Assistansbarometern

När Vårdföretagarna presenterar mars månads Assistansbarometer konstaterar man i en specialgranskning av geografiska faktorer bland annat att det är mer än dubbelt så många som har rätt till personlig assistans i Norrbotten jämfört med Halland. Antalet beviljade timmar skiljer sig också mycket stort över landet. I Dalarna beviljas man mer än 25 procent fler timmar i genomsnitt än i Kronoberg. Kostnaden för statlig assistans skiljer sig följaktligen också åt. Kostnaden per capita ligger mer än dubbelt så högt i Norrbotten mot Halland och Kronoberg. Vad dessa mycket stora skillnader beror på är svårt att svara på i dagsläget. 

Vårdföretagarna har länge slagits för att personlig assistans ska få en huvudman istället för delat ansvar mellan staten och kommunerna som det är nu. Ett av skälen är att LSS – som personlig assistans är en del av – är en rättighetslag och det är viktigt att man bedömts på likartat sätt över landet. Att man uppenbarligen bedöms olika beroende var i landet man bor är oroväckande.  

• Assistansbarometern har sedan tidigare konstaterat att antalet brukare av personlig assistans minskat radikalt de senaste tio åren och att 2023 inte blev den vändpunkt som många inom funktionsrättsrörelsen hoppades på. En av de viktigaste orsakerna till att antalet brukare minskat är Försäkringskassans allt hårdare behovsbedömningar. Vårdföretagarna har, tillsammans med många andra, krävt en översyn av dessa. De stora geografiska skillnaderna är ytterligare skäl för en större översyn, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans inom Vårdföretagarna.   

• Det är mycket stor skillnad mellan Sveriges län i antalet individer per 100 000 invånare som har statlig assistansersättning. Klart lägst är andelen i Hallands län där antalet är 99. Klart högst är andelen i Norrbottens län där antalet är 191, alltså nästan dubbelt så många som i Hallands län. Skillnaden i antalet brukare och genomsnittligt antal assistanstimmar ger också stora skillnader i kostnader för den statliga assistansen mellan länen, säger Björn Arnek, Vårdföretagarnas chefsekonom.  

För att möta de stora utmaningar som finns föreslår Vårdföretagarna åtgärder inom fyra områden:  

1. Regeringen måste göra en större översyn av Försäkringskassans behovsbedömningar. 

Att antalet brukare fortsatt att minska år efter år, trots politiska löften om motsatsen och att det uppenbart finns stora geografiska skillnader över landet gör det närmast akut. 

2. Riksdag och regering måste ge personlig assistans rimliga och hållbara ekonomiska förutsättningar 

Personlig assistans har under många år kraftigt missgynnats ekonomiskt. Trots att över 90 procent av alla kostnader rör personal direkt så har schablonersättningen underfinansierats under många år. Den borde indexeras så att man kan få rimliga och hållbara ekonomiska förutsättningar.  

3. Åtgärda välfärdskriminalitet även inom personlig assistans

Vårdföretagarna har länge försökt förmå riksdag och regering att driva frågan hårdare. Och också tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar bland annat om införande av check-in/check-out system, utred anhörigassistans och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi. 

4. Framåtsyftande och rättssäker myndighetsutövning

Självklart behöver Försäkringskassan kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis.  

Vårdföretagarna har också uppvaktat regeringen om behovet av en översyn av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Inom assistansområdet gäller detta inte minst att det finns ett behov av att IVO:s besluts- och granskningsprocesser blir mer transparenta och ske i dialog med utförarna. Granskningsbeslut måste också vara proportionella. Allt för rättssäkra myndighetsbesluten. 

Det är mycket stor skillnad mellan Sveriges län i antalet individer per 100 000 invånare som har statlig assistansersättning.

Klart lägst är andelen i Hallands län där antalet är 99. Klart högst är andelen i Norrbottens län där antalet är 191, alltså nästan dubbelt så många som i Hallands län.

Högst genomsnittligt antal statliga assistanstimmar var det i Dalarnas län med 150 timmar 2023 och lägst i Kronobergs län med 119 timmar. Skillnaden var alltså drygt 25 procent.

Skillnaden i antalet brukare och genomsnittligt antal assistanstimmar ger stora skillnader i kostnader för den statliga assistansen mellan länen.

Högst kostnad per invånare för den statliga assistansen var det i Norrbottens län med 4 600 kronor 2023. Lägst var kostnaden per invånare i Kronobergs län med 2 100 kronor. Kostnaden i Norrbottens län var alltså mer än dubbelt så hög som i Kronobergs län.

Under den senaste 10-årsperioden har antalet brukare med statlig assistansersättning minskat i samtliga län. Det är dock stora skillnader mellan länen.

