Överskott för regiondriven primärvård 2021 – men vad händer när pandemin är över?

Hållbara och likvärdiga villkor i regionernas vårdval i primärvården är en förutsättning för en utveckling av den nära vården. Därför följer Vårdföretagarna årligen de ekonomiska resultaten för landets regiondrivna vårdcentraler. De kraftigt ändrade förutsättningarna under 2020 och 2021, till följd av pandemin, gör det svårt att dra några slutsatser om primärvårdens ekonomiska utveckling dessa år.

Tidigare granskningar av de ekonomiska resultaten i den regiondrivna primärvården visar ett samlat underskott på närmare 3,4 miljarder kronor för åren 2011–2019. Underskotten tyder på att förutsättningarna i många regioner varken är långsiktigt hållbara eller likvärdiga. När en region låter sina egna vårdcentraler gå med underskott får verksamheter i privat och offentlig regi olika förutsättningar, trots att uppdragsgivaren, regionen, är densamma.

När vi summerar de  ekonomiska resultaten för 2021 redovisar femton regioner positivt resultat och sex regioner negativt. För första gången sedan vårdvalets start visar de 21 regionerna, sammantaget, ett överskott på 880 miljoner kronor.

Men resultaten från pandemiåret 2021 säger mycket lite om förutsättningarna i primärvårdens vardag under ett normalår. Under 2020 och 2021 har regionerna fått en ansenlig mängd extra statliga medel för att klara pandemins påfrestningar. Det har handlat både om generella statsbidrag och specifika sådana som till exempel ersättning för merkostnader i sjukvården samt för hantering, vaccinering och testning av Covid-19. Totalt rör det sig om flera miljarder. Dessa statliga medel har bland annat kommit primärvården till del, vilket påverkar resultaten och gör det svårt att dra några slutsatser om årets granskning. Det är den långsiktiga utvecklingen av primärvårdens förutsättningar som är verkligt intressant. Det är sannolikt att även innevarande år påverkas av statliga tillskott för att hantera effekter av pandemin i form av uppskjutna vårdbehov.

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) minskade antalet fysiska läkarbesök i primärvården kraftigt under 2020 och 2021 jämfört med 2019. Samtidigt ställde primärvården i både privat och offentlig regi om, ökade exempelvis de digitala vårdkontakterna.

För att omställningen till en nära vård ska fortsätta måste satsningarna på primärvården vara tillräckliga, uthålliga och likvärdiga för offentliga och privata vårdgivare. Verksamheterna och patienterna förtjänar långsiktigt hållbara villkor. Därför är det positivt att den nya regeringen i det så kallade Tidöavtalet utlovar en utbyggnad av primärvården under den närmaste tioårsperioden. Detaljerna kring detta är ännu inte klara men vi kommer att följa frågan noga.

Ta del av hela granskningen av de ekonomiska resultaten här.