Assistansbarometern

Andelen individer som sammantaget har rätt till statlig assistans, kommunal assistans eller en LSS-bostad skiljer sig markant åt mellan Sveriges 100 största kommuner.

Av de 100 största kommunerna, där minst andel av befolkningen hade något av insatserna statlig assistans, kommunal assistans eller en LSS-bostad låg andelen mellan 2,5 individer per 1000 invånare och 4,7 individer per 1000 invånare. Snittet var 3,9 individer per 1000 invånare.

Lägst vara andelarna i Sundbyberg, Solna, Vellinge, Staffanstorp och Danderyd där antalet per 1000 invånare varierade från 2,5 i Sundbyberg till 2,9 i Danderyd.

Av de 100 största kommunerna där störst andel av befolkningen hade något av insatserna statlig assistans, kommunal assistans eller en LSS-bostad låg andelen mellan 5,5 individer per 1000 invånare och 7,4 individer per 1000 invånare. Snittet var 6,2 individer per 1000 invånare.

Högst var andelarna i Alingsås, Kalmar, Boden, Karlshamn och Katrineholm där antalet per 1000 invånare varierade från 6,5 i Alingsås till 7,4 i Katrineholm.

Skillnaden i snittet bland de 5 kommunerdär minst andel hade något av insatserna statlig assistans, kommunal assistans eller en LSS-bostad jämfört med snittet bland de kommuner med största andel var 2,7 per 1000 invånare jämfört med 6,9, alltså mer än dubbelt så stor andel bland de 5 kommuner med störst andel.

LSS är ett postkodlotteri: Dubbla chansen att få stöd om du bor i rätt kommun 

Skillnaderna mellan Sveriges kommuner är mycket stora när det gäller hur många personer som har personlig assistans eller bor i LSS-bostad. Det visar Vårdföretagarnas senaste Assistansbarometer. 

I de kommuner som har högst andel personer med personlig assistans eller LSS-bostad är andelen mer än dubbelt så hög som i de kommuner som ligger lägst. 

– Skillnaden är anmärkningsvärd. I kommunerna med högst andel får i genomsnitt mer än dubbelt så många invånare stöd jämfört med kommunerna i botten av listan. Det finns ingen anledning att tro att behoven hos personer med funktionsnedsättningar skiljer sig så dramatiskt åt säger Björn Arnek, branschekonom och analytiker på Vårdföretagarna. 

Svårast att få stöd är det i Sundbyberg, Solna, Vellinge, Staffanstorp och Danderyd. I Katrineholm, Karlshamn, Boden, Kalmar och Alingsås är det dubbelt så vanligt att man får en LSS-insats. 

– LSS ska ge människor med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra, oberoende av vilken kommun de bor i. Det får inte vara ett postkodlotteri. Ingen ska behöva flytta för att få hjälp, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna. 

Assistansbarometern visar att andelen personer med statlig assistans, kommunal assistans eller plats i LSS-bostad varierar från 2,5 personer per 1 000 invånare i Sundbyberg till 7,4 personer per 1 000 invånare i Katrineholm. 

Ekonomi – Ge rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva personlig assistans. Schablonersättningen måste höjas för att kunna täcka rimliga lönenivåer. Det behövs också en långsiktigt hållbar finansieringsmodell där det kommunala Omsorgsprisindexet (OPI) skulle kunna stå som en modell.

Uppföljning och kontroll – Försäkringskassan behöver kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis. Försäkringskassans behovsbedömning måste ses över.

Välfärdskriminalitet – Vårdföretagarna har tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar inom personlig assistans bland annat om förhindrande av försäljning av tillstånd att bedriva personlig assistans, införande av check-in/check-out system, att anhörigassistans behöver utredas och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi.

Antalet med assistansersättning ligger högre i april 2026 än 2024 och 2025.

Flest brukare med personlig assistans väljer en privat utförare.

Det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat. Antalet timmar per brukare i april 2026 är fler än samma månad 2025 och 2024. Det totala antalet timmar i april 2026 är fler än samma månad 2025 och 2024.

Det har skett en tydlig förändring i fördelningen av brukare på olika utförarkategorier de senaste 10 åren. Andelen hos privata utförare och egna utförare har ökat medan andelen med brukarkooperativ och framförallt kommunen som utförare har minskat.

Även om antalet brukare har minskat så har det genomsnittliga antalet timmar istället ökat. Och det totala antalet timmar ligger på ungefär samma nivå.

Antalet personer som fått ett beviljande vid förstagångsbeslut av statlig assistansersättning har minskat kraftigt under perioden 2016-2025.

Andelen av befolkningen som tycker att man själv ska få välja assistansutförare är en klar majoritet. En liknande trend syns även inom riksdagspartierna. Kristdemokraterna, 82 %, är det parti där flest tycker att man ska få välja assistansutförare själv, medan Vänsterpartiet, 71 %, är det parti där färst tycker att man ska få välja assistansutförare själv.

Ökningen av den statliga assistansersättningen per timme har ökat betydligt långsammare än det index, OPI, som är tänkt att användas brett för att räkna upp ersättningar inom den offentligt finansierade omsorgen.

Under den senaste tioårsperioden har kostaden per brukare ökat något. Samtidigt har det genomsnittliga antalet assistenter per brukare legat på en ganska jämn nivå.

Antalet helårsanställda har sjunkit något den senaste tioårsperioden. De flesta arbetar hos en privat utförare.