Störst minskning av antalet brukare har det varit i Jönköpings län med 35 procent och minst i Uppsala län med 7 procent.

Rätten till personlig assistans firar 30 år i år. När lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade infördes 1994 var det en frihetsreform på flera sätt. Både för att fler människor fick rätt till mer hjälp och stöd än tidigare men också för att det var den första socialpolitiska reform i Sverige som gav den enskilde brukaren full bestämmanderätt över vem som skulle ge hjälpen. Därtill fick man också bestämma vad som skulle göras. Målet var att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett liv som andra.

Hårdare behovsbedömningar de senaste åtta-tio åren har lett till att antalet brukare stadigt har minskat. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna blivit allt tuffare. Ersättningen har inte höjts i samma takt som lönehöjningarna. Det har blivit mycket tufft för seriösa utförare att få ekonomin att gå ihop.

Personlig assistans har också andra utmaningar. De tuffare behovsbedömningarna har inte bara lett till att färre assistansberättigade tillkommer utan också att Försäkringskassan retroaktivt dragit in rätten för ett antal assistansberättigade – med tidsmässigt långa och oerhört kostsamma återkrav som följd.

Även inom assistansområdet finns det välfärdskriminalitet. Detta riskerar skada förtroendet för LSS-reformen i sig. I förlängningen hotas seriösa aktörers förutsättningar att bedriva verksamhet, och därmed samtidigt medborgarens möjlighet till valfrihet samt till att ta del av den kvalitetsökning och skattenytta som mångfald och konkurrens bidrar till.

Ekonomi – Ge rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva personlig assistans. Schablonersättningen måste höjas för att kunna täcka rimliga lönenivåer. Det behövs också en långsiktigt hållbar finansieringsmodell där det kommunala Omsorgsprisindexet (OPI) skulle kunna stå som en modell.

Uppföljning och kontroll – Försäkringskassan behöver kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis. Försäkringskassans behovsbedömning måste ses över.

Välfärdskriminalitet – Vårdföretagarna har tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar inom personlig assistans bland annat om förhindrande av försäljning av tillstånd att bedriva personlig assistans, införande av check-in/check-out system, att anhörigassistans behöver utredas och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi.

Antalet med assistansersättning har fortsatt att minskat under 2024. Man kan konstatera att den nya lagen ”Stärkt rätt till personlig assistans” som infördes första januari 2023 ännu inte verkar gett något genomslag.

Flest brukare med personlig assistans väljer en privat utförare.

Det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat. Antalet timmar per brukare i januari 2024 är fler än i januari 20223 och januari 2022. Däremot är det totala antalet timmar i januari 2024 fler än i januari 2021 men färre än i januari 2021.

Under en tioårsperiod har något fler valt en privat utförare än en kommunal. Likaså har antalet med personlig assistans sjunkit något.

Även om antalet brukare har minskat så har det genomsnittliga antalet timmar istället ökat. Och det totala antalet timmar ligger på ungefär samma nivå.

Antalet personer som fått ett beviljande vid förstagångsbeslut av statlig assistansersättning har minskat kraftigt under perioden 2014-2023

Andelen av befolkningen som tycker att man själv ska få välja assistansutförare är en klar majoritet. En liknande trend syns även inom riksdagspartierna. Moderaterna, 84 %, är det parti där flest tycker att man ska få välja assistansutförare själv, medan Vänsterpartiet, 73 %, är det parti där färst tycker att man ska få välja assistansutförare själv.

Ökningen av den statliga assistansersättningen per timme har ökat betydligt långsammare än det index, OPI, som är tänkt att användas brett för att räkna upp ersättningar inom den offentligt finansierade omsorgen.

Under den senaste tioårsperioden har kostaden per brukare ökat något. Samtidigt har det genomsnittliga antalet assistenter per brukare legat på en ganska jämn nivå.

Antalet helårsanställda har sjunkit något den senaste tioårsperioden. De flesta arbetar hos en privat utförare.

