Stram budget med vissa välkomna satsningar
Igår presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) budgetpropositionen för 2024. Övergripande kan konstateras att 40 procent av reformutrymmet i budgeten, 16 miljarder, går till kommuner och regioner. 10 av de 16 miljarderna innebär en höjning av de generella statsbidragen, varav 7 miljarder går till kommunerna och 3 till regionerna. Dessa pengar kommer bland annat innebära välkomna tillskott till vården och omsorgen. Förhoppningsvis kommer de alla utförare, oberoende av driftsform, till del. Resterande 6 miljarder är riktade statsbidrag som bland annat innebär satsningar på äldreomsorg.
Vårdföretagarna välkomnar satsningen på 1,7 miljarder kronor till Äldreomsorgslyftet. De exakta villkoren presenteras senare i höst.
Vi välkomnar även satsningen på 341 miljoner över tre år till digital infrastruktur för vård och omsorg samt arbetet med att etablera en nationell, enhetlig och gemensam digital infrastruktur för hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgens verksamheter. Infrastruktur med gemensamma standarder ska möjliggöra att hälsodata blir tillgängliga i hela vårdkedjan, oberoende av huvudman.
Det är också positivt att regeringen aviserar satsningar på välfärdsteknik. Regeringen avser att under 2024 verka för att stödja kommunernas arbete med digitalisering och införandet av välfärdsteknik, bland annat genom att stärka kunskapsutvecklingen på området.
Regeringen avsätter prestationsbaserade medel för att korta vårdköerna. Uppdraget med en Nationell Vårdförmedling får fortsatt 100 miljoner per år, i ett uppdrag som delas mellan Socialstyrelsen och e-Hälsomyndigheten. Detta är positivt, men inte tillräckligt. 260 000 svenskar har väntat mer än 90 dagar på operation, åtgärd eller första möte med en specialist. Satsningen på prestationsbaserade medel är ett steg i rätt riktning, men för att avskaffa vårdköerna krävs ett omfattande omtag, där privat och offentligt gemensamt säkerställer att vi använder hela vårdens kapacitet.
Vi noterar även att kommunerna får ett placeringsneutralt bidrag om 484 miljoner kronor från 2025, som motsvarar den tidigare statliga subventionen av placeringar vid SiS-institutioner. Det är en välkommen justering. En SiS-placering är som bekant inte alltid den bästa lösningen.
Den statliga schablonersättningen för personlig assistans räknas upp med 2,5 procent för 2024. Under flera år har ”standarden” varit 1,5 procent, och 2,5 procent är onekligen en högre siffra. Men i en personalintensiv bransch som personlig assistans, där den absoluta merparten av kostnaderna utgörs av lön (främst till assistenter men också till arbetsledning, schemaläggning, arbetsmiljöarbete etc) är höjningen långt ifrån tillräcklig. Löneökningarna under 2023 och 2024 är de högsta kollektivavtalade löneökningarna sedan industriavtalet tecknades 1997. När schablonuppräkningen år efter år understiger kostnadsökningen för kollektivavtalade löneökningar urholkas möjligheten för seriösa assistansanordnare att bedriva verksamhet. Vårdföretagarna efterfrågar en långsiktigt hållbar modell med exempelvis en indexerad uppräkning av schablonersättningen.