Hoppa till innehåll

Assistansbarometern

Analys från Vård­företagarna

Personlig assistans var en frihetsreform för många personer med funktionsnedsättningar när den kom för 30 år sedan. Hårdare behovsbedömningar de senaste åtta-tio åren har dock lett till att antalet brukare stadigt har minskat.

Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna blivit allt tuffare med ersättningar som inte höjts i samma takt som lönehöjningarna.

Vårdföretagarna vill bidra till att de som ska ha rätt till personlig assistans ska få det och att de som utför den ska ha rätt förutsättningar för att kunna göra detta på ett bra sätt. Som en del i detta vill vi därför sammanställa viktiga fakta och statistik kring det som rör personlig assistans i vad vi valt att kalla Assistansbarometern.

Jämförelse utveckling av assistansersättningen och Omsorgsprisindex

Nivån på assistansersättningen per timme har ökat med 19 procent under den senaste 10-årsperioden (2016-2025), från 288 kronor till 343 kronor.

Under samma period har OPI, det index som är avsett att användas för att räkna upp ersättningarna inom den privatdrivna omsorgen, ökat med 31 procent.

Hade assistansersättningen haft samma procentuella tillväxt som OPI under perioden 2016-2025 hade nivån på assistansersättningen legat på 377 kronor per timme, dvs 35 kronor högre per timme.

Assistansersättningen kommer att öka med 3 procent 2025, enligt den framlagda budgetpropositionen för statsbudgeten för 2025.

Enligt Vårdföretagarnas prognos för OPI, baserad på Konjunkturinstitutets prognos över löneutvecklingen i kommunal sektor, kommer OPI att öka med runt 3,5 procent.

Ökningen av assistansersättningen med 3 procent kommer därför, enligt Vårdföretagarnas kalkyl, sannolikt inte vara tillräcklig för att kompensera den rena kostnadsutvecklingen inom den statliga assistansen.

Statsbudgeten innehåller också ett förslag om att ta fram en indexering av schablonersättningen för framtiden. Det är ett viktigt och bra förslag för att uppnå en rimlig och hållbar ersättningsnivå personlig assistans.

Kommentar

Månadens specialstudie: Jämförelse utveckling av assistansersättningen och Omsorgsprisindex (OPI)

Vårdföretagarna applåderar regeringens förslag att indexera schablonersättningen inom personlig assistans. Det stora behovet av detta belyses i september månads Assistansbarometer. En jämförande granskning mellan assistansschablonen och det kommunala Omsorgsprisindex (OPI) som används inom övrig omsorg visar på hur underfinansierat personlig assistans har varit de senaste tio åren.

– Vi kan konstatera att nivån på assistansersättningen per timme har ökat med 19 procent mellan 2016 och 2025. Under samma period har OPI, det index som är avsett att användas för att räkna upp ersättningarna inom den privatdrivna omsorgen, ökat med hela 31 procent. Skulle ersättningsnivån inom assistansen följt OPI skulle ersättningen 2025 ligga på 377 kr/timme jämfört med de 343 kr/timme som föreslås, säger Björn Arnek, branschekonom Vårdföretagarna.

– Vårdföretagarna är givetvis positiv till att höjningen på schablonen med tre procent för kommande år då det ligger över tidigare aviserade förändringar. Men inte ens det räcker för att nå upp till vad Omsorgsprisindex kan räknas ut till, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert inom personlig assistans.

– Det är absolut nödvändigt att regeringens förslag att indexera schablonersättningen blir verklighet snarast. Vårdföretagarna har arbetat länge för rimliga och hållbara villkor inom personlig assistans. I samband med en indexering måste man också göra en nivåjustering uppåt för att rätta till den stora underfinansiering som skett av assistansen, menar Patrik Silverudd, näringspolitisk expert inom personlig assistans.

Antal brukare med statlig assistansersättning var 13 343 i augusti 2024. En minskning med sju personer jämfört med föregående månad.

Varför behövs en förändring?

Rätten till personlig assistans firar 30 år i år. När lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade infördes 1994 var det en frihetsreform på flera sätt. Både för att fler människor fick rätt till mer hjälp och stöd än tidigare men också för att det var den första socialpolitiska reform i Sverige som gav den enskilde brukaren full bestämmanderätt över vem som skulle ge hjälpen. Därtill fick man också bestämma vad som skulle göras. Målet var att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett liv som andra.

Hårdare behovsbedömningar de senaste åtta-tio åren har lett till att antalet brukare stadigt har minskat. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna blivit allt tuffare. Ersättningen har inte höjts i samma takt som lönehöjningarna. Det har blivit mycket tufft för seriösa utförare att få ekonomin att gå ihop.

Personlig assistans har också andra utmaningar. De tuffare behovsbedömningarna har inte bara lett till att färre assistansberättigade tillkommer utan också att Försäkringskassan retroaktivt dragit in rätten för ett antal assistansberättigade – med tidsmässigt långa och oerhört kostsamma återkrav som följd.