• KR Stockholm 3152-23
  ”Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att [NN] ska anses ha medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter…”
• KR Göteborg 4249-22
  ”Enligt kammarrättens bedömning har alltså Försäkringskassan inte förmått precisera eller konkretisera vilka av de i ansökan lämnade uppgifterna som var oriktiga eller vilseledande.”
  ”Försäkringskassan har därför inte ens gjort sannolikt att…”
  Minst fem bolag har fått återkrav och blivit anmälda till IVO med anledning av FK:s beslut.
• KR Jönköping 161-22
  ”Kammarrätten kan härvid konstatera att det av Försäkringskassans handlingar i det aktuella ärendet inte går att utläsa vilket underlag som har legat till grund för Försäkringskassans beslut”
• KR Sundsvall 3546-21
  ”Bristerna i Försäkringskassans utredning medför sammantaget att det inte är möjligt för kammarrätten att bedöma om myndighetens beräkning av det återkrävda beloppet är riktig.”
• KR Sundsvall 3287-21
  ”När det gäller dessa timmar har Försäkringskassan således inte visat att felaktig redovisning har skett och att oriktig uppgift därigenom har lämnats.”
• KR Stockholm 3152–23
  ”Försäkringskassan valde att dra in en persons assistansersättning på den grunden att de bedömde att denne medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om hennes hjälpbehov. Kammarrätten konstaterar visserligen att uppgifterna i de medicinska underlagen talar för att den enskildes hjälpbehov med de grundläggande behoven varit mindre omfattande än hon själv angett. Det medicinska underlag som låg till grund för det tidigare beslutet var däremot i huvudsak överensstämmande med nyare medicinskt underlag. Att Försäkringskassan idag bedömer det medicinska underlaget annorlunda än när beslut fattades 2013 är inte tillräckligt för att anse att den enskilde medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. ”
• KR Göteborg mål 5621–22
  Den enskilde i målet bedömdes av kommunen ha ett behov av 7,5 h grundläggande behov per vecka. Kommunen avslog således ansökan på den grunden att hjälpbehoven understeg 8 timmar per vecka. KR konstaterar i målet att det av lagstiftning inte framgår att behovet av hjälp med de grundläggande behoven måste uppgå till en viss omfattning. Det bör däremot göras en individuell prövning i varje enskilt fall, där inte bara kvantiteten på hjälpen bör beaktas utan att kvalitativa aspekter bör beaktas. Förvaltningsrätten hade tidigare bedömt att den enskilde behövde hjälp med grundläggande behov omkring 8 timmar, varpå kammarrätten konstaterade att det inte framkommit anledning att bedöma tiden som lägre än så. Eftersom hjälpen tog omkring 8 timmar bedömdes den enskilde ha rätt till personlig assistans.
• KR Jönköping, mål 979-22
• KR Sundsvall, mål 483-22
  Ovan domar visar på när domstolarna varit tuffare mot Försäkringskassan när det gäller bevisföringen. Inte minst värdet av journalanteckningar.
• KR Stockholm, mål 5566-23
  Denna dom är också tuff mot Försäkringskassan. ”Ett beslut att dra in en beviljad förmån är en åtgärd med ofta betydande konsekvenser för den enskilde, varför den underliggande utredningen måste vara robust.” -”Inför Försäkringskassans indragningsbeslut har således inte tillkommit något nytt medicinskt underlag som direkt motsäger den utredning som låg till grund för tidigare beviljandebeslut eller vad M.L själv uppgett i sina ansökningar om assistansersättning. Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än tidigare kan inte i sig anses innebära att M.L har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”
• KR Sundsvall mål 1581–22
  I målet yrkade den enskilde att denne skulle beviljas sondmatning nattetid som ett grundläggande behov. Den enskilde i fråga har en komplicerad ämnesomsättningssjukdom som föranleder att denne inte får utsättas för längre fasta. Varje natt behöver sondmatning göras under 6 timmar, men den behöver kopplas av och på 5–6 gånger per natt på grund av olika skäl. Under tiden däremellan behöver sonden övervakas för att överse eventuella stopp i tillförseln av näring. Kammarrätten konstaterar i målet att alla moment kopplat till sondmatningen under dygnsvila (inklusive övervakning), förutom förberedelse och efterarbete med sådana måltider (exempelvis spolning av sonden) ska bedömas vara ett grundläggande behov. Ett liknande resonemang fördes i nedanstående mål.
• KR Sundsvall mål 2491–22
• HFD mål 2285-2289-21
  Försäkringskassan förklaras i domen ha rätt att neka utbetalning av assistansersättning om tidsredovisningar inte skickas in månadsvis även för de fall då beslutet väntar på omprövning av Omprövningsenheten.
• HFD mål 2143–21
  Kommuner har ingen grund att avslå en begäran om ersättning för utförd assistans enbart på grund av när i tiden tidrapporter lämnats in, under förutsättning att det kan konstateras att arbete faktiskt utförts.
• HFD mål 733–22
  HFD förtydligar i domen att det inte är tillräckligt att majoriteten av ett assistansbeslut utförs på OB-tid för att kunna beviljas ett förhöjt timbelopp från Försäkringskassan
• HFD mål 7294–21
  Enligt huvudregeln får den som är beviljad assistans inte ha med sig sina assistenter då denne vistas i skolan. Frågan för HFD att ta ställning till var huruvida Komvux ingår i bestämmelsen. I domen säger nu HFD att även studier vid Komvux omfattas av begreppet skola vilket innebär att den som är beviljad assistans inte får ha med sig sina assistenter i samband med sådan utbildning.