Ojämlik valfrihet

Hemtjänsten i Uppsala är underfinansierad. Men det offentliga har andra möjligheter att lösa ekonomin än privata företag, skriver Sabina Joyau i Upsala Nya Tidning

Uppsalas äldre väljer själva vem som ska utföra hemtjänsten hos dem, antingen kommunens egen hemtjänstverksamhet eller någon av de godkända privata hemtjänstutförarna. Lagen om valfrihet (LOV) ger de äldre makten att själva bestämma vilka som ska kliva över tröskeln till hemmet. Och framförallt, det går att välja bort den hemtjänst som inte lever upp till förväntningarna. Det är bra.

Men få av de dryga 900 Uppsalabor som i dag har valt ett privat alternativ vet nog om att villkoren för deras hemtjänst ser så olika ut jämfört med den kommunala hemtjänsten.

I Vårdföretagarnas nya rapport om villkoren för hemtjänsten i kommuner som infört LOV framkommer det att Uppsala kommuns egen hemtjänst hade det största underskottet år 2015 av samtliga åtta undersökta stickprovskommuner. Underskottet på 29,3 miljoner kronor innebar att varje hemtjänsttimme som ombesörjdes av kommunen kostade 46 kronor mer än vad äldrenämnden beslutat om.

Under alla de undersökta åren 2011–2015 var de ekonomiska resultaten för den kommunala hemtjänstverksamheten negativa och växande.

Det är ett tecken på att hemtjänsten i Uppsala är underfinansierad.

Vår undersökning visar att underskott i den kommunala hemtjänsten regelmässigt kompenseras i landets LOV-kommuner genom att underskotten skrivs av eller förs över till nästa år. Detta utan några närmare krav på bättring. Här uppstår en skevhet, de privata hemtjänstalternativen har inte denna möjlighet. De måste klara sig på det ersättningsbelopp som äldrenämnden satt från början. I Uppsalas fall handlar det alltså om 46 kronor mindre per utförd hemtjänsttimma.

Får de privata hemtjänstföretagen svårt att gå runt på ersättningen finns inga skattemedel att skjuta till, då väntar i värsta fall nedläggning.

Kraven på lika ekonomiska villkor kan framstå som något som främst är viktigt för hemtjänstföretagen. Men det är en förenklad bild. Till syvende och sist handlar det om att förutsättningarna för att leverera god omsorg ska vara jämlika för alla äldre i Uppsala. Det är kommunens uppgift att se till att också de privata hemtjänstalternativen får förutsättningar att göra det.

Vårdföretagarna uppmanar därför Uppsalas politiska ledning att ta beslut om att varje år räkna upp hemtjänstersättningen i nivå med omsorgsprisindex (OPI).

Det kompenserar för allmänna kostnadsökningar som priser och löner och minskar risken för att ersättningen urholkas.

De ekonomiska resultaten för den kommunala hemtjänstverksamheten behöver redovisas öppet och årligen. De blir en indikator på om det går att driva hemtjänsten med den ersättning som äldrenämnden fastställt. Dessutom bör kommunen införa direktiv om efterhandsreglering av ersättningen till de privata aktörerna, när underskott i den kommunala hemtjänsten täcks upp i efterhand.

Det säkrar jämlika förutsättningar för alla Uppsalas äldre, oavsett vilken hemtjänst de har valt.

Ska vi gemensamt kunna möta utvecklingen där allt fler äldre med omfattande behov av stöd och hjälp får den i sitt hem snarare än att flytta till ett äldreboende, kan hemtjänsten inte sättas på undantag. Det behövs snarare fler än färre hemtjänstalternativ som kan konkurrera om att förbättra kvaliteten och möta äldres ökande krav på en hemtjänst som passar just deras behov. Det är dags att Uppsala tar sig ur de invanda mönster som riskerar att missgynna den tredjedel av Uppsalas äldre som valt hemtjänst i privat regi.

Sabina Joyau, näringspolitisk expert äldreomsorg, Vårdföretagarna

 

Artikeln tidigare publicerad i Upsala Nya Tidning den 15 februari 2017