Företagen
- 93 procent av företagen i vård och omsorg har färre än 20 anställda
- De drygt 15 000 företagen omsätter totalt nästan 160 miljarder kronor
- 64 procent av företagsledarna är kvinnor, jämfört med 28 procent i övriga näringslivet
har färre än 20 anställda.
Företagen
Regioner och kommuner dominerar vård och omsorg
Av regionernas och kommunernas kostnader för vård och omsorg står köp från privata utförare för 14,4 procent. Andelen har legat stabilt kring 14 procent de senaste åren. Regioner och kommuner är alltså de dominerande aktörerna inom vård och omsorg. SKR, Köp av verksamhet (2023)
Företagen
En småföretagarbransch
Av närmare 15 300 vård- och omsorgsföretag har 93 procent färre än 20 anställda. Endast 0,6 procent av företagen har fler än 250 anställda.
har färre än 20 anställda.
Privat driven vård och omsorg domineras av mindre aktörer – även sett till omsättning
Av den privat drivna vårdens och omsorgens totala omsättning stod de tio största företagen för 31 procent 2021. Det är en minskning med elva procentenheter jämfört med första gången Vårdföretagarna kartlade branschen, 2012. Retriever Business Insights 2023. En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2022
Tre av de tio största företagen är noterade på Stockholmsbörsen, med ägare som bland annat pensionsfonder och småsparare. Attendo, Humana, Ambea
Företagen
Ekonomi
| Antal årsanställda | 165 000 |
| Antal företag | 15 300 |
| Nettoomsättning (mdkr) | 157,6 |
| Tillväxt (%) | 4,8 |
| Rörelsemarginal (%) | 7,1 |
| Skatt (mdkr) | 2,1 |
| Årets resultat (mdkr) | 5,6 |
| Utdelning (mdkr) | 3,6 |
| Återinvestering (mdkr) | 2,0 |
Källa: Retriever Business Insights 2023. En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2022)
Omsättning vård och omsorgsföretag
Företagen
2 av 3 är kvinnor
Företagandet i vård och omsorg domineras av kvinnor. Totalt är 64 procent kvinnor. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2023 Uppgifter avser 2021). Sverige har en förhållandevis låg andel kvinnliga företagare i näringslivet, knappt 28 procent jämfört med EU-snittet på 33 procent. Utan den höga andelen och stora antalet kvinnliga företagare i vård och omsorg skulle Sverige ligga på en bottenplacering. Ekonomifakta 2023
av vård- och omsorgs-företagen drivs av kvinnor.
I övriga näringslivet är andelen 28 procent.
Det är i sin tur en bra bit under EU-snittet på 33 procent.
Företagen
Vinst eller förlust?
Överskott
Den privat drivna vården och omsorgen omsatte knappt 158 miljarder kronor år 2022. Rörelsemarginalen – som anger hur stor del av varje omsatt krona i en verksamhet som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinstutdelning – var 2022 i genomsnitt 7,1 procent. Retriever Business Insights (2023). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2022. Det ligger i linje med övriga näringslivet.
Utdelning
Möjligheten till vinstutdelning skapar investeringsvilja i välfärden. Genom utdelning kan de som har satsat i företaget få ränta på sina pengar och kompensation för risker och uppoffringar. Likaså kan de som inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön få ersättning. Vinstutdelningen 2022 var totalt 3,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,3 procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen skedde i små företag och i kooperativt ägda företag. Retriever Business Insights (2023). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2022.
Återinvestering
De företag som gick med vinst 2022 återinvesterade 2 miljarder kronor i verksamheten. Bland de största vårdföretagen är det vanligt att man återinvesterar hela eller merparten av sin vinst. Retriever Business Insights (2023). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2022.
Pengarna kan användas för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. De kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare.
Medarbetarna
- Totalt arbetar nära 820 000 personer i vård och omsorg
- 8 av 10 är kvinnor
- Hälften av alla sjuksköterskestudenter kan tänka sig att starta eget
- Var fjärde medarbetare arbetar för en privat arbetsgivare
arbetar för en privat arbetsgivare.
Medarbetarna
Var sjätte arbetar inom vård och omsorg
Av drygt fem miljoner svenskar som har en sysselsättning arbetar nära 820 000 inom vården och omsorgens olika områden. Det innebär nästan var sjätte person som går till jobbet. Av dessa har 210 000 personer – var fjärde – en privat arbetsgivare.
Antalet anställda inom vård och omsorg har det senaste decenniet ökat med drygt 11 procent. Det är nära 83 000 fler jämfört med för tio år sedan. Ökningen var mest påtaglig fram till 2017, därefter har utvecklingen planat ut.
har en privat arbetsgivare
Åldersstrukturen skiljer sig inte nämnvärt åt i offentlig och privat sektor. I privat sektor är en något större andel yngre än 30 år och äldre än 65 år.
Medarbetarna
8 av 10 är kvinnor
En överväldigande majoritet, närmare 80 procent, av de anställda i vården och omsorgen är kvinnor. De två vanligaste yrkesgrupperna är sjuksköterska och undersköterska, med närmare 107 000 respektive 178 000 anställda. Undersköterska är därmed landets vanligaste yrke bland kvinnor – och faktiskt också Sveriges vanligaste yrke. Andra vanliga yrkesgrupper, med fler än 75 000 sysselsatta, är vårdare/boendestödjare, vårdbiträde och personlig assistent.
