Hoppa till innehåll

Göteborg är en vit fläck på valfrihetskartan, och det går ut över människor med stora behov av vård och omsorg. Det blev jag varse när jag igår mötte västsvenska småföretag inom Vårdföretagarna. Företagarna var fulla av engagemang när de beskrev sin egen verksamhet, men desto mer pessimistiska om göteborgspolitiken på välfärdsområdet.

En företagare berättade att han haft  politikermöten där majoritetsföreträdare (i Göteborg styr S-V-MP) tydligt gjort klart att det var en tillfällig nödlösning att kommunen köpte tjänster av hans företag. Sådana som han var egentligen inte önskvärda.

En annan företagare berättade om en idé till ett språkprofilerat äldreboende som han såg behovet av. Han visste att kommunen varken har ambitionen eller kompetensen att erbjuda omsorg med medarbetare som behärskar just detta språk. Men kommunens intresse har hittills varit obefintligt.

Om Göteborg varit en mer progressiv kommun och infört LOV för äldreboenden så hade företagaren inte behövt fråga politikerna. Han hade kunnat starta boendet och lita till att hans bedömning av efterfrågan var riktig. Hade han fel var det han själv och inte kommunen som stod den ekonomiska risken. Hade han rätt så fick kvaliteten i äldreomsorgen ett lyft.

Men allt var inte negativt. Sjukvårdsföretagen berättade om branschsammanslutningen PrimÖR, som via envetet arbete vunnit gehör och respekt hos politikerna i Västra Götalandsregionen. När vårdföretagare sluter sig samman och driver gemensamma frågor får det resultat.