Några fakta om äldreomsorgen inför partiledardebatten

Med anledning av partiledardebatten i riksdagen 10/6 vill Vårdföretagarna nyansera bilden av svensk äldreomsorg med några fakta.

• Svenska äldre bor idag kvar i sina egna hem längre än förr. De som idag bor på äldreboenden är mycket sköra äldre som behöver omfattande kroppsnära omvårdnad. Mediantid för vistelse är två år. De covid-relaterade dödsfallen inom äldreomsorgen måste ses i ljuset av detta.
• De äldre behöver hjälp från många olika typer av vård- och omsorgspersonal för att må bra. Detta är en nödvändig förutsättning för att bedriva äldrevård, också under en pandemi. Men det gör också att de äldre träffar mycket personal. Att smittan spridits inom äldreomsorgen är inte ett unikt svenskt fenomen.
• 70-90 procent av de boende inom äldreomsorgen är dementa, enligt professor Ingemar Skoog på Centrum för åldrande och hälsa. Dementa personer har svårt att förstå eller minnas instruktioner. De klarar inte av att hålla avstånd eller att isoleras på samma sätt.
WHO har konstaterat att ungefär hälften av de avlidna i Europa befunnit sig på ett vårdboende/äldreboende. I Norge är siffran 60 procent.
Socialstyrelsen har fastställt att antalet dödsfall på äldreboenden inte är avsevärt högre än under en vanlig influensasäsong. På särskilda boenden har det i år avlidit lite över 11 000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10 000 personer som avled.
Enligt SVT är överdödligheten i Stockholm 97 procent hos privata och 104 procent hos kommunalt drivna boenden.
• Äldreomsorgen har inte fått samma prioritet som sjukvården. Socialstyrelsens uppdrag att fördela skyddsmateriel till äldreomsorgen kom igång senare och fortfarande har väldigt lite levererats ut till verksamheterna. Det finns flagranta exempel på när ambulanspersonal kommer iklädda full skyddsmundering medan hemtjänsten enbart står i förkläde.
Smittskydd Stockholms enkät som omfattar äldreboenden i länet har visat att många verksamheter har anpassat sig snabbt och infört nya rutiner som innebär färre kontaktytor på boendet, kohortvård, bättre information till anställda etc. Att arbetet har effekt visar sig genom att färre boenden nu rapporterar smitta. Dessa erfarenheter kan användas i de delar av Sverige där smittan inte spridits ännu.
• Frågan om smittspridning är komplex men det finns flera exempel där anhöriga vägrat respektera besöksförbud och verksamheter till slut tvingats byta kod, vilket redovisas i Ivos rapport.