Hoppa till innehåll
Ida Ingerö, näringspolitisk chef

Vi kan korta köerna, om regeringen ger oss chansen

Riksdagsledamoten och läkaren Anders W Jonsson ställde i dagens interpellationsdebatt i riksdagen en fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om de rekordlånga svenska vårdköerna. ”Vilka ytterligare åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förkorta de långa vårdköerna?” Just nu, konstaterade Jonsson, väntar över 172 000 patienter på operation i Sverige, enligt väntetider i vården. En av tio hinner bli så dåliga i kön att de inte längre går att operera.

Sjukvårdsministern valde att besvara frågan tillsammans med flera andra frågor om sjukvård, och konstaterade bland annat att regeringen har aviserat en effektivitetsdelegation som ska ge regionerna stöd för effektivisering inom hälso- och sjukvården. Det kan vara positivt, beroende på utformning. Om man utgår från hur kommunakuten utformades finns det en risk att regeringen väljer att lägga effektivitetsdelegationen under civilminister Erik Slottner. Då hamnar den ganska långt från dem som dagligdags arbetar med sjukvårdsfrågorna. 

Det vore naturligt och önskvärt att en effektivitetsdelegation som syftar till att effektivisera sjukvård sorterar under sjukvårdsministern, vars stab har den största kunskapen om just sjukvård. I sitt interpellationssvar gav ministern dock inte några detaljer om den närmare utformningen av effektivitetsdelegationen.

Det behöver finnas vård att förmedla

I sitt interpellationssvar konstaterade ministern även att arbetet med en nationell vårdförmedling ska intensifieras. Det är positivt, men det måste då också finnas tillräckligt med vård att förmedla. Därför behövs långsiktiga förändringar av spelreglerna så att såväl regioner som privata aktörer kan skala upp sin verksamhet. 

Poängen med företag är att de, inte alltid, men över tid, producerar det kunderna efterfrågar. Företag som erbjuder varor och tjänster som inte efterfrågas kommer antingen behöva göra om eller lägga ner. Det är det fina med privata företag – om marknaden efterfrågar fler höftoperationer och vill betala för dem, så kommer företagen att erbjuda fler höftoperationer. Varpå färre svenskar tvingas avstå leken med barnbarnen, storhandlingen på Maxi eller promenaden längs havet för att de har alltför ont. 

En nationell vårdförmedling är en utmärkt idé för att förmedla den vård som finns. Men för att bli ett effektivt verktyg måste den som sagt ha vård att förmedla. Och om politiken – köparen – meddelar de privata företagen – säljaren – att man gärna vill ha fler höftleds- eller starroperationer framöver så kommer företagen skala upp och erbjuda fler operationer.

Hur säkerställs rätten att välja?

Acko Ankarberg säger vidare att ”uppdraget att genomföra omedelbara insatser som stödjer och stärker patienters möjlighet att få vård hos andra vårdgivare med kortare väntetider tidigareläggs” – bra! Men när kommer det ske, och hur? Patienterna måste få korrekt information om såväl förväntade väntetider som kvalitetsparametrar. Rätten att välja även slutenvård måste säkerställas. 

Privata aktörer erbjuder en likvärdig vård – men till en lägre kostnad. 

I nästa vecka, 15 april, ordnar Vårdföretagarna ett seminarium där analysföretaget Sirona presenterar en ny rapport. Sirona har jämfört två större regioners kostnader för specialistvård som utförs i offentlig regi, med specialistvård som utförs i privat regi på uppdrag av det offentliga. Resultatet är tydligt. Privata aktörer erbjuder en likvärdig vård – men till en lägre kostnad. 

För övrigt skrev Peter Wennblad i Svenska Dagbladet i förra veckan om att det samma gäller i primärvården. 

För en borgerlig sjukvårdsminister som förstår kraften i det privata företagandet borde det vara självklart att de privata aktörerna är en nödvändig del av lösningen på sjukvårdens många problem.

Sjukvårdsministern meddelade i talarstolen att regeringen avser ge en utredning i uppdrag att lämna förslag på engångsinsatser för att korta vårdköer. Det vore verkligen utmärkt att utreda hur man kan korta de rekordlånga svenska vårdköerna. Men begreppet ”engångsinsatser” oroar. Vårdföretagarna har tidigare föreslagit ett nationellt initiativ för kortade vårdköer, som i ett första steg handlar om ett krafttag för att se till att hålla vårdgarantin – och i ett andra att möjliggöra en organisation där köer inte byggs upp. 

Korta köerna på kort och lång sikt

Det är viktigt att en utredning om kortade vårdköer tar ett helhetsgrepp i frågan: Hur kan man i ett första skede korta köerna och därefter långsiktigt säkerställa att nya köer inte byggs upp? Vårdföretagarna och våra medlemsföretag deltar självklart gärna i det utredningsarbetet.

Det går att avskaffa Sveriges rekordlånga vårdköer. Det räcker att titta över sundet till Danmark så ser man ett land som både har en markant kortare vårdgaranti, 30 dagar, och betydligt kortare vårdköer. Som Anders W Jonsson sade i debatten: ”Sen decennier tillbaka så har vi ett problem, att vi har alldeles för långa vårdköer i förhållande till de flesta andra länder. Det tar för lång tid att komma fram i kön.”

Regeringen är något viktigt på spåren. Men fallgroparna är många. För patienterna, väljarna, är risken uppenbar: Att man går ut ur mandatperioden med lika långa vårdköer som när den inleddes.