Medarbetarna
En sektor som integrerar
31 procent av medarbetarna i den privata sektorn är födda i ett annat land än Sverige, medan motsvarande siffra i offentlig sektor är 26 procent. I särskilt utsatta områden, där en klart lägre andel kvinnor är på arbetsmarknaden än i landet i stort, står yrken inom vård och omsorg för den överlägset vanligaste sysselsättningen.
Utbildningsnivån skiljer sig inte nämnvärt åt mellan anställda i privata och offentliga verksamheter. Inom sjukvården har ungefär 3 av 4 en eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra inom omsorgen är 1 av 3. Åldersstrukturen är relativt likartad oavsett driftsform. I privat sektor är något fler under 30 år, men skillnaderna är små.
Medarbetarna
Löner i olika yrkesgrupper
Läkare, sjuksköterskor och psykologer som arbetar i privat sektor har markant högre grundlöner än kollegorna i offentlig sektor. För vårdbiträden och undersköterskor är lönenivåerna högre i offentlig sektor. För boendestödjare/vårdare är lönerna likartade oberoende av sektor.
Genomsnittslönen för en grundutbildad sjuksköterska i privat sektor är ca 45 500 kronor, att jämföra med 41 100 kronor i offentlig sektor. För undersköterskor är genomsnittslönen i offentlig sektor 31 100, att jämföra med 29 900 i privat sektor. Undersköterskor som arbetar i vårdverksamheter tjänar i genomsnitt något mer i privat sektor, medan förhållandet är det omvända för undersköterskor som arbetar i omsorgen.
Medarbetarna
Blivande medarbetare om arbetsgivarna
som studerar till sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare – privat eller offentlig.
7 av 10 som studerar till sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare – privat eller offentlig.Novus
Vårdstuderande upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituation, löneutveckling och karriär.
Dessutom upplever de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.
blivande barnmorskor bedömer att de skulle ha bäst möjligheter att påverka sin arbetssituation och få gehör för sina idéer hos en privat vårdgivare.
Motsvarande siffra för den regiondrivna vården är:
av de vårdstuderande bedömer att löner och andra förmåner är bättre hos privata arbetsgivare.
Medarbetarna
Medarbetarnas nöjdhet
När medarbetarna i omsorgen får svara på frågor som rör nöjdheten på den egna arbetsplatsen anger de som har en privat arbetsgivare generellt högre betyg. Medarbetare hos privata arbetsgivare i omsorgen är i högre utsträckning nöjda med sitt arbete vid en övergripande bedömning. Andra viktiga parametrar där de som är anställda hos en privat arbetsgivare anger högre nöjdhet är på frågan om lönen står i rimlig proportion till arbetsinsatsen, möjligheten att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras och om stress som förekommer kan hanteras på ett bra sätt. Hos privata arbetsgivare i omsorgen uppger medarbetare i klart högre utsträckning större tilltro till högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten.
I förhållande till övriga arbetsmarknaden anser medarbetare i omsorgen i klart högre utsträckning att deras arbete är meningsfullt.
Medarbetarna
Sjukfrånvaro inom vård och omsorg
Totalt sett tillhör medarbetare i vård och omsorg de yrkesgrupper med högst antal sjukskrivningsdagar per år. I privat sektor har de anställda i snitt tolv sjukskrivningsdagar per år, att jämföra med 15 för anställda i offentlig sektor. På arbetsmarknaden i stort är antalet sjukskrivningsdagar per år nio.
Medarbetarna
Framtidens entreprenörer
Det finns ett stort intresse för att någon gång starta egen verksamhet bland dagens vårdstudenter. Fler än hälften av de sjuksköterskestuderande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv.Sveriges Kommuner och Regioner Likaså…
av barnmorske- studenterna och …
av dem som studerar till fysioterapeut.
Individ- och familjeomsorg
- Antalet barn och unga som placeras utanför det egna hemmet fortsätter att minska. Fler pojkar än flickor placeras
- 77 500 personer har insats enligt LSS
- 23 procent av den totala kostnaden för individ- och familjeomsorg består av köp från privata utförare
av den totala kostnaden för individ- och familjeomsorg består av köp från privata utförare.
Individ- och familjeomsorg
Andel individ- och familjeomsorg i privat regi
HVB
74 procent av hemmen drivs av privata utförare.
LSS-bostäder
21 procent av landets LSS-bostäder drivs av privata utförare.
Daglig verksamhet
24 procent av den dagliga verksamheten i landet drivs av privata utförare.
Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2023-11-21.
Individ- och familjeomsorg
Kostnaden för individ- och familjeomsorg
Kommunernas totala kostnad (det egna åtagandet) för funktionsnedsatta, barn och unga samt missbruksvård uppgick 2022 till 118 miljarder kronor. Av detta var drygt 27 miljarder, 23 procent, köp från privata utförare. Den privata andelen har ökat något den senaste 10-årsperioden, från 22 procent till 23 procent. Den totala kostnaden för kommunernas egna åtagande för individ och familjeomsorgen har under samma period legat runt 2,0 procent av BNP.
Individ- och familjeomsorg
Färre barn och unga får heldygnsinsats
Antalet barn och unga som placeras utanför det egna hemmet fortsätter att minska. År 2021 fick 26 200 barn och unga någon gång under året en heldygnsinsats, vilket var knappt 1 100 färre än 2020. Minskningen gäller framför allt pojkar över 15 år. Familjehem är fortsatt den vanligaste placeringsformen med 18 700 barn och unga, jämfört med 6 000 i HVB och 2 300 i stödboende.
Pojkar var i majoritet inom samtliga placeringsformer, men skillnaden i andelen placerade pojkar kontra flickor har minskat. Av dem som fick en heldygnsinsats var 54 procent pojkar och 46 procent flickor. Denna utveckling kan förklaras av att färre ensamkommande barn och unga kommer till Sverige, och att många av de som kom i samband med flyktingkrisen 2015 har blivit äldre och därmed inte längre är placerade.
Av de som placerats på HVB är 59 procent pojkar och på stödboende utgör pojkarna 61 procent. Skillnaden i placeringar i familjehem är mindre, där 51 procent är pojkar och 49 procent flickor. Socialstyrelsen 2023. Individ- och familjeomsorg, lägesrapport 2023.
Individ- och familjeomsorg
HVB – vad är det?
HVB har förekommit flitigt i den mediala och politiska debatten på senare år. Men ganska få vet vad det egentligen står för. HVB, hem för vård eller boende, är ett hem inom socialtjänsten som tar emot personer för vård och behandling i förening med ett boende. HVB drivs av privata aktörer och kommuner medan staten, genom Statens Institutionsstyrelse, ansvarar för särskilda ungdomshem som skiljer sig från övriga HVB genom att ha speciella befogenheter att ta till tvångsmedel.
Beslutet om placering på ett HVB-hem tas av kommunens socialtjänst och regleras av två lagar: Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om vård av unga, LVU. Boendet på ett HVB-hem är tillfälligt. I allmänhet rör sig placeringarna om mellan ett halvt och ett år.
För att en privat aktör ska få driva HVB krävs ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommuner behöver inte motsvarande tillstånd för att bedriva verksamhet. IVO
På senare år har allt färre barn och unga fått placering på HVB. Vårdföretagarna har inte kunnat få fram någon enskild, säker, förklaring till den utvecklingen.
Individ- och familjeomsorg
77 500 personer har insats enligt LSS
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Lagen trädde i kraft 1994 och har sedan dess lett till betydande förbättringar för många. Inom ramen för LSS finns tio insatser, exempelvis familjehem, daglig verksamhet och olika typer av LSS-bostäder. Andra vanliga insatser inom ramen för LSS är korttidsvistelse och avlösarservice. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Den 1 oktober 2022 hade 77 500 personer minst en verkställd och kommunalt beslutad insats enligt LSS. Antalet personer som har fått insatser har ökat med 20 700 sedan år 2007. Fler män än kvinnor får insatser, framför allt i de yngre åldersgrupperna. De vanligaste LSS-insatserna är daglig verksamhet och boende för vuxna. Socialstyrelsen 2023. Individ- och familjeomsorg, lägesrapport 2023.
Bristen på bostäder med särskild service enligt LSS och SoL ökar igen, efter att ha minskat under ett antal år. Antalet kommuner som uppgav att det inte fanns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning ökade åren 2014–2018, med en topp på 169 kommuner med underskott. Åren 2019–2021 minskade underskottet, ner till 124 kommuner. I 2022 och 2023 års enkäter har antalet kommuner som uppger underskott återigen ökat, till 152 respektive 141 kommuner. Bostadsmarknadsenkäten 2014–2023, Boverket
Individ- och familjeomsorg
Kvalitet
Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna på de flesta kvalitetsindikatorer inom verksamheterna bostäder med särskild service och daglig verksamhet. För bostäder med särskild service har de privata bättre resultat på 22 av 25 indikatorer. För daglig verksamhet är motsvarande siffra 19 av 23.
Syftet med Socialstyrelsens jämförelser är att stimulera till kunskaps- och verksamhetsutveckling. I den senaste undersökningen fick ca 7 400 verksamheter möjlighet att svara. Resultaten från några av indikatorerna redovisar vi nedan.
Daglig verksamhet
Privata utförare har i större utsträckning rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp. 81 procent av de privata utförarna uppger att de har rutiner för detta men bara 57 procent av de kommunala verksamheterna. Samma sak gäller rutiner för att förebygga missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel, 67 respektive 45 procent.
av de privata utförarna uppger att de har rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp.
av de kommunala utförarna uppger att de har rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp.
Boende med särskilt stöd
Privata utförare är bättre på att använda de boendes uppfattning för att utveckla verksamheten. 76 procent av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten. Motsvarande siffra för offentligt drivna enheter är 66 procent. Liksom i kategorin boenden är det också vanligare med rutiner för att förebygga våld eller övergrepp hos privata utförare, där 86 procent har rutiner mot 62 procent hos kommunala enheter.
av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten.
av de kommunala enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten.
Brukarundersökningar
SKR genomför sedan några år tillbaka brukarundersökning på nationell nivå där barn i familjehem, HVB och stödboende får svara på frågor. I undersökningen 2022 deltog sammanlagt 795 barn som är placerade i familjehem fördelade på 82 kommuner runt om i landet. De flesta ungdomarna, 91 procent, svarar positivt på frågan om de trivs i sitt boende. Ungdomar i familjehem svarade mest positivt. SKR 2023. Brukarundersökningen till placerade barn och unga. Källa: SKR 2023. Brukarundersökningen till placerade barn och unga.
svarar positivt på frågan om de trivs i sitt boende.
Vad tycker de kommunala uppdragsgivarna?
