Karin Elinder
Privata utförare måste tas tillvara i framtidens krisberedskap
Privata vårdgivare var av avgörande betydelse för Sveriges hantering av pandemin. Varannan vaccinering av dos 1 och 2 gavs av en privat vårdgivare.
Ladda ned rapporten Den privatdrivna sjukvårdens erfarenheter av pandemin
Snabb omställning, ökad digitalisering och en nära samverkan med regionerna lyfter privata vårdgivare fram som framgångsfaktorer för att klara vården under pandemin. Dock har 21 regioner agerat på 21 olika sätt vilket medfört olika förutsättningar och risk för en ojämlik vård. De viktiga erfarenheter och lärdomar som har kommit ur denna pandemi behöver nu tas om hand för att klara den uppskjutna vården och för att rusta inför nästa pandemi.
Vårdföretagarna presenterar en ny rapport från Grant Thornton som sammanställt erfarenheter och lärdomar från privata vårdgivare under pandemin, så här långt. En stor del av sjukvården bedrivs idag av privata vårdgivare på uppdrag av regionerna. Därför har det varit viktigt för Vårdföretagarna att bidra till det samlade kunskapsunderlaget och komplettera de utredningar som regionerna eller andra myndigheter själva genomfört.
Privata vårdgivare är en naturlig del i sjukvårdens vardag – och kris. I Grant Thorntons analys, som bygger på offentlig statistik och omfattande intervjuer med hälso- och sjukvårdsdirektörer och privata vårdgivare, framkommer det att nästan varannan vaccindos (dos 1 och 2) mot covid-19 har getts av en privat vårdgivare genom att regionerna upphandlade kapacitet av privata vårdgivare. Såväl verksamheter inom specialistvården, som primärvården, har i viss utsträckning lånat ut personal när så krävts. I nära dialog med regionerna har det i många fall ansetts mer effektivt att avlasta akutsjukhusen på andra sätt, framför allt genom att flytta ut vårduppdrag från sjukhusen för att frigöra tid för covidvård. Under pandemin flyttade akutsjukhusen över delar av den planerade vården som operationer, till privata specialistverksamheter, för att kunna koncentrera sig på covidvården. Pandemin har dessutom skyndat på vårdens digitala omställning vilket bidragit till en fortsatt tillgänglighet under pandemin. Även andra delar av sjukvården har utvecklat digitala arbetssätt som upprätthållit kontakten med kroniskt sjuka.
Ingen kan förutse nästa pandemi eller samhällskris, eller vad som specifikt kommer att krävs av sjukvården. Vad vi dock kan förutse är att det behöver finnas en krisberedskap och plan med tydlig ansvarsfördelning för hur den samlade vården ska agera under en pandemi med omfattande smittspridning eller annan samhällskris. Denna pandemi har visat på goda exempel men också brister i sjukvården. En ny krisplan bör omfatta hur vi bäst kan nyttja hela sjukvårdssystemet optimalt. Här är Vårdföretagarnas förslag:
Rapporten innehåller dels en gedigen sammanställning av erfarenheter och lärdomar, men också förslag på vad som behöver realiseras vid eventuella nya faser eller nästa pandemi för att den samlande sjukvården ska fungera optimalt. Rapporten täcker fem områden som varit centrala i sjukvårdens förmåga att hantera Covid-19:
I rapporten finns redogörelser om hur styrning och samverkan fungerat mellan regionerna och privata vårdgivare samt myndigheter. Därtill ekonomi- och ersättningsfrågor.
Rapporten har ett nationellt perspektiv med regionala exempel och djupdykningar. Den bygger dels på offentlig statistik och dokument, dels på intervjuer med Hälso- och Sjukvårdsdirektörer inom regionerna samt företrädare för privata vårdgivare.
Ladda ned rapporten Den privatdrivna sjukvårdens erfarenheter av pandemin
Vårdföretagarnas rapport är ett viktigt underlag i den fortsatta utvärderingen av pandemin och ett bidrag till den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård.
Medieförfrågningar hänvisas till presschef Anders Manell.
anders.manell@vardforetagarna.se
+46 70 314 57 29