Risk för fyra år lång vinter i vårdbranschen

Efter Miljöpartiets nyligen avslutade kongress går det nu att lägga det pussel som visar hur en eventuell rödgrön regering tänker reglera mångfalden inom vården och omsorgen. Det blir en fyra år lång vinter för företagen verksamma i dessa branscher. Det skriver Håkan Tenelius i Dagens Samhälle.

Trots framgångar i kvalitetsmätningarna, trots succé där människor väljer vård och omsorg själva och trots nöjda upphandlande politiker förbereder sig den svenska vård- och omsorgsbranschen för en lång vinter. Precis som i tv-serien ”Game of Thrones” kan vintern denna gång vara i åtminstone fyra år.

 
Förra helgen satte Miljöpartiet definitivt ner foten om krav på totalstopp för utdelningar i välfärdsföretag. Därmed går det att lägga färdigt det pussel som visar hur en möjlig rödgrön koalitionsregering avser att reglera mångfalden i vård och omsorg – åtgärder som avsiktligt eller oavsiktligt skulle ge en sämre välfärd.
 
Vinsterna. Vi måste utgå ifrån att en rödgrön regering tar initiativ till en begränsning av vinstutdelningarna. Frågan drivs inte av S, men väl av LO som vill att bara SVB-bolag ska vara tillåtna i välfärden (bolag med kraftig vinstbegränsning). LO kommer av allt att döma att ha stort inflytande över en S-ledd regering. V tycker som LO. MP har alltså i och med de senaste två partikongresserna lagt sig till vänster om Vänsterpartiet, och vill helt stoppa möjligheten till vinstutdelning. IF Metall, där Stefan Löfven tidigare var ordförande, är numera på samma extremlinje.
 
En reglering av vårdföretagandet i lag är förmodligen inte möjlig, och vill en ny regering ta ett sådant initiativ krävs ett omfattande utredningsarbete. Men bara beslutet om en utredning skulle lägga en våt filt över vårdens entreprenörer. Några nya företag kommer inte att starta – de som i dag bidrar med nytänkande och innovationer.
 
Företagare som inte klarar sig med SVB-företagens obefintliga möjligheter att locka investerare kommer att sälja – om det går att hitta köpare – eller avveckla. Dessutom stängs Sverige för internationella aktörer. Vi kommer att få vänta betydligt längre på nya behandlingsmetoder – om vi alls nås av dem.
 
De som oroas av SVB-hotet är många. I en panelundersökning i april där 400 vårdföretag deltog svarade bara 17 procent att de bedömer att de kan fortsätta som hittills om kravet blir verklighet. 24 procent tror på vissa negativa följder och 49 procent på så negativa följder att försäljning eller nedläggning är alternativet. 49 procent av branschen motsvarar 80 000 medarbetare, vars anställning alltså är i direkt fara.
 
Teoretiska köpare är de största vårdföretagen, som har större möjligheter att överleva de år ett SVB-experiment skulle pågå. Färre och större vårdaktörer blir följden av en åtgärd som nog en del hade trott skulle gynna de små entreprenörerna och eldsjälarna.
 
Etableringsfriheten. Det är helt klart att en rödgrön regering kommer att stoppa etableringsfriheten inom valfrihetssystemen. I dag kan den som uppfyller alla krav som ett landsting eller en LOV-kommun ställer starta en verksamhet och konkurrera om patienterna eller brukarna. Socialdemokraterna är mycket tydliga med att etableringsfrihet inte ska vara tillåten. Det kommer V och MP knappast att protestera mot.
 
I dag etablerar sig företagen där de ser ett behov och en efterfrågan. Där till exempel en landstingsdriven vårdcentral inte räcker till. Även hos en pragmatisk politiker är ryggradsreaktionen att säga nej till något som kan försämra förutsättningarna för den landstingsdrivna vården, särskilt om den redan går knackigt. Alltså kommer förbudet mot fri etablering leda till att nya vårdcentraler och hemtjänstutförare stoppas just i de lägen där patienter och brukare har allra störst behov av ett alternativ.
 
Kommunalt veto. Den mest förbisedda men kanske allvarligaste effekten av en rödgrön regerings regleringsiver skulle det kommunala vetot få. Vetot blir följden när etableringsfriheten stryps. Stefan Löfven har visserligen sagt att ett stopp för alternativen i vården inte låter sig göras. Men samtidigt vill han överlåta besluten till lokalpolitiker. Han vill ge kommun- eller landstingsfullmäktige makt att säga nej till enskilda företag som vill starta, nyetablera eller bygga ut. Han vill ge dem makt att helt utestänga vinstdrivande företag från upphandlingar (vi utgår ifrån att detta blir juridiskt möjligt).
 
Just nu går en våg över landet där tunga socialdemokrater på både landstings- och kommunnivå deklarerar att vinstdrivande företag inte är önskvärda. Detta tillsammans med MP:s och V:s politik innebär att ett antal kommuner och landsting kommer att försöka stänga dörren för de 11 000 vårdföretag som drivs som aktiebolag. Dagens opinionssiffror talar för majoritetsskiften i en rad alliansstyrda kommuner, och rödgrön majoritet i alla landsting utom något enstaka.
 
Branschens hopp står till att vintern inte blir lika hård som den i Game of Thrones. Westeros är trots allt inte Västerås. Där och på vissa andra håll kan mångfalden komma att räddas av pragmatiska och rationella lokala politiker som sedan länge förstått att välfärden inte klarar sig utan entreprenörerna. När snöröken lagt sig kan dessa politiker fortsätta att utveckla valfrihetssystemen och kvalitetsuppföljningen, väl medvetna om att en återgång till det kommunala monopolet inte är ett alternativ för den som vill utveckla välfärden.
 
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna