Hoppa till innehåll
Jag har fått mejl från SVT, som glädjande nog följer Vårdföretagarbloggen. Bakom mejlet står Dokument inifråns projektledare Johan Brånstad, som i en mycket skarp ton kritiserar mitt blogginlägg om reprissändningen av Dokument inifråns reportage om Carema Care från i höstas.

Jag svarade förstås på mejlet, vilket satte igång en enligt min mening rätt anmärkningsvärd mejlväxling, som bland annat reser den viktiga frågan om vilket ansvar ett public service-företag har att hålla allmänheten uppdaterad. Inte minst när det gäller en fråga där mediet själv bidragit till stor oro.

Jag lägger därför ut hela vår mejlväxling. I det blogginlägg som gör Brånstad ”besviken” påpekar jag att det hänt saker efter premiärsändningen som gör att programmets bild av företaget inte längre är rättvis. (http://blogg.almega.se/vardforetagarna/2012/07/31/dokument-inifran-om-carema-care-i-repris)

Det inledande mejlet från Johan Brånstad:

Håkan, ditt blogginlägg gör mig besviken.

Till att börja med har du missförstått det som…

 framfördes hos SNS (inte SNS, utan Timbro – min anmärkning). Den tidigare Caremachefen som deltog i publiken talade inte om den anonyme chef som medverkade i programmet. Den chefens identitet har han givetvis ingen kunskap om. Caremachefen svepande anklagelser handlade om ett av de vårdbiträden som medverkade i programmet.

Men det som verkligen gör mig beskviken är hur oseriöst du beskriver en journalistisk insats som inkluderade hundratals samtal med anställda och anhöriga på Koppargården. I dessa samtal framkom stora mängder allvarliga missförhållanden – av vilka bara en bråkdel kunde ges utrymme i programmet. Erik Palm var också i kontakt med ett stort antal chefer inom Carema – ingen av dem var beredd att ställa upp på en intervju. Alla hänvisade till informationsansvariga. Informationsansvariga hänvisade till VD och VD avböjde intervju.

Carema har fortfarande inte svarat på den centrala frågan i granskningen. Vilka slutsatser drar ledningen av att tre höga chefer inom Carema – samtliga chefsled mellan VD och Koppargården – gemensamt bestämde sig för att lura hundratals svårt sjuka åldringar på den personal och kompetens som kommunen betalat för? Carema har erkänt att cheferna bluffade med både personal och kompetensutveckling. Och efter dokumentären har det dessutom framkommit att Carema var väl medvetna om att det fanns allvarliga brister inom Koppargården – ändå valde cheferna att storfuska med just den utbildning som skulle kunna ha förbättrat verksamheten. Hur påverkades dessa chefer av chefskulturen inom Carema? Hur påverkades de av möjligheten till bonusar? Hur påverkades de av det egna aktieägandet i Carema?

På vilket sätt ligger det i ditt och din organisations intresse att försöka dölja missförhållandena inom Carema genom att beskriva Erik Palms granskning som oseriös eller bristfällig?

—-

Håkan Tenelius svarar:

Hej!
 
Jag har ett konstruktivt förslag i slutet av mejlet. Men jag måste först reda ut några missförstånd.
 
1. Vårdföretagarna har inget intresse av att dölja eventuella missförhållanden hos ett medlemsföretag. Tvärt om ligger det i branschens absoluta intresse att kvaliteten ständigt granskas, både hos privata och offentliga utförare. God kvalitet ska  löna sig, bristande kvalitet ska straffa sig, så vill vi att vård- och omsorgsmarknaden ska fungera. Vårt etikråds granskning av Carema Care visade tydliga brister bland annat när det gäller arbetsledningen. Det faktum att granskningen gjordes och redovisades tycker jag visar att Vårdföretagarna knappast har någon avsikt att dölja missförhållanden hos ett medlemsföretag.
 
2. Jag är inte expert på att granska journalistiskt arbete, men faktum kvarstår att ingen av de tidigare anställda i Carema Care som Erik Palm kontaktade och som ansåg att Carema Care bedrev en bra äldreomsorg var intervjuade i programmet. Att de chefer som vid tillfället var anställda i företaget hänvisade till ledningen låter snarare som en traditionell mediepolicy. Däremot var det inte särskilt övertänkt av ledningen att vägra ställa upp för en intervju, det är jag den förste att hålla med om.
 
3. Det är helt klart att Carema Care inte drev Koppargården enligt sitt åtagande. Men den bild som spridits av företaget är orättvis. Carema Care driver äldreomsorg på många håll i landet med mycket goda vitsord – från boende, anhöriga, anställda och politiker. Detta talar mot den tes Erik Palm driver i programmet, att ägarna och ledningen bedrivit en jakt på vinster som gått ut över kvaliteten. Utan denna motbild blir skildringen tendensiös.
 
