Ska Lyckseleborna bli av med sin valfrihet?

Förra veckan meddelade Medicinkonsulten i Lycksele att verksamheten inte kommer att kunna fortsätta bedrivas. ”Om de lägger ner blir det kaos”, säger en av mottagningens 4 500 patienter i en tidningsintervju. Hon bytte till Medicinkonsulten för några år sedan då hon inte var nöjd med tillgängligheten vid den landstingsdrivna hälsocentralen.

Förra veckan meddelade Medicinkonsulten i Lycksele att verksamheten inte kommer att kunna fortsätta bedrivas. ”Om de lägger ner blir det kaos”, säger en av mottagningens 4 500 patienter i en tidningsintervju. Hon bytte till Medicinkonsulten för några år sedan då hon inte var nöjd med tillgängligheten vid den landstingsdrivna hälsocentralen.

Just möjligheten för patienten att kunna välja bort vårdgivare som man inte är nöjd med är en av poängerna med hälsovalet. Kvalitetskonkurrensen mellan olika mottagningar gör att ingen kan ta sina patienter för givna. Alla vårdgivare, oavsett regi, måste anstränga sig lite extra för att ge sina patienter ett gott bemötande, ha vettiga öppettider och en vård av god kvalitet. Därför gynnar hälsoval alla patienter, oavsett om de brukar vända till sig en landstingsdriven eller en privat driven mottagning.

Men för att hälsovalet ska fungera måste alla vårdgivare behandlas lika. Ett stort problem är att den landstingsdrivna vården i 15 av 21 landsting går med underskott, enligt Konkurrensverket. Det sätter de lika villkoren ur spel. Medan landstingsdrivna mottagningar hålls under armarna med extra skattemedel måste de små privat drivna mottagningarna klara sig bäst de kan. Om verksamheten inte går runt kan en liten privat vårdgivare, till skillnad från en landstingdriven mottagning, inte täcka sina underskott med mer skattepengar. En liten privat vårdgivare har för det mesta inga ekonomiska möjligheter alls att driva sin verksamhet med förlust under längre tid. Till slut blir det, som i Medicinkonsultens fall, så att vårdföretagaren blir tvungen att lägga ner verksamheten.

Beskedet att lyckseleborna förmodligen inte längre har någon valfrihet från den 1 januari nästa år borde vara en väckarklocka för landstingspolitikerna. I Västerbotten gick nästan 4 av 10 vårdcentraler med underskott, enligt Konkurrensverket, vilket tyder på att hälsovalet är underfinansierat. Vi uppmanar därför landstingsledningen att snabbt ta fasta på Konkurrensverkets rekommendation att se över villkoren i hälsovalen, så att de är rimliga och likvärdiga för alla vårdgivare. Kan valfriheten i Lycksele räddas kvar?

 

Tomas Rahm, Medicinkonsulten i Lycksele
Jenny Moberg, regionchef Almega Norr
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Västerbotten-Kuriren 10 februari 2015