• KR Stockholm 3152-23
  ”Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att [NN] ska anses ha medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter…”
• KR Göteborg 4249-22
  ”Enligt kammarrättens bedömning har alltså Försäkringskassan inte förmått precisera eller konkretisera vilka av de i ansökan lämnade uppgifterna som var oriktiga eller vilseledande.”
  ”Försäkringskassan har därför inte ens gjort sannolikt att…”
  Minst fem bolag har fått återkrav och blivit anmälda till IVO med anledning av FK:s beslut.
• KR Jönköping 161-22
  ”Kammarrätten kan härvid konstatera att det av Försäkringskassans handlingar i det aktuella ärendet inte går att utläsa vilket underlag som har legat till grund för Försäkringskassans beslut”
• KR Sundsvall 3546-21
  ”Bristerna i Försäkringskassans utredning medför sammantaget att det inte är möjligt för kammarrätten att bedöma om myndighetens beräkning av det återkrävda beloppet är riktig.”
• KR Sundsvall 3287-21
  ”När det gäller dessa timmar har Försäkringskassan således inte visat att felaktig redovisning har skett och att oriktig uppgift därigenom har lämnats.”
• KR Stockholm 3152–23
  ”Försäkringskassan valde att dra in en persons assistansersättning på den grunden att de bedömde att denne medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om hennes hjälpbehov. Kammarrätten konstaterar visserligen att uppgifterna i de medicinska underlagen talar för att den enskildes hjälpbehov med de grundläggande behoven varit mindre omfattande än hon själv angett. Det medicinska underlag som låg till grund för det tidigare beslutet var däremot i huvudsak överensstämmande med nyare medicinskt underlag. Att Försäkringskassan idag bedömer det medicinska underlaget annorlunda än när beslut fattades 2013 är inte tillräckligt för att anse att den enskilde medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. ”
• KR Göteborg mål 5621–22
  Den enskilde i målet bedömdes av kommunen ha ett behov av 7,5 h grundläggande behov per vecka. Kommunen avslog således ansökan på den grunden att hjälpbehoven understeg 8 timmar per vecka. KR konstaterar i målet att det av lagstiftning inte framgår att behovet av hjälp med de grundläggande behoven måste uppgå till en viss omfattning. Det bör däremot göras en individuell prövning i varje enskilt fall, där inte bara kvantiteten på hjälpen bör beaktas utan att kvalitativa aspekter bör beaktas. Förvaltningsrätten hade tidigare bedömt att den enskilde behövde hjälp med grundläggande behov omkring 8 timmar, varpå kammarrätten konstaterade att det inte framkommit anledning att bedöma tiden som lägre än så. Eftersom hjälpen tog omkring 8 timmar bedömdes den enskilde ha rätt till personlig assistans.
• KR Jönköping, mål 979-22
• KR Sundsvall, mål 483-22
  Ovan domar visar på när domstolarna varit tuffare mot Försäkringskassan när det gäller bevisföringen. Inte minst värdet av journalanteckningar.
• KR Stockholm, mål 5566-23
  Denna dom är också tuff mot Försäkringskassan. ”Ett beslut att dra in en beviljad förmån är en åtgärd med ofta betydande konsekvenser för den enskilde, varför den underliggande utredningen måste vara robust.” -”Inför Försäkringskassans indragningsbeslut har således inte tillkommit något nytt medicinskt underlag som direkt motsäger den utredning som låg till grund för tidigare beviljandebeslut eller vad M.L själv uppgett i sina ansökningar om assistansersättning. Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än tidigare kan inte i sig anses innebära att M.L har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”
• KR Sundsvall mål 1581–22
  I målet yrkade den enskilde att denne skulle beviljas sondmatning nattetid som ett grundläggande behov. Den enskilde i fråga har en komplicerad ämnesomsättningssjukdom som föranleder att denne inte får utsättas för längre fasta. Varje natt behöver sondmatning göras under 6 timmar, men den behöver kopplas av och på 5–6 gånger per natt på grund av olika skäl. Under tiden däremellan behöver sonden övervakas för att överse eventuella stopp i tillförseln av näring. Kammarrätten konstaterar i målet att alla moment kopplat till sondmatningen under dygnsvila (inklusive övervakning), förutom förberedelse och efterarbete med sådana måltider (exempelvis spolning av sonden) ska bedömas vara ett grundläggande behov. Ett liknande resonemang fördes i nedanstående mål.
• KR Sundsvall mål 2491–22
• HFD mål 2285-2289-21
  Försäkringskassan förklaras i domen ha rätt att neka utbetalning av assistansersättning om tidsredovisningar inte skickas in månadsvis även för de fall då beslutet väntar på omprövning av Omprövningsenheten.
• HFD mål 2143–21
  Kommuner har ingen grund att avslå en begäran om ersättning för utförd assistans enbart på grund av när i tiden tidrapporter lämnats in, under förutsättning att det kan konstateras att arbete faktiskt utförts.
• HFD mål 733–22
  HFD förtydligar i domen att det inte är tillräckligt att majoriteten av ett assistansbeslut utförs på OB-tid för att kunna beviljas ett förhöjt timbelopp från Försäkringskassan
• HFD mål 7294–21
  Enligt huvudregeln får den som är beviljad assistans inte ha med sig sina assistenter då denne vistas i skolan. Frågan för HFD att ta ställning till var huruvida Komvux ingår i bestämmelsen. I domen säger nu HFD att även studier vid Komvux omfattas av begreppet skola vilket innebär att den som är beviljad assistans inte får ha med sig sina assistenter i samband med sådan utbildning.