Hur stor är vårdskulden?

På grund av pandemin har mängder av patientbesök, operationer och behandlingar som normalt skulle ha gjorts fått skjutas på framtiden. I den offentliga diskussionen förekommer olika siffror på vårdskuldens storlek. Oavsett hur man räknar är det viktigaste att snabbt börja möta patienternas eftersatta vårdbehov.

När pandemin slog till som värst under våren minskade besöken och operationerna i vården drastiskt. Nu när det ha gått ungefär fem månader kan vi börja beräkna pandemins effekter, i form av utebliven vård som behöver tas igen. Olika aktörer presenterar olika analyser, t ex bedömde Socialstyrelsen i mitten av juni att det har skett 800 000 färre fysiska besök på vårdcentraler under våren och att operationerna inom specialistvården i april minskade med 46 procent. I ett reportage i SVT den 18 juni presenterades att 70 000 operationer har ställts in, och om pandemin fortsätter bedömer Läkarförbundet att 200 000 operationer kan komma att ställas in under året. Dagens Nyheter skrev i början av augusti att 185 000 personer väntar på operation, baserat på uppgifter från Svenskt Perioperativt Register. Den bedömning som Vårdföretagarna presenterade i juni var att pandemin i augusti skulle skapa en vårdskuld om ungefär 94 000 uppskjutna operationer och behandlingar inom specialistvården.

Varför gör olika aktörer olika bedömningar av hur stor vårdskulden är och hur stor den kommer att bli? När t ex Dagens Nyheter skriver att 185 000 personer väntar på operation så innefattar denna siffra även de ungefär 115 000 patienter som stod i kö innan pandemin bröt ut. Därutöver har det under våren utförts 70 000 färre operationer än vanligt, vilket leder till siffran 185 000. Vårdföretagarnas bedömning är att det fram till och med augusti kommer att utföras 94 000 färre operationer och behandlingar än vanligt. Här skulle ett förtydligande kunna vara att ”vårdskulden på grund av pandemin” beräknas till 94 000 operationer. Om de patienter som stod i vårdkö redan innan pandemin läggs till handlar det då om ungefär 200 000 operationer och behandlingar.

En annan påverkande faktor är hur länge pandemin beräknas påverka vården. Kommer sjukvården kunna återgå till normal verksamhet och kapacitet i september, eller dröjer det till senare i höst? Vårdföretagarnas beräkningar bygger på att normal verksamhet kan upptas i september. Men om pandemin fortsätter att påverka vården kommer också vårdskulden att bli större.

Hittills har debatten om vårdskulden främst fokuserat på uteblivna operationer. Men de eftersatta vårdbehoven finns inom alla vårdområden. Alla uteblivna kontroller och andra uteblivna besök i primärvården är en del av vårdskulden, liksom uteblivna besök och utredningar inom specialistvården. De uteblivna/senarelagda kontrollerna kan ge komplikationer som står både den enskilda patienten och samhället dyrt under många år framåt. Bland de patienter som inte har blivit undersökta under våren och sommaren finns risk för t ex cancersjukdom som det kan vara för sent att behandla. Fysioterapeuterna lyfte nyligen att det också finns en omfattande rehabiliteringsskuld. De bedömer att sju av tio patienter med kroniska sjukdomar har fått mindre rehabilitering under pandemin. Till det ska läggas det stora behovet av rehabiliteringsinsatser bland patienter som har varit svårt sjuka i covid-19.

Slutligen, det viktiga är inte att få fram exakta siffror på vårdskulden, utan istället att det blir tydligt för alla involverade aktörer hur stora utmaningarna är inom respektive vårdområde och även totalt sett. Regionerna behöver snabbt öka kapaciteten i sjukvårdssystemet som helhet för att på allvar ta sig an vårdskulden. Om regionerna, vid sidan av ordinarie verksamhet, lyckas öka kapaciteten i hela specialistvården (regionernas egna sjukhus samt privata vårdgivare) med femton procent kan det beräknas ta ett år att arbeta bort vårdskulden. Det riskerar att dröja tre år innan de eftersatta vårdbehoven avseende operationer och behandlingar är mötta om kapacitetsökningen stannar vid fem procent. Nu behövs alla goda krafter och idéer till lösningar för att så snabbt som möjligt ge patienter den vård som de behöver, annars riskerar många patienter att fara illa. Läs gärna mer här om hur den privat drivna sjukvården snabbt kan bidra.