Hoppa till innehåll

Sedan 2014 har antalet patienter som väntat längre på en operation eller behandling än vårdgarantins bortre gräns, 90 dagar, femdubblats. Från 13 000 till 66 000 på knappt ett decennium. De regionala skillnaderna är stora.

På knappt ett decennium har det skett kraftiga ökningar i de flesta regioner avseende antