsen i daglig verksamhet under tolv månader. Man kan, om det skulle visa sig att arbetet eller utbildningen inte fungerar, tryggt återgå till det hemtama i den dagliga verksamheten. Man kan också kontinuerligt besöka eller kontakta sin dagliga verksamhet för att få stöd och råd på vägen i det nya och okända som ett arbete eller en utbildning innebär.
Vår uppfattning, baserad på den expertis kring daglig verksamhet som finns bland våra medlemsföretag, är att kostnaden för att låta individer i daglig verksamhet behålla platsen i tolv månader när de påbörjar arbete eller studier långsiktigt snarare innebär en besparing för samhället. Och inte bara ekonomiskt, utan också socialt – när fler vågar pröva sina vingar och ta ett steg mot egen försörjning. Alla landets kommuner borde ge sina invånare den möjligheten.