En undersökning från 2018 bland socialchefer i Sveriges kommuner visar att 72 procent av kommunerna använder sig av fristående utförare inom social omsorg.Skop (2018). Rapport till Svenska Vård.
Socialchefer om privata utförare:
anser att de sannolikt inte eller absolut inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till privata utförare inom social omsorg.
anser att de har ett mycket eller ganska bra samarbete med privata utförare.
tror att de privata utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitetsutvecklingen av svensk socialtjänst.
anser att de privata utförarna kännetecknas av professionalism.
anser att de i mycket eller ganska stor utsträckning kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda privata utförare.
Personlig assistans
- Antalet personer som får assistansersättning från Försäkringskassan har minskat från drygt 16 000 till 13 000 på tio år
- 72 procent av de assistansberättigade har valt en privat utförare
- Ersättningen per utförd assistanstimme har de senaste tio åren ökat med i genomsnitt 1,7 procent – det är långt under de faktiska kostnadsökningarna
av den totala kostnaden för personlig assistans består av köp från privata utförare.
Personlig assistans
Vilka får assistans?
Cirka 13 200 personer fick assistansersättning från Försäkringskassan under 2022. Denna grupp har i genomsnitt 133 timmar personlig assistans per vecka. Antalet personer som får assistansersättning har minskat ganska kraftigt de senaste 10 åren, från drygt 16 000 år 2014 till drygt 13 000 2022.
Drygt 72 procent av alla som hade personlig assistans år 2022 med beslut från Försäkringskassan har valt en privat utförare. Ytterligare cirka fem procent är egna arbetsgivare för sina assistenter, sex procent har valt brukarkooperativ och 17 procent har valt assistans i kommunal regi. Försäkringskassan
Utöver de som fick assistansersättning från Försäkringskassan fick 4 900 personer personlig assistans betald av kommunerna. Det är personer som Försäkringskassa har bedömt att deras behov av assistans understiger 20 timmar per vecka.
har valt en privat utförare.
Assistanstimmar och assistansberättigade
Den totala kostnaden för assistansersättning som utbetalas av Försäkringskassan uppgick till cirka 28,5 miljarder kronor år 2022. Av denna kostnad stod staten för 24 miljarder medan kommunerna stod för cirka 4,5 miljarder kronor. Av assistansersättningen som utbetalas av Försäkringskassan så står kommunerna för de första 20 timmarna. Försäkringskassan
Den totala kostnaden för assistansersättningen som betalas ut av Försäkringskassan har legat relativt konstant den senaste 10-årsperioden. Orsaken är att trots ökade kostnader per timme är det betydligt färre som fick assistansersättning i slutet av perioden.
Antalet assistansanordnare har sedan 2013 varit relativt jämnt, dock med en minskning de senaste åren. En betydande majoritet av alla assistansanordnare är privata utförare.
Genomsnittligt antal timmar per brukare och totalt antal timmar med personlig assistansersättning
Det genomsnittliga antalet assistanstimmar bland brukarna har ökat successivt under perioden 2013-2022. Förklaringen är att de allt färre brukare som får statlig assistansersättning i genomsnitt har större behov då ”nålsögat” för att få ersättning har minskat.
Trots att det genomsnittliga antalet assistanstimmar per brukare ökat under perioden 2013-2022 har det totala antalet assistanstimmar minskat med 9 miljoner timmar, motsvarande 9 procent. Orsaken är den kraftiga minskningen av antalet brukare under samma period.
Personlig assistans
Assistansersättning
Personlig assistans finansieras genom en schablonersättning per timme, assistansersättningen. Denna kan antingen betalas ut av Försäkringskassan eller av assistansanvändarens hemkommun. Vem som betalar avgörs av om assistansanvändaren har rätt till mer eller mindre än 20 timmars assistans per vecka för så kallade grundläggande behov. Nivån på den ersättningen beslutas av Sveriges riksdag. Kostnaden för assistansersättningen har sedan 2014 legat jämnt.
Låg uppräkning av assistansersättningen
Ersättningen per timme i den personliga assistansen har haft en mycket svag utveckling den senaste 10-årsperioden. I förhållande till Omsorgsprisindexet (OPI), som är det index som SKR, Vårdföretagarna och Sobona gemensamt tagit fram för att räkna upp ersättningar i omsorgen, har ersättningen i den personliga assistansen bara ökat med 60 procent.
Den genomsnittliga årliga ökningen av ersättning per timme i den personliga assistansen har under perioden 2014-2023 varit 1,7 procent. Motsvarande för OPI var 2,6 procent. Fortsätter denna svaga utveckling av ersättningen till den personliga assistansen kommer personlig assistans på längre sikt inte att kunna bedrivas av privata utförare.
Fortsätter denna svaga utveckling av ersättningen till den personliga assistansen kommer personlig assistans inte att kunna bedrivas av privata utförare.
Personlig assistans
Rätten att leva sitt liv som andra
Personlig assistans är en av de tio insatserna i LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och är tänkt som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Målet med personlig assistans är att den enskilde ska kunna leva ett liv som andra. Lagen trädde i kraft 1994 och har sedan dess lett till betydande förbättringar för många. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Kvalitet
De få publicerade brukarundersökningar som finns på området visar att personer med funktionsvariation över lag är mycket nöjda med sin assistans. Det gäller såväl på kommunnivå som på en övergripande nationell nivå. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nationella kvalitetsmätning visar att drygt 80 procent av de assistansberättigade känner stark tilltro och visar en hög nöjdhet med sin assistansanordnare.SKR
är nöjda med sin assistans.
Vårdföretagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare. Som ett led i att offentliggöra det kvalitetsarbete som bedrivs hos Vårdföretagarnas medlemsföretag inom personlig assistans, har företagen möjlighet att kvalitetsdeklarera enligt Vårdföretagarnas standard.
Personlig assistans
Starkt stöd för valfrihet
Det finns ett starkt och grundmurat stöd bland svenskarna för rätten att välja sin assistansutförare. Så har det varit under lång tid. 79 procent anser att det är rätt att man ska få välja vem som ska utföra den personliga assistansen.
I diagrammet nedan kan du följa hur stödet för valfriheten utvecklats på senare år. Svenskt Näringslivs Basundersökning
anser att man ska få välja vem som ska utföra den personliga assistansen
Anser du att det är rätt eller fel att man själv kan välja…
Äldreomsorg
- 44 000 svenskar bor på ett privatdrivet äldreboende eller har valt en privat utförare av hemtjänst
- Kommunernas totala kostnad för äldreomsorg var 2022 146 miljarder kronor, varav 21 miljarder, 15 procent, var köp från privata utförare
- 88 respektive 76 procent anser att det är rätt att man ska få välja äldreboende eller hemtjänst
av den totala kostnaden för äldreomsorg består av köp från privata utförare.
Äldreomsorg
Äldreomsorg i privat regi
av alla brukare med hemtjänst har hemtjänst driven av en privat aktör.
av alla brukare boende på särskilt boende för äldre bor på ett boende drivet av en privat aktör.
Äldreomsorg
Andel privat driven äldreomsorg
Kommunernas totala kostnad (det egna åtagandet) för särskilda boenden, hemtjänst och övrig äldreomsorg uppgick 2022 till 146 miljarder kronor. Av detta var drygt 21 miljarder, 15 procent, köp från privata utförare. Den privata andelen har minskat något den senaste 10-årsperioden, från 16 procent till 15 procent. Den totala kostnaden för kommunernas egna åtagande för äldreomsorgen har under samma period legat runt 2,5 procent av BNP.
Äldreomsorg
Särskilda boenden för äldre
Kostnaden för kommunernas köp av vård från privata utförare på särskilda boenden för äldre uppgick till 14 miljarder kronor 2022. Det utgjorde 17 procent av kommunernas totala kostnad för särskilda boenden för äldre. Andelen har minskat något under de senaste knappt 10 åren från 18 procent år 2014 till nuvarande andel på 17 procent. Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (SCB)
av kommunernas totala kostnad för särskilda boenden var köp från privata vårdgivare.
Andelen som köp av omsorg på särskilda boenden för äldre utgör av den totala kostnaden för omsorg skiljer sig mycket åt mellan landets kommuner. I 12 kommuner utgjorde andelen över 50 procent. I 115 kommuner var andelen noll procent och i ytterligare 91 kommuner var andelen under 5 procent.
Antalet brukare på särskilda boenden drivna i privat regi uppgick till cirka 17 000 i genomsnitt under 2022. Det motsvarade 21 procent av samtliga brukare på särskilda boenden för äldre. Andelen har ökat något under de senaste knappa 10 åren, från 19 procent 2014 till nuvarande 21 procent. Socialstyrelsen. Statistik om äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform
av alla brukare boende på särskilt boende för äldre bor på ett särskilt boende drivet av en privat aktör.
Orsaken till att andelen brukare på särskilda boenden drivna i privat regi är så pass mycket större än kostnadsandelen beror till största delen på att många av de privatdrivna boendena drivs på entreprenad. Det betyder att hyran för fastigheten ligger hos kommunen. En studie gjord av Pwc på uppdrag av Vårdföretagarna visade dessutom att privata boende drevs till lägre kostnad och med högre kvalitet, allt annat lika.
Nöjdhet
Brukarna på de svenska äldreboendena är i hög utsträckning nöjda med den vård och omsorg man får. Nästan 80 procent av brukarna på såväl privat drivna särskilda boende som kommunal drivna boenden angav 2023 att de sammantaget var nöjda eller mycket nöjda med sitt boende. Andelen har dock för båda driftsformerna blivit något lägre över tid.Socialstyrelsen
är nöjda med sina boenden.
Stor brist på platser på äldreboende
De närmaste tio åren ökar antalet personer som är 80 år och äldre snabbt. Fram till år 2032 kommer antalet ha ökat med drygt 250 000 personer jämfört med idag, motsvarande närmare 50 procent. Då det framför allt är äldre över 80 år som har behov av äldreomsorg kommer behovet av platser på särskilda boenden för äldre att öka kraftigt under den närmaste tioårsperioden.
Andelen äldre över 80 år som bor på särskilda boenden är ungefär 11 procent. Andelen har minskat de senaste åren och om vi räknar med att behoven från nuvarande nivå inte minskar radikalt så behövs en ordentlig nybyggnation av särskilda boenden.
