Hoppa till innehåll

Assistansbarometern

Analys från Vård­företagarna

Personlig assistans var en frihetsreform för många personer med funktionsnedsättningar när den kom för 30 år sedan. Hårdare behovsbedömningar de senaste åtta-tio åren har dock lett till att antalet brukare stadigt har minskat.

Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna blivit allt tuffare med ersättningar som inte höjts i samma takt som lönehöjningarna.

Vårdföretagarna vill bidra till att de som ska ha rätt till personlig assistans ska få det och att de som utför den ska ha rätt förutsättningar för att kunna göra detta på ett bra sätt. Som en del i detta vill vi därför sammanställa viktiga fakta och statistik kring det som rör personlig assistans i vad vi valt att kalla Assistansbarometern.

Ta ansvar för barnen!

Månadens Assistansbarometer specialstuderar assistansbrukare i olika åldersgrupper. Det är mycket stor skillnad i hur hög andel inom respektive åldersgrupp som fått rätt till personlig assistans. Högst andel är det i åldersgruppen 20-24 år där 192 av 100 000 individer har det. Lägst är det i åldersgruppen 0-14 där enbart 79 av 100 000 individer har fått den rätten.

Den politiska debatten runt personlig assistans har de senaste åren mycket handlat om just barn med svåra funktionsnedsättningar och deras familjer. De politiska löftena från vänster till höger har varit tydliga: Klart att många fler barnfamiljer ska få hjälp!

Sedan 2014 har antalet barn upp till fjorton år med rätt till assistans minskat med hela 36 procent. Bara en åldersgrupp har minskat mer. De förändringar i lagstiftningen som skulle stärka rätten till personlig assistans 2023 är hittills ett misslyckande även för barnen och deras familjer. Antalet barn med rätt till personlig assistans blev visserligen marginellt fler förra året, men mot bakgrund av de löften som ställts ut till alla barnfamiljer måste man ändå högre krav på politiken än så.

För många familjer med barn som har funktionsnedsättningar är personlig assistans det som kan vara skillnaden mellan att orka vara förälder och inte enbart vårdare. Assistansen kan vara det som gör att man orkar vara en bra förälder även till sina andra barn eller att man orkar arbeta och försörja sig.

Det finns sällan några enkla lösningar på svåra problem. Men Vårdföretagarna kan konstatera att det finns två saker som måste ske snarast.

För det första – Bort med det dubbla föräldraavdraget som görs när barnfamiljer ansöker om rätt till personlig assistans. För det andra – se över Försäkringskassans bedömningsgrunder i övrigt så att de faktiskt matchar den politiska viljan som är manifesterad i lagstiftningen.

– Landets familjer med barn med svåra funktionsnedsättningar kan inte vänta mycket längre. Rätten till personlig assistans måste stärkas på riktigt. Regeringen måste få bort det dubbla föräldraavdrag som Försäkringskassan felaktigt använder sig av när man bedömer barnens behov. Dessutom behövs en översyn av behovsbedömningen i övrigt snarast. Lev upp till de politiska löften som avgivits från vänster till höger säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans på Vårdföretagarna.

– Antalet brukare med statlig assistansersättning låg i januari kvar på samma låga nivå som i december 2023. Antalet brukare har inte varit så här få sedan 2004. När vi specialgranskat åldersfördelningen inom personlig assistans kan vi konstatera att det finns stora skillnader. Andelen individer med rätt till personlig assistans är lägst bland barn 0-14 år och det är en av de grupper som också minskat mest de senaste tio åren, säger Björn Arnek, branschekonom Vårdföretagarna.

Månadens specialstudie: Assistansbrukare i olika åldersgrupper

Det är mycket stor skillnad i andelen individer inom olika åldersgrupper som har statlig assistansersättning.

Lägst andel är det i åldersgruppen 0-14 år där 79 av 100 000 individer har statliga assistansersättning. Högst andel återfinns i åldersgruppen 20-24 år där 192 av 100 000 individer har det. Det är alltså nästan 150 procent större andel i åldersgruppen 20-24 år som har statlig assistansersättning jämfört med i åldersgruppen 0-14 år.

Den procentuella utvecklingen av antalet individer med assistansersättning skiljer sig också kraftigt åt mellan olika åldersgrupper under den senaste 10-årsperioden.

I två åldersgrupper, 30-34 år och 35-39 år, har antalet ökat medan det i samtliga övriga åldersgrupper har minskat perioden 2014-2023.

Störst minskning har det varit i åldersgruppen 60-64 år där minskningen varit 41 procent, motsvarande 140 individer.

Nästa störst procentuella minskning var det i åldersgrupper 0-14 år med 36 procent. Det motsvarade en minskning från 2 276 individer i december 2014 till 1 452 individer i december 2023.

Varför behövs en förändring?