Även inom assistansområdet finns det välfärdskriminalitet. Detta riskerar skada förtroendet för LSS-reformen i sig. I förlängningen hotas seriösa aktörers förutsättningar att bedriva verksamhet, och därmed samtidigt medborgarens möjlighet till valfrihet samt till att ta del av den kvalitetsökning och skattenytta som mångfald och konkurrens bidrar till.

Vårdföretagarna har förslag som kan bidra till att återupprätta den personliga assistansen på kort och lång sikt

Ekonomi – Ge rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva personlig assistans. Schablonersättningen måste höjas för att kunna täcka rimliga lönenivåer. Det behövs också en långsiktigt hållbar finansieringsmodell där det kommunala Omsorgsprisindexet (OPI) skulle kunna stå som en modell.

Uppföljning och kontroll – Försäkringskassan behöver kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis. Försäkringskassans behovsbedömning måste ses över.

Välfärdskriminalitet – Vårdföretagarna har tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar inom personlig assistans bland annat om förhindrande av försäljning av tillstånd att bedriva personlig assistans, införande av check-in/check-out system, att anhörigassistans behöver utredas och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi.

Månadsutveckling, augusti

Antalet med assistansersättning ligger lägre 2024 än 2023 och 2022. Man kan konstatera att den nya lagen ”Stärkt rätt till personlig assistans” som infördes första januari 2023 ännu inte verkar gett något genomslag.

Flest brukare med personlig assistans väljer en privat utförare.

Det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat. Antalet timmar per brukare i augusti 2024 är fler än samma månad 2023 och 2022. Det totala antalet timmar i augusti 2024 fler än samma månad 2023 och 2022.

Assistansbrukare och assistansutförare 2014-2023

Under en tioårsperiod har något fler valt en privat utförare än en kommunal. Likaså har antalet med personlig assistans sjunkit något.

Även om antalet brukare har minskat så har det genomsnittliga antalet timmar istället ökat. Och det totala antalet timmar ligger på ungefär samma nivå.

Antalet personer som fått ett beviljande vid förstagångsbeslut av statlig assistansersättning har minskat kraftigt under perioden 2014-2023

Andelen av befolkningen som tycker att man själv ska få välja assistansutförare är en klar majoritet. En liknande trend syns även inom riksdagspartierna. Moderaterna, 84 %, är det parti där flest tycker att man ska få välja assistansutförare själv, medan Vänsterpartiet, 73 %, är det parti där färst tycker att man ska få välja assistansutförare själv.

Ersättningar och kostnader inom personlig assistans

Ökningen av den statliga assistansersättningen per timme har ökat betydligt långsammare än det index, OPI, som är tänkt att användas brett för att räkna upp ersättningar inom den offentligt finansierade omsorgen.

Den totala kostnaden för den statliga assistansersättningen har varit i stort sett konstant mellan 2014 och 2022. Dock har statens andel av den totala kostnaden för assistansersättningen ökat något under perioden 2013-2022.

Under den senaste tioårsperioden har kostaden per brukare ökat något. Samtidigt har det genomsnittliga antalet assistenter per brukare legat på en ganska jämn nivå.

Antalet helårsanställda har sjunkit något den senaste tioårsperioden. De flesta arbetar hos en privat utförare.