Sammantaget innebär det ett behov motsvarande 28 000 nya platser på särskilda boenden fram till år 2032. Det motsvarar omkring 460 boenden under perioden – en byggtakt vi inte är i närheten av idag. Därutöver finns ett behov av att ersätta äldre boenden som inte uppfyller vår tids krav på moderna äldreboenden. Det innebär att ännu fler lägenheter och boenden kommer att behöva produceras för att möta behoven. I det korta perspektivet, år 2023–2024, behövs närmare 6 000 nya platser, exklusive de som behövs för att byta ut omoderna bostäder som inte uppfyller vår tids krav. Enligt statistik från Boverket är antalet lägenheter som antingen redan blivit klara under 2023 och de som förväntas bli klara fram till och med 2024 cirka 3 000. Här finns alltså en diskrepans på cirka 3 000 mellan det uppskattade behovet av lägenheter och antalet som enligt Boverket kommer att tillföras. I det korta perspektivet kommer de äldres behov av platser därmed inte att tillgodoses under 2023–2024. Vårdföretagarna 2023, Rapport: Var ska vi bo på ålderns höst?
Äldreomsorg
Hemtjänst för äldre
Kommunernas köp av hemtjänst från privata utförare uppgick till 6,9 miljarder kronor år 2022. Det utgjorde drygt 13 procent av kommunernas totala kostnad för hemtjänsten till de äldre. Kommunernas köp från privata utförare av hemtjänst för äldre som andel av de totala kostnaderna har sjunkit de senaste knappa 10 åren. 2014 var andelen drygt 15 procent jämfört med nuvarande dryga 13 procent. Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (SCB)
av kommunernas totala kostnad för hemtjänst var köp från privata vårdgivare.
Andelen som köp från privata utförare utgör av hemtjänsten skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. I 9 kommuner utgjorde andelen över 50 procent. I 123 kommuner var andelen noll procent och i ytterligare 80 kommuner var andelen under 5 procent.
Antalet brukare som har hemtjänst driven i privat regi uppgick till cirka 27 000 i genomsnitt under 2022. Det motsvarade 17 procent av samtliga brukare av hemtjänst för äldre. Andelen har minskad något under de senaste knappa 10 åren, från 19 procent 2014 till nuvarande 17 procent. Statistik om äldre och personer med funtionsnedsättning efter regiform (Socialstyrelsen)
av alla brukare med hemtjänst har hemtjänst driven av en privat aktör.
Kostnadsandelen som köp av privat driven hemtjänst utgör är något lägre än vad andelen av brukare som får vård och omsorg av en privat utförare är. Det finns ett samband mellan andelen som kostanden för köp från privata utförare i hemtjänsten utgör i kommunerna och den genomsnittliga kostnaden per brukare i kommunen. Detta indikerar på att privata utförare pressar kommunens kostnader för hemtjänsten.
Brukarna av hemtjänsten för äldre är i hög utsträckning nöjda med den vård och omsorg man får. 85 procent av brukarna med såväl privat driven hemtjänst som kommunalt driven hemtjänst angav 2023 att de sammantaget var nöjda eller mycket nöjda med sitt boende. Andelen har dock för båda driftsformerna blivit något lägre över tid. Socialstyrelsen
är nöjda med sin hemtjänst.
Äldreomsorg
Valfrihet i omsorgen
Det är upp till varje kommun att avgöra om valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) ska införas i omsorgen eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har 55 procent – 159 stycken – LOV i någon del av sin omsorg. I dessa kommuner är valfrihet inom äldreomsorg vanligast. Men flera kommuner har även valfrihet inom ramen för Lagen om stöd och service (LSS).
av kommunerna har LOV i någon del av sin omsorg.
Äldre och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är över lag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd. I snitt finns det nästan 4 privata hemtjänstutförare per LOV-kommun.
Valfrihetsläget i kommunerna
Vanligast är att valfrihet införts inom hemtjänsten där 152 kommuner har ett valfrihetssystem. Det område som ökat mest de senaste åren är LOV inom särskilt boende för äldre som finns i 25 kommuner.
Sedan 2015 har antalet kommuner med LOV varit stabilt. 20 kommuner har valt att avveckla sina valfrihetssystem, samtidigt som andra kommuner har tillkommit. Den vanligaste anledningen till att kommuner avslutar valfrihetssystem är att det inte finns tillräckligt med privata utförare i kommunen. Samtidigt breddar kommuner som redan har LOV valfriheten till andra verksamhetsområden. Ett fåtal kommuner har valt att erbjuda valfrihet inom hemtjänsten där de privata aktörerna i stället upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). SKR. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2023
Äldreomsorg
Vad tycker svenskarna?
Engagemanget för frågor som rör vård och omsorg är stort. Men vad tycker egentligen svenskarna om viktiga frågor som rör äldreomsorgen?
Starkt stöd för valfrihet
Det finns ett starkt och grundmurat stöd bland svenskarna för rätten att välja sin äldreomsorg. Så har det varit under lång tid. 88 procent anser att det är rätt att man ska få välja sitt äldreboende, den dagen man har behov av det. Även stödet för att få välja sin hemtjänst är överväldigande, 76 procent anser att det är rätt. Kvinnor och äldre anser i något högre utsträckning än andra att rätten att välja sin äldreomsorg är viktig, men stödet är överväldigande i alla grupper.
I diagrammet nedan kan du följa hur stödet för valfriheten utvecklats på senare år. Svenskt Näringslivs Basundersökning
anser att det är rätt att man ska få välja sitt äldreboende.
