Orättvisa villkor för privata vårdcentraler

Hälsovalet, där patienterna själva får välja vilken vårdcentral de ska gå till är populärt och uppskattat, enligt Konkurrensverket. I Värmland har flera nya vårdcentraler tillkommit sedan hälsovalet infördes. Men privata aktörer missgynnas ofta, vilket i förlängningen hotar valfriheten.

Sedan Värmland införde hälsoval i maj 2010 har åtta nya vårdmottagningar etablerats; i Arvika, Filipstad, Grums, Karlstad, Kristinehamn, Säffle och Årjäng, vilket har ökat tillgängligheten och valfriheten inom primärvården för många värmlänningar (siffrorna från 2011). I dag har 93 procent av värmlänningarna minst två vårdcentraler inom tjugo minuters bilresa, 62 procent har två olika alternativ inom fem minuters resa.

I en helt ny rapport från Konkurrensverket (februari 2012) anger myndigheten att förutsättningarna för kvalitetskonkurrens inom primärvården är goda, men pekar samtidigt på några problem.

Medborgarna behöver känna till sina möjligheter och ha tillräcklig information om de olika alternativen för att göra ett aktivt val. I Värmland var det bara 89 procent av invånarna som visste att de kunde välja vilken vårdcentral de ville tillhöra. I Västra Götaland och Kronoberg, som lyckats bäst med att informera om sina vårdvalssystem, kände 99 procent till sin rätt att välja.

På frågan om man hade fått tillräcklig information om de olika alternativen svarade 26 procent av värmlänningarna nej. Det är alltså många som skulle behöva få veta mer om hur valet fungerar och vad de kan välja på.

De nya vårdcentralerna missgynnas också av systemet för automatisk listning, som innebär att den som inte själv gör ett aktivt val automatiskt anses höra till en av landstingets egna vårdcentraler. Det har inneburit att de privata vårdcentralerna i första hand får patienter som har ett större vårdbehov, medan de friska blir kvar hos landstinget och levererar inkomster till den vårdcentral de hör till, enbart genom att vara listade där.

Trots denna fördel är det många landstingsdrivna vårdcentraler som går med förlust, som år efter år täcks upp av extra tillskott från landstinget. För en privat mottagning som har svårt att få ihop ekonomin är enda lösningen att ägarna själva skjuter till pengar. I längden är det givetvis ohållbart att driva ett företag på det sättet, och om villkoren inte blir mer likvärdiga är risken stor att det ekonomiska trycket på flera av de privata vårdcentralerna blir för stort.

I Vårdföretagarnas medlemsenkät, som publicerades sommaren 2011, säger 70 procent av företagarna att de inte upplever sig konkurrera på samma villkor som landstingets mottagningar. Till de största problemen hör den offentliga sektorns dubbla roll som beställare och utförare, passiv listning endast hos landstingets mottagningar och att ersättningssystemen missgynnar företagen. Det finns alltså en hel del kvar att jobba på innan vi kan tala om lika villkor för alla utövare. Värmland kan bättre!

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i NWT