Intressanta domar – KR = Kammarrätt. HFD = Högsta Förvaltningsdomstolen

  • KR Stockholm 3152-23
    ”Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att [NN] ska anses ha medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter…”
  • KR Göteborg 4249-22
    ”Enligt kammarrättens bedömning har alltså Försäkringskassan inte förmått precisera eller konkretisera vilka av de i ansökan lämnade uppgifterna som var oriktiga eller vilseledande.”
    ”Försäkringskassan har därför inte ens gjort sannolikt att…”
    Minst fem bolag har fått återkrav och blivit anmälda till IVO med anledning av FK:s beslut.
  • KR Jönköping 161-22
    ”Kammarrätten kan härvid konstatera att det av Försäkringskassans handlingar i det aktuella ärendet inte går att utläsa vilket underlag som har legat till grund för Försäkringskassans beslut”
  • KR Sundsvall 3546-21
    ”Bristerna i Försäkringskassans utredning medför sammantaget att det inte är möjligt för kammarrätten att bedöma om myndighetens beräkning av det återkrävda beloppet är riktig.”
  • KR Sundsvall 3287-21
    ”När det gäller dessa timmar har Försäkringskassan således inte visat att felaktig redovisning har skett och att oriktig uppgift därigenom har lämnats.”
  • KR Stockholm 3152–23
    ”Försäkringskassan valde att dra in en persons assistansersättning på den grunden att de bedömde att denne medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om hennes hjälpbehov. Kammarrätten konstaterar visserligen att uppgifterna i de medicinska underlagen talar för att den enskildes hjälpbehov med de grundläggande behoven varit mindre omfattande än hon själv angett. Det medicinska underlag som låg till grund för det tidigare beslutet var däremot i huvudsak överensstämmande med nyare medicinskt underlag. Att Försäkringskassan idag bedömer det medicinska underlaget annorlunda än när beslut fattades 2013 är inte tillräckligt för att anse att den enskilde medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. ”
  • KR Göteborg mål 5621–22
    Den enskilde i målet bedömdes av kommunen ha ett behov av 7,5 h grundläggande behov per vecka. Kommunen avslog således ansökan på den grunden att hjälpbehoven understeg 8 timmar per vecka. KR konstaterar i målet att det av lagstiftning inte framgår att behovet av hjälp med de grundläggande behoven måste uppgå till en viss omfattning. Det bör däremot göras en individuell prövning i varje enskilt fall, där inte bara kvantiteten på hjälpen bör beaktas utan att kvalitativa aspekter bör beaktas. Förvaltningsrätten hade tidigare bedömt att den enskilde behövde hjälp med grundläggande behov omkring 8 timmar, varpå kammarrätten konstaterade att det inte framkommit anledning att bedöma tiden som lägre än så. Eftersom hjälpen tog omkring 8 timmar bedömdes den enskilde ha rätt till personlig assistans.
  • KR Jönköping, mål 979-22
  • KR Sundsvall, mål 483-22
    Ovan domar visar på när domstolarna varit tuffare mot Försäkringskassan när det gäller bevisföringen. Inte minst värdet av journalanteckningar.
  • KR Stockholm, mål 5566-23
    Denna dom är också tuff mot Försäkringskassan. ”Ett beslut att dra in en beviljad förmån är en åtgärd med ofta betydande konsekvenser för den enskilde, varför den underliggande utredningen måste vara robust.” -”Inför Försäkringskassans indragningsbeslut har således inte tillkommit något nytt medicinskt underlag som direkt motsäger den utredning som låg till grund för tidigare beviljandebeslut eller vad M.L själv uppgett i sina ansökningar om assistansersättning. Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än tidigare kan inte i sig anses innebära att M.L har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”
  • KR Sundsvall mål 1581–22
    I målet yrkade den enskilde att denne skulle beviljas sondmatning nattetid som ett grundläggande behov. Den enskilde i fråga har en komplicerad ämnesomsättningssjukdom som föranleder att denne inte får utsättas för längre fasta. Varje natt behöver sondmatning göras under 6 timmar, men den behöver kopplas av och på 5–6 gånger per natt på grund av olika skäl. Under tiden däremellan behöver sonden övervakas för att överse eventuella stopp i tillförseln av näring. Kammarrätten konstaterar i målet att alla moment kopplat till sondmatningen under dygnsvila (inklusive övervakning), förutom förberedelse och efterarbete med sådana måltider (exempelvis spolning av sonden) ska bedömas vara ett grundläggande behov. Ett liknande resonemang fördes i nedanstående mål.
  • KR Sundsvall mål 2491–22
  • HFD mål 2285-2289-21
    Försäkringskassan förklaras i domen ha rätt att neka utbetalning av assistansersättning om tidsredovisningar inte skickas in månadsvis även för de fall då beslutet väntar på omprövning av Omprövningsenheten.
  • HFD mål 2143–21
    Kommuner har ingen grund att avslå en begäran om ersättning för utförd assistans enbart på grund av när i tiden tidrapporter lämnats in, under förutsättning att det kan konstateras att arbete faktiskt utförts.
  • HFD mål 733–22
    HFD förtydligar i domen att det inte är tillräckligt att majoriteten av ett assistansbeslut utförs på OB-tid för att kunna beviljas ett förhöjt timbelopp från Försäkringskassan
  • HFD mål 7294–21
    Enligt huvudregeln får den som är beviljad assistans inte ha med sig sina assistenter då denne vistas i skolan. Frågan för HFD att ta ställning till var huruvida Komvux ingår i bestämmelsen. I domen säger nu HFD att även studier vid Komvux omfattas av begreppet skola vilket innebär att den som är beviljad assistans inte får ha med sig sina assistenter i samband med sådan utbildning.

Fullständiga underlag

Ta del av rapporten i sin helhet här: Assistansbarometern september 2024

Vill du veta mer?

Har du frågor som rör underlaget eller Vård­företagarnas arbete i frågor som rör personlig assistans? Vänligen kontakta Patrik Silverudd, näringspolitisk expert Personlig Assistans.

Läs gärna mer om de senaste nyheterna och Vård­företagarnas ståndpunkter i frågor som rör personlig assistans i Sverige.

Arkiv Assistansbarometern

Är du intresserad av att läsa någon av våra andra upplagor av Assistansbarometern. Alla finns här nedan.

2024

SeptemberJämförelse utveckling av assistansersättningen och Omsorgsprisindex

AugustiStora skillnader mellan länen i antalet förstagångsbeviljanden inom assistansen

JuliSkillnader i antalet assistansbrukare mellan kvinnor och män perioden 2014-2023

Juni Individer med personlig assistans beviljad av kommun respektive Försäkringskassan 2014-2023

MajUtveckling per utförarkategori

AprilFärre kommunala utförare möjliggör fler brukare

MarsAssistansbrukare i olika regioner

FebruariAssistansbrukare i olika åldersgrupper

JanuariAntal brukare inom den personliga assistansen fortsatte att minska

2023

DecemberVad har hänt inom personlig assistans under 2023

NovemberVad har hänt inom personlig assistans under 2023

AKTUELLT INOM PERSONLIG ASSISTANS