Anser du att det är rätt eller fel att man själv kan välja…
En av de viktigaste frågorna för svenskarna
När svenskarna får svara på sina preferenser för de viktigaste politiska sakfrågorna hamnar äldreomsorgen högt. I november 2023 rankas äldreomsorgen på en niondeplats, då 28 procent anser att det är en av de viktigaste frågorna. Under pandemin uppgav närmare hälften av svenskarna att äldreomsorgen är en av de viktigaste frågorna. Novus 2023. Viktigaste politiska frågan.
anser att äldreomsorg är en av de viktigaste politiska sakfrågorna.
Oro att inte få plats på äldreboende
Det finns en utbredd oro över att inte få en plats på ett äldreboende den dagen du själv eller en anhörig behöver det. Nära hälften av svenskarna svarar att de är ganska eller mycket oroliga för att inte få en plats. Svenskt Näringslivs Basundersökning
Sjukvård
- Av totalt 87 miljoner patientkontakter i svensk sjukvård under 2022 var 35 miljoner hos privata vårdgivare
- Regionernas totala kostnader för sjukvård var 2022 311 miljarder kronor, varav 40 miljarder, 12 procent, var köp från privata utförare
- Totalt väntar ungefär 650 000 patienter inom den specialiserade vården, varav fler än 250 000 väntat längre än vårdgarantin
av den totala kostnaden för sjukvård består av köp från privata utförare.
Sjukvård
Sjukvård i privat regi
Av de drygt 87 miljoner patientkontakter i sjukvården 2022 var närmare 35 miljoner hos privata vårdgivare. Det innebär att 4 av 10 patientkontakter var hos privata vårdgivare. Den absoluta merparten av kontakterna skedde i primärvården. Hälften av 57 miljoner primärvårdskontakter skedde hos privata vårdgivare. SKR (Infostat)
Hela sjukvården
40 procent av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Primärvården
50 procent av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Psykiatrisk vård
21 procent av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Somatisk specialistvård
23 procent av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Slutenvård
9 procent av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Sjukvård
Andel privat driven sjukvård
Regionernas totala kostnad (det egna åtagandet) för primärvård, specialistvård och psykiatrisk vård uppgick 2022 till 311 miljarder kronor. Av detta var 40 miljarder, 13 procent, köp från privata utförare. Den privata andelen har ökat något den senaste 10-årsperioden, från 12 procent till 13 procent. Den totala kostnaden för regionernas egna åtagande för primärvård, specialistvård och psykiatrisk vård har under samma period legat stabilt kring 5 procent av BNP.
Sjukvård
Primärvården
Kostnaden för regionernas köp av privat primärvård uppgick till 23 miljarder kronor 2022. Det utgjorde 30 procent av regionernas totala kostnad för primärvården. Andelen har ökat något under den senaste 10-årsperioden från 27 procent år 2013 till nuvarande andel på 30 procent. Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (SCB)
av regionernas totala kostnad för primärvården var köp från privata vårdgivare.
Vårdcentraler drivna i privat regi
År 2022 fanns det totalt cirka 560 vårdcentraler drivna i privatregi. Det motsvarade 46 procent av samtliga vårdcentraler. Antalet vårdcentraler drivna i privatregi har ökat med nästan 80 stycken den senaste 10-årsperioden, vilket inneburit att andelen av samtliga vårdcentraler ökat från 41 procent till 46 procent.
Andelen som köp av primärvård utgör av den totala kostnaden för primärvård skiljer sig mycket åt mellan landets regioner. I Region Stockholm med störst andel utgjorde köp från privata utförare 50 procent av de totala kostnaderna medan motsvarande andel i Region Örebro med lägst andel utgjorde köp från privata utförare 11 procent.
Antalet kontakter med privata utförare i primärvården uppgick till 28,5 miljoner under 2022. Här ingår samtliga typer av kontakter och med samtliga yrkeskategorier. Dessa kontakter utgjord 50 procent av samtliga kontakter med primärvården. SKR (Infostat)
av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Sjukvård
Somatiska specialistvården
Regionernas köp av specialistvård uppgick till 14,1 miljarder kronor år 2022. Det utgjorde sju procent av regionernas totala kostnad för den somatiska specialistvården. En förklaring till att andelen är så pass mycket lägre än den för primärvården är att sjukhusen nästan uteslutande drivs av regionerna. Regionernas köp från privata utförare av specialistvården som andel av de totala kostnaderna har legat konstant på nuvarande nivå den senaste 10-årsperioden. Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (SCB)
av regionernas totala kostnad för den somatiska specialistvården var köp från privata vårdgivare.
Andelen som köp från privata utförare utgör av den somatiska specialistvården skiljer sig mycket åt mellan regioner. I region Stockholm var andelen störst med 20 procent. I sex regioner var andelen lägre än en procent och i ytterligare sex regioner är andelen under två procent.
Antalet kontakter med privata utförare i den specialiserade öppenvården uppgick till nästan 5 miljoner under 2022. Här ingår samtliga typer av kontakter och med samtliga yrkeskategorier. Dessa kontakter utgjorde 22 procent av samtliga kontakter med den specialiserade somatiska öppenvården. SKR (Infostat)
av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Sjukvård
Psykiatriska specialistvården
Regionernas köp av psykiatrisk specialistvård uppgick till 2,6 miljarder kronor 2022. Det utgjorde åtta procent av regionernas totala kostnad för den specialiserade psykiatrin. Regionernas köp från privata utförare, som andel av de totala kostnaden, har legat på samma nivå den senaste 10-årsperioden. Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (SCB)
av regionernas totala kostnad för den psykiatriska specialistvården var köp från privata vårdgivare.