Rätten till personlig assistans firar 30 år i år. När lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade infördes 1994 var det en frihetsreform på flera sätt. Både för att fler människor fick rätt till mer hjälp och stöd än tidigare men också för att det var den första socialpolitiska reform i Sverige som gav den enskilde brukaren full bestämmanderätt över vem som skulle ge hjälpen. Därtill fick man också bestämma vad som skulle göras. Målet var att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett liv som andra.

Hårdare behovsbedömningar de senaste åtta-tio åren har lett till att antalet brukare stadigt har minskat. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna blivit allt tuffare. Ersättningen har inte höjts i samma takt som lönehöjningarna. Det har blivit mycket tufft för seriösa utförare att få ekonomin att gå ihop.

Personlig assistans har också andra utmaningar. De tuffare behovsbedömningarna har inte bara lett till att färre assistansberättigade tillkommer utan också att Försäkringskassan retroaktivt dragit in rätten för ett antal assistansberättigade – med tidsmässigt långa och oerhört kostsamma återkrav som följd.

Även inom assistansområdet finns det välfärdskriminalitet. Detta riskerar skada förtroendet för LSS-reformen i sig. I förlängningen hotas seriösa aktörers förutsättningar att bedriva verksamhet, och därmed samtidigt medborgarens möjlighet till valfrihet samt till att ta del av den kvalitetsökning och skattenytta som mångfald och konkurrens bidrar till.

Vårdföretagarna har förslag som kan bidra till att återupprätta den personliga assistansen på kort och lång sikt

Ekonomi – Ge rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva personlig assistans. Schablonersättningen måste höjas för att kunna täcka rimliga lönenivåer. Det behövs också en långsiktigt hållbar finansieringsmodell där det kommunala Omsorgsprisindexet (OPI) skulle kunna stå som en modell.

Uppföljning och kontroll – Försäkringskassan behöver kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis. Försäkringskassans behovsbedömning måste ses över.

Välfärdskriminalitet – Vårdföretagarna har tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar inom personlig assistans bland annat om förhindrande av försäljning av tillstånd att bedriva personlig assistans, införande av check-in/check-out system, att anhörigassistans behöver utredas och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi.

Månadsutveckling, januari

Antalet med assistansersättning har fortsatt att minskat under 2024. Man kan konstatera att den nya lagen ”Stärkt rätt till personlig assistans” som infördes första januari 2023 ännu inte verkar gett något genomslag.

Flest brukare med personlig assistans väljer en privat utförare.

Det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat. Antalet timmar per brukare i januari 2024 är fler än i januari 20223 och januari 2022. Däremot är det totala antalet timmar i januari 2024 fler än i januari 2021 men färre än i januari 2021.

Assistansbrukare och assistansutförare 2014-2023

Under en tioårsperiod har något fler valt en privat utförare än en kommunal. Likaså har antalet med personlig assistans sjunkit något.

Även om antalet brukare har minskat så har det genomsnittliga antalet timmar istället ökat. Och det totala antalet timmar ligger på ungefär samma nivå.

Antalet personer som fått ett beviljande vid förstagångsbeslut av statlig assistansersättning har minskat kraftigt under perioden 2014-2023

Andelen av befolkningen som tycker att man själv ska få välja assistansutförare är en klar majoritet. En liknande trend syns även inom riksdagspartierna. Moderaterna, 84 %, är det parti där flest tycker att man ska få välja assistansutförare själv, medan Vänsterpartiet, 73 %, är det parti där färst tycker att man ska få välja assistansutförare själv.

Ersättningar och kostnader inom personlig assistans

Ökningen av den statliga assistansersättningen per timme har ökat betydligt långsammare än det index, OPI, som är tänkt att användas brett för att räkna upp ersättningar inom den offentligt finansierade omsorgen.

Den totala kostnaden för den statliga assistansersättningen har varit i stort sett konstant mellan 2014 och 2022. Dock har statens andel av den totala kostnaden för assistansersättningen ökat något under perioden 2013-2022.

Under den senaste tioårsperioden har kostaden per brukare ökat något. Samtidigt har det genomsnittliga antalet assistenter per brukare legat på en ganska jämn nivå.

Antalet helårsanställda har sjunkit något den senaste tioårsperioden. De flesta arbetar hos en privat utförare.

Fullständiga underlag

Ta del av rapporten i sin helhet här: Assistansbarometern februari 2024

Vill du veta mer?

Har du frågor som rör underlaget eller Vård­företagarnas arbete i frågor som rör personlig assistans? Vänligen kontakta Patrik Silverudd, näringspolitisk expert Personlig Assistans.

Läs gärna mer om de senaste nyheterna och Vård­företagarnas ståndpunkter i frågor som rör personlig assistans i Sverige.

AKTUELLT INOM PERSONLIG ASSISTANS