De äldre vinner på valfrihet i vården
Valfrihet är ett sätt att få ut ännu högre kvalitet ur de pengar vi gemensamt satsar för att ge våra äldre en hemtjänst som motsvarar deras behov och önskemål, skriver Håkan Tenelius
En knapp majoritet av politikerna i omvårdnadsnämnden har tagit ställning för att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten. Röstas förslaget igenom i fullmäktige den 20 juni innebär det att de äldre i Gävle själva får möjlighet att välja vem som ska utföra deras hemtjänst. Vårdföretagarna, branschorganisationen för enskilda aktörer inom vård och omsorg, följer utvecklingen i Gävle noga. Vi har inte bara noterat förväntningarna inför reformen, utan också den oro som förklarar oenigheten kring beslutet.
Idag finns det dock ett facit att gå på för den osäkre. Närmare 100 kommuner med olika politisk färg har infört reformen i hemtjänsten, och hälften av dem har snart ett par års erfarenhet.
Erfarenheterna är i stort mycket positiva, framför allt bland brukarna. Problem som uppstått på resans gång har lösts – misstag som ju Gävle inte har någon anledning att upprepa. Om förslaget röstas igenom kan samtliga hemtjänstutförare som uppfyller de krav och kriterier satta av politikerna starta verksamhet inom hemtjänsten och på lika villkor konkurrera med kommunens egen verksamhet.
Det finns ingen skillnad i pris mellan de olika utförarna, konkurrensen sker genom att tillhandahålla det bästa erbjudandet och den högsta kvaliteten. Brukarna har själva rätten att välja vem som ska utföra den beviljade hemtjänsten. Är brukaren inte nöjd med den service som ges av det företag/kommun som hon valt ska utföra hemtjänsten har hon rätt att välja om, och om igen.
LOV innebär en övergång från ett anslagsfinansierat till ett intäktsfinansierat system. För verksamhetsutövarna, både privata och offentliga, betyder detta att man måste arbeta effektivare med att erbjuda en attraktiv hemtjänst för att behålla gamla och locka till sig nya brukare. Kvaliteten sätts i fokus. Pengar kommer inte längre från ett osynligt moln in till verksamheten, utan följer brukarens val. Enligt en undersökning från SKL uppger 75 procent av kommunerna som infört LOV att kvaliteten i hemtjänsten ökat. Ingen uppger att den minskat. Exempel på ökad kvalitet för brukaren är att personalkontinuiteten blir bättre, det vill säga att det i större utsträckning är samma personer som besöker brukarna. Att inte behöva oroa sig för vem som ringer på dörren för att utföra hemtjänsten är annars ett stort orosmoment för många äldre.
Reformen ökar inte heller kostnaderna för hemtjänsten eftersom det är företagen som tar den ekonomiska risken, inte kommunen. För en del är nog LOV en ideologisk reform. Men de flesta politiker runt om i landet som bejakar reformen ser den mer pragmatiskt, som ett sätt att höja kvaliteten för den enskilda brukaren. Eller ett sätt att få ut ännu högre kvalitet ur de pengar vi gemensamt satsar för att ge våra äldre en hemtjänst som motsvarar deras behov och önskemål.
Vad är höger och vad är vänster i den ambitionen?
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna
Artikeln tidigare publicerad i Gefle Dagblad.