Precis som när det gäller både primärvården och den specialiserade somatiska vården så skillnaderna mellan regionerna vad gäller andel som är köp av privata utförare inom den specialiserade psykiatriska vården mycket stor. Andelen är även här klart störst inom Region Stockholm med 20 procent. Nio regioner hade andelar av köp från privata utförare på under två procent.
Antalet kontakter med privata utförare i den specialiserade psykiatrin uppgick till 1,3 miljoner under 2022. Här ingår samtliga typer av kontakter och med samtliga yrkeskategorier. Dessa kontakter utgjorde 21 procent av samtliga kontakter med den specialiserade psykiatrin. SKR (Infostat)
av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare.
Sjukvård
Långa väntetider
Svensk sjukvård har stora problem med tillgängligheten, i synnerhet i den specialiserade vården. Totalt väntar ungefär 650 000 patienter inom specialistvården, på första kontakt, på undersökning eller på operation/behandling. De regionala skillnaderna är stora, vilket innebär att var i landet du bor påverkar din tillgång till vård.
Över en kvarts miljon svenskar har just nu väntat längre än vad vårdgarantin utlovar. Vårdföretagarna följer utvecklingen över vårdköerna på månadsbasis – du hittar de senaste siffrorna här. Vårdföretagarna
650 000
patienter väntar på en första kontakt, undersökning eller operation/behandling inom specialistvården.
Vad innebär vårdgarantin?
Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att regionen ska erbjuda den som är folkbokförd i regionen vård inom en viss tid. Vårdgarantin anger inom vilka tidsgränser olika vårdinsatser ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats. Tidsramarna är följande: kontakt med primärvården samma dag som du söker hjälp. Medicinsk bedömning i primärvården inom 3 dagar. Besök i den planerade specialiserade vården inom 90 dagar. Behandling eller operation påbörjad inom 90 dagar. Om vårdenheten där personen sökt vård inte kan erbjuda en tid inom vårdgarantins tidsgräns ska personen informeras om det och erbjudas vård hos en annan vårdgivare. Det kan ske inom samma eller annan region. Detta ska inte leda till någon merkostnad för patienten. SKR.se, november 2023
Kostnadseffektivitet
En jämförande studie om höftprotes- samt gråstarrsoperationer i tre regioner visar att kostnaden per operation är lägre hos privata vårdgivare än på regionens sjukhus.
Kostnaden för upphandlade höftledsoperationer är i de tre regionerna 21–35 procent lägre än för ingrepp som görs på regionernas egna sjukhus. Det innebär att de privata vårdgivarna opererar uppemot 50 procent fler höftprotespatienter än regionens sjukhus för samma belopp.
privata vårdgivare opererar uppemot 50 procent fler höftprotespatienter än regionens sjukhus för samma belopp.
En gråstarrsoperation kostar 21–63 procent mindre i de tre undersökta regionerna, när den genomförs hos privata vårdgivare som respektive region har avtal med, än när operationen utförs i egen regi. För samma summa som de regiondrivna sjukhusen opererar 10 gråstarrspatienter kan 13–27 patienter få sin gråstarrsoperation hos en privat vårdgivare. Vårdföretagarna (2021). Hur uppskjuten vård kan arbetas bort med stöd av privata vårdgivare – Studie genomförd av analysföretaget Sirona på uppdrag av Vårdföretagarna
Sjukvård
Vad tycker svenskarna?
Engagemanget för frågor som rör vård och omsorg är stort. Men vad tycker egentligen svenskarna om viktiga frågor som rör sjukvården?
Starkt stöd för valfrihet
Det finns ett starkt och grundmurat stöd bland svenskarna för rätten att välja sin sjukvård. Så har det varit under lång tid. 89 procent anser att det är rätt att man ska få välja vilket sjukhus eller vilken vårdmottagning man vänder sig till.
I diagrammet nedan kan du följa hur stödet för valfriheten utvecklats på senare år. Svenskt Näringslivs Basundersökning
anser att det är rätt att man ska få välja vilket sjukhus eller vilken vårdmottagning man vänder sig till.
Anser du att det är rätt eller fel att man själv kan välja…
Sjukvården – i topp bland sakfrågor för svenskarna
När svenskarna får svara på sina preferenser för de viktigaste politiska sakfrågorna hamnar sjukvården oftast i topp. I november 2023 rankas äldreomsorgen på en förstaplats, då 57 procent anser att det är en av de viktigaste frågorna. Över tid ligger siffran stabilt, vilket innebär att sjukvården i de flesta mätningar rankas som den viktigaste politiska sakfrågan när svenskarna får säga sitt. Novus 2023. Viktigaste politiska frågan.
anser att sjukvård är en av de viktigaste politiska sakfrågorna.
Oro att inte få vård i tid
uppger att de är ganska eller mycket oroliga att inte få vård i tid.
Det finns en utbredd oro över att inte få vård i tid den dagen du själv eller en anhörig behöver det. 63 procent uppger att de är ganska eller mycket oroliga. Här finns en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Bland kvinnorna svarar 7 av 10 att de är oroliga, medan motsvarande siffra för män i drygt varannan. På senare år har oron över att inte få vård i tid ökat, enligt undersökningen.
En överväldigande majoritet, 80 procent, anser att man ska ha rätt att söka sig till vårdgivare i en annan region om väntetiderna är kortare. Svenskt Näringslivs Basundersökning
Socialstyrelsens kvalitetsmätningar