Assistansbarometern

Det genomsnittlig antalet timmar per brukare inom den statliga assistansen ökar över tid. I november 2016 var det genomsnittliga antalet timmar 127,6 timmar och i november 2025 hade antalet ökat till 137,8, motsvarande en ökning med 8 procent.

Nivån och utvecklingen ser dock olika ut beroende på anordnare av den statliga assistansen.

Det genomsnittliga antalet assistanstimmar hos privata och kommunala utförare har ökat med drygt 9 procent sedan 2016, från drygt 126 timmar 2016 till runt 138 timmar 2025.

Noterbart är att sedan 2020/2021 har de med kommunen som utförare haft i genomsnitt fler timmar än de med privata utförare även om det nu skiljer mycket litet.

För anordnartypen brukarkooperativ har det genomsnittliga antalet timmar också ökat men med något mindre under perioden. Å andra sidan ligger den genomsnittliga nivån, trots det, betydligt högre.

Samtidigt som det genomsnittliga antalet timmar ökat har antalet personer med statlig assistans minskat under samma period. Det kan ha inneburit att färre personer med mer begränsade behov beviljats assistans än tidigare, vilket rent strukturellt innebär att det genomsnittliga antalet timmar per brukare ökar.

Trots att det genomsnittliga antalet timmar har ökat mellan 2016 och 2025 har det totala antalet assistanstimmar minskat på grund av färre assistansanvändare.

Färre assistanstimmar totalt – men fler per assistansanvändare

Sedan 2016 har det totala antalet assistanstimmar inom den statliga assistansen minskat med hela nio procent. Orsaken är att antalet assistansanvändare minskat kraftigt, från närmare 16 000 till dagens 13 500. Däremot har det genomsnittliga antalet timmar per brukare gått upp med åtta procent under samma tid. Vårdföretagarnas Assistansbarometer specialgranskar detta i decemberutgåvan.

– Antalet assistansanvändare har blivit färre sedan 2016, men de som har assistans får idag fler timmar per person. Det totala antalet utförda assistanstimmar är dock färre idag jämfört med för tio år sedan, säger Björn Arnek, analytiker och branschekonom, Vårdföretagarna.

Det genomsnittliga antalet assistanstimmar hos privata och kommunala utförare har ökat mest bland utförarkategorierna, drygt nio procent sedan 2016. För anordnartypen brukarkooperativ har det genomsnittliga antalet timmar också ökat men med något mindre under perioden. Å andra sidan ligger den genomsnittliga nivån, sedan länge, betydligt högre än i alla andra utförarkategorier.

Noterbart är att assistansanvändare med kommunen som utförare under flera år haft i genomsnitt fler timmar än de med privata utförare, även om det nu skiljer mycket litet.

– När de som ogillar privata företag inom personlig assistans hävdar att det är företagens jurister som driver upp det genomsnittliga antalet timmar per vecka så visar Assistansbarometern tydligt att det är felaktigt. Det är kommunerna som utförare som under flera år haft ett högre genomsnitt än de privata, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans, Vårdföretagarna.

Det totala antalet personer med rätt till statlig personlig assistans ökar något under november månad. För första gången på mycket länge har det även skett en marginell ökning av antalet vuxna.

– En liten julklapp från Försäkringskassan är att antalet vuxna med rätt till personlig assistans ökar, om än mycket marginellt, under november. Under det kommande året skulle det behöva hända betydligt mer, både vad gäller rätten till personlig assistans och utförarnas villkor, säger Patrik Silverudd.

Ekonomi – Ge rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva personlig assistans. Schablonersättningen måste höjas för att kunna täcka rimliga lönenivåer. Det behövs också en långsiktigt hållbar finansieringsmodell där det kommunala Omsorgsprisindexet (OPI) skulle kunna stå som en modell.

Uppföljning och kontroll – Försäkringskassan behöver kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis. Försäkringskassans behovsbedömning måste ses över.

Välfärdskriminalitet – Vårdföretagarna har tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar inom personlig assistans bland annat om förhindrande av försäljning av tillstånd att bedriva personlig assistans, införande av check-in/check-out system, att anhörigassistans behöver utredas och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi.

Antalet med assistansersättning ligger högre i november 2025 än 2023 och 2024.

Flest brukare med personlig assistans väljer en privat utförare.

Det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat. Antalet timmar per brukare i november 2025 är fler än samma månad 2024 och 2023. Det totala antalet timmar i november 2025 är fler än samma månad 2024 och 2023.

Under en tioårsperiod har något fler valt en privat utförare än en kommunal. Likaså har antalet med personlig assistans sjunkit något.

Även om antalet brukare har minskat så har det genomsnittliga antalet timmar istället ökat. Och det totala antalet timmar ligger på ungefär samma nivå.

Antalet personer som fått ett beviljande vid förstagångsbeslut av statlig assistansersättning har minskat kraftigt under perioden 2014-2024.

Andelen av befolkningen som tycker att man själv ska få välja assistansutförare är en klar majoritet. En liknande trend syns även inom riksdagspartierna. Moderaterna och Kristdemokraterna, 82 %, är de partier där flest tycker att man ska få välja assistansutförare själv, medan Vänsterpartiet, 63 %, är det parti där färst tycker att man ska få välja assistansutförare själv.

Ökningen av den statliga assistansersättningen per timme har ökat betydligt långsammare än det index, OPI, som är tänkt att användas brett för att räkna upp ersättningar inom den offentligt finansierade omsorgen.

Under den senaste tioårsperioden har kostaden per brukare ökat något. Samtidigt har det genomsnittliga antalet assistenter per brukare legat på en ganska jämn nivå.

