Valfrihet även för glesbygdsbor

Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten, skriver Sara Öberg, Vårdföretagarna.

ÄLDREOMSORG. Under hösten reste jag runt och diskuterade möjligheten att använda lagen om valfrihetssystem (LOV) inom äldreomsorgen med politiker, tjänstemän och företag. Jag möttes av stort intresse och nyfikenhet men även viss oro. Kommunernas vanligaste argument var att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygd än i tätort.

Jag menar att så inte är fallet, även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygd. Det kan exempelvis vara långt mellan brukarna när hemtjänst ska ges. Då kan det löna sig för kommuner att samarbeta med närliggande kommuner så att man kan erbjuda fler brukare hemtjänst inom ett område, även om det inte är inom samma kommun.

Den viktigaste frågan, som alla kommuner bör ställa sig, är: Varför skulle vi välja att införa LOV? Svaret är inte bara ökad valfrihet, utan också att ge kommuninvånarna möjlighet att välja bort utförare (av exempelvis hemtjänst). Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten.

Valfrihetssystemen möjliggör också ökad tillväxt. Det blir attraktivt att bo kvar och starta företag. Med den demografiska utveckling vi ser kommer fler utförare att behövas.

Mångfald och valfrihet kräver dock att presumtiva, såväl som redan etablerade, företag ges rätt förutsättningar. Det grundläggande är konkurrensneutrala villkor.

Samma ersättningsnivå ska gälla för företag som kommunens egen verksamhet. Det innebär att när ersättningen för en hemtjänsttimme bestäms så ska alla kommunens kostnader räknas in: resor till och från brukare, utbildning av personal, vikarier, dubbelbemanning, dokumentation, IT-system med mera.

Konkurrensneutralitet innebär också att de möjligheter kommunen har att ge hemtjänst ska ges även till andra utförare. Affärsmässigheten mås­te vara densamma. På flera håll har kommunen behållit möjligheten att erbjuda hemtjänst nattetid. Det innebär att företagen utestängs från en hel marknad, där ersättningen dess­­utom ofta är högre än under dagtid.

Ett annat exempel på bristande konkurrensneutralitet är då medborgare som inte gjort något val automatiskt hamnar hos kommunen. Även denna grupp måste fördelas på de privata utförarna. Vissa kommu­ner har

ett roterande schema där gruppen fördelas lika mellan godkända utförare. Det har visat sig vara mycket lyckat.

I glesbygdskommuner startas ofta små, lokala företag. Det är främst kvinnor som arbetat i offentlig vård och omsorg som väljer att starta eget. Ta till vara dessa eldsjälar och gör inte LOV till ännu en kvinnofälla, där ersättningen och förutsättningarna gör det omöjligt att klara sig.

Bjud tidigt in ­presumtiva och befintliga företag för att få en dialog om vad båda parter bör tänka på för att valfrihetssystemen ska nå målen valfrihet och mångfald för medborgarna!

Sara Öberg, näringspolitisk expert på ­Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle.se den 14 januari 2010.