Assistansersättningen måste matcha kollektivavtalade löneökningar
Schablonersättningen för personlig assistans höjs med 1,5 procent 2022, vilket socialminister Lena Hallengren beskriver som ”det som normalt gäller”.
Det som också ”normalt gäller” är kollektivavtalade löneökningar. De överstiger, liksom de allmänna kostnadsökningarna i samhället, den 1,5-procentiga ökningen. Över tid kommer detta att bli alltmer problematiskt.
Under flera år har Vårdföretagarna och en lång rad andra organisationer påtalat behovet av en långsiktigt hållbar ersättningsmodell. Lena Hallengrens besked om det som ”normalt gäller” sätter fingret på det behovet.
Personliga assistenter är inte en liten yrkesgrupp, tvärtom är de mellan 80 000 och 100 000, beroende på hur man räknar. Låt oss säga 80 000. 80 000 personer i Sverige vars arbetsgivare nu för varje år måste hantera en schablonhöjning som understiger de kollektivavtalade löneökningarna, i en personalintensiv bransch. Mellanskillnaden mellan löne- och schablonhöjning måste alltså sparas in på administration, arbetsledning, kompetensutveckling och arbetsmiljöarbete. Varje år måste nya sådana besparingar ske – om man behåller sin personal och de har en löneutveckling som följer kollektivavtalet.
”Man kan inte bara följa löneökningarna, det kan låta rimligt men så fungerar det inte med myndigheter och annat”, säger Lena Hallengren till Assistanskoll.
13 769 personer i Sverige har idag statlig assistansersättning. För 315 kronor per timme, den ersättning de får från Försäkringskassan, köper de personlig assistans – från kommunen, en assistansanordnare eller genom att själva anställa sina assistenter. De 315 kronorna går i huvudsak till assistentens lön och till skatter och avgifter som är direkt kopplade till assistentens lön, men ska också rymma alla övriga kostnader, exempelvis arbetsledning och kompetensutveckling för assistenterna, men också assistansomkostnader, det vill säga kostnader för att utföra själva assistansen.
”Men så fungerar det inte med myndigheter och annat”, säger Lena Hallengren. Men personlig assistans är inte myndigheter och annat, utan just en personalintensiv bransch där varje intäkt, varje såld timme assistans, motsvaras av en timme utförd assistans. Det finns ingenting annat. 315 kronor kommer in, och för dessa 315 kronor ska en timme assistans samt alla kringkostnader för den timmen hanteras.
Om staten vill spara på assistansen, då kommer assistansanvändare och personliga assistenter att drabbas. Det finns ingen magisk effektiviseringsåtgärd som kan lösa det. En timme assistans är en timme assistans. Därför måste vi få till en långsiktigt hållbar ersättningsmodell.