Antalet helårsanställda har sjunkit något den senaste tioårsperioden. De flesta arbetar hos en privat utförare.

• KR Stockholm 3152-23
  ”Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att [NN] ska anses ha medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter…”
• KR Göteborg 4249-22
  ”Enligt kammarrättens bedömning har alltså Försäkringskassan inte förmått precisera eller konkretisera vilka av de i ansökan lämnade uppgifterna som var oriktiga eller vilseledande.”
  ”Försäkringskassan har därför inte ens gjort sannolikt att…”
  Minst fem bolag har fått återkrav och blivit anmälda till IVO med anledning av FK:s beslut.
• KR Jönköping 161-22
  ”Kammarrätten kan härvid konstatera att det av Försäkringskassans handlingar i det aktuella ärendet inte går att utläsa vilket underlag som har legat till grund för Försäkringskassans beslut”
• KR Sundsvall 3546-21
  ”Bristerna i Försäkringskassans utredning medför sammantaget att det inte är möjligt för kammarrätten att bedöma om myndighetens beräkning av det återkrävda beloppet är riktig.”
• KR Sundsvall 3287-21
  ”När det gäller dessa timmar har Försäkringskassan således inte visat att felaktig redovisning har skett och att oriktig uppgift därigenom har lämnats.”
• KR Stockholm 3152–23
  ”Försäkringskassan valde att dra in en persons assistansersättning på den grunden att de bedömde att denne medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om hennes hjälpbehov. Kammarrätten konstaterar visserligen att uppgifterna i de medicinska underlagen talar för att den enskildes hjälpbehov med de grundläggande behoven varit mindre omfattande än hon själv angett. Det medicinska underlag som låg till grund för det tidigare beslutet var däremot i huvudsak överensstämmande med nyare medicinskt underlag. Att Försäkringskassan idag bedömer det medicinska underlaget annorlunda än när beslut fattades 2013 är inte tillräckligt för att anse att den enskilde medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. ”
• KR Göteborg mål 5621–22
  Den enskilde i målet bedömdes av kommunen ha ett behov av 7,5 h grundläggande behov per vecka. Kommunen avslog således ansökan på den grunden att hjälpbehoven understeg 8 timmar per vecka. KR konstaterar i målet att det av lagstiftning inte framgår att behovet av hjälp med de grundläggande behoven måste uppgå till en viss omfattning. Det bör däremot göras en individuell prövning i varje enskilt fall, där inte bara kvantiteten på hjälpen bör beaktas utan att kvalitativa aspekter bör beaktas. Förvaltningsrätten hade tidigare bedömt att den enskilde behövde hjälp med grundläggande behov omkring 8 timmar, varpå kammarrätten konstaterade att det inte framkommit anledning att bedöma tiden som lägre än så. Eftersom hjälpen tog omkring 8 timmar bedömdes den enskilde ha rätt till personlig assistans.
• KR Jönköping, mål 979-22
• KR Sundsvall, mål 483-22
  Ovan domar visar på när domstolarna varit tuffare mot Försäkringskassan när det gäller bevisföringen. Inte minst värdet av journalanteckningar.
• KR Stockholm, mål 5566-23
  Denna dom är också tuff mot Försäkringskassan. ”Ett beslut att dra in en beviljad förmån är en åtgärd med ofta betydande konsekvenser för den enskilde, varför den underliggande utredningen måste vara robust.” -”Inför Försäkringskassans indragningsbeslut har således inte tillkommit något nytt medicinskt underlag som direkt motsäger den utredning som låg till grund för tidigare beviljandebeslut eller vad M.L själv uppgett i sina ansökningar om assistansersättning. Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än tidigare kan inte i sig anses innebära att M.L har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”
• KR Sundsvall mål 1581–22
  I målet yrkade den enskilde att denne skulle beviljas sondmatning nattetid som ett grundläggande behov. Den enskilde i fråga har en komplicerad ämnesomsättningssjukdom som föranleder att denne inte får utsättas för längre fasta. Varje natt behöver sondmatning göras under 6 timmar, men den behöver kopplas av och på 5–6 gånger per natt på grund av olika skäl. Under tiden däremellan behöver sonden övervakas för att överse eventuella stopp i tillförseln av näring. Kammarrätten konstaterar i målet att alla moment kopplat till sondmatningen under dygnsvila (inklusive övervakning), förutom förberedelse och efterarbete med sådana måltider (exempelvis spolning av sonden) ska bedömas vara ett grundläggande behov. Ett liknande resonemang fördes i nedanstående mål.
• KR Sundsvall mål 2491–22
• HFD mål 2285-2289-21
  Försäkringskassan förklaras i domen ha rätt att neka utbetalning av assistansersättning om tidsredovisningar inte skickas in månadsvis även för de fall då beslutet väntar på omprövning av Omprövningsenheten.
• HFD mål 2143–21
  Kommuner har ingen grund att avslå en begäran om ersättning för utförd assistans enbart på grund av när i tiden tidrapporter lämnats in, under förutsättning att det kan konstateras att arbete faktiskt utförts.
• HFD mål 733–22
  HFD förtydligar i domen att det inte är tillräckligt att majoriteten av ett assistansbeslut utförs på OB-tid för att kunna beviljas ett förhöjt timbelopp från Försäkringskassan
• HFD mål 7294–21
  Enligt huvudregeln får den som är beviljad assistans inte ha med sig sina assistenter då denne vistas i skolan. Frågan för HFD att ta ställning till var huruvida Komvux ingår i bestämmelsen. I domen säger nu HFD att även studier vid Komvux omfattas av begreppet skola vilket innebär att den som är beviljad assistans inte får ha med sig sina assistenter i samband med sådan utbildning.