Nå, nu till mitt konstruktiva förslag.
 
Som jag skrev i blogginlägget har mediegranskningen av Carema Care lett till flera förändringar, både i företaget, branschen och den politiska debatten. Företaget har omstrukturerat och helt lagt om sitt kvalitetsarbete. Andra företag jobbar stenhårt med att göra sin kvalitet synlig. Branschen har startat ett projekt som ska leda till bättre kvalitetsmätning. Vårdföretagarna, Friskolorna och Svenskt Näringsliv gör en gemensam och historisk satsning för höjd kvalitet i välfärden, och satsar stora resurser. Regering och riksdag har kvalitet i vård och omsorg högst på agendan. Vi kan ha olika mening om själva reportaget, men det har bidragit till ett fokus på äldreomsorgen som vi aldrig tidigare sett maken till.
 
Uppdrag granskning följer ju då och då upp tidigare reportage – vad hände sedan? Skulle inte Dokument inifrån kunna göra en liknande uppföljning av Erik Palms reportage? Jag har sett flera opinionsmätningar som visar att människors oro för att äldreomsorgen generellt inte fungerar har ökat markant. Det finns inte fog för den oron, och ett reportage om allt positivt som händer i kölvattnet av Dokument inifrån skulle stilla denna oro.
 
Jag hjälper gärna till med kontakter, om det kan vara värt något.

—-

Johan Brånstad svarar:       

Hej,

och tack för ditt svar. Jag tror ingen som läser ditt blogginlägg kan tolka dig på annat sätt än att du ifrågasätter hela reportaget. Och jag har väldigt svårt att förstå hur du tänker kring journalistik. I dokumentären berättar Barbro Fjällström hur hon hittade sin mamma naken, täckt av avföring över hela kroppen. Mamman hade ett djupt liggsår i foten. När hon försökte påkalla hjälp, så hittade hon först ingen personal. Sedan upplevde hon personalen som oförstående inför mammans situation. På vilket sätt skulle till exempel denna historia påverkas av om det fanns enstaka personer som ansåg att Carema bedrev bra vård på Koppargården? Vi skulle aldrig ha gjort en dokumentär om Koppargården (eller Carema) om vi bara stått inför motstridiga åsikter. Du skriver att bilden av Carema blev orättvis? Enligt vilka normer är det orättvist att bli avslöjad med att strunta i avtal, bluffa med personallistor, göra reklamfilmer som inte överensstämmer med verkligheten, bluffa med utbildningstimmar och att strunta i mänskligt lidande för att öka vinsten? Vi gör gärna nya reportage om äldreomsorgen. Men den här typen av journalistik är extremt resurskrävande. Varje kritiskt tänkande människa kan läsa vad Carema lovar i sina anbud och bli väldigt fundersam. Men att, som Erik, belägga avtalsbrotten kräver hundratals telefonsamtal och många källor med civilkurage.

—-

Håkan Tenelius svarar:

Hej igen,
 
Jag tolkar det som att du inte prioriterar att följa upp händelseutvecklingen efter Dokument inifrån om Carema Care. Jag beklagar det, eftersom mycket av det som händer är bra för äldreomsorgen, och något som den oroliga allmänheten bör få veta.
 
Vanvård kan aldrig accepteras eller försvaras. Givetvis är det aldrig orättvist att ställa ansvariga till svars. Jag har heller aldrig ifrågasatt de missförhållanden som Dokument inifrån rapporterat om från Koppargården.
 
Men den bild som ges av Carema Care blir tendensiös eftersom den antyder att företaget och dess ägare drivs av ett vinstbegär som orsakar missförhållandena. De ”motstridiga åsikter” som du säger att ni aldrig stod inför har ju framförts från flera av de kommuner som anlitar Carema Care. Jag kan aldrig föreställa mig att detta har gått er spårlöst förbi.
 
Dokument inifrån har bidragit till en utbredd föreställning om att ägarformer eller driftsformer förklarar bristerna i den svenska äldreomsorgen. Jag menar att det är en vanföreställning, som i värsta fall kan leda till politiska beslut som blir direkt kontraproduktiva.

Johan Brånstad svarar:

Hej,

vi var som sagt inte intresserade av åsikter om vården på Koppargården och Trollängen. Vi ville veta om uppgifterna om missförhållanden och avtalsbrott stämde. Researchen visade att så var fallet. Vi har en hel mängd nya uppslag och dessa kommer vi säkerligen återkomma till.

—-               

(Här upphörde vår mejlväxling, i alla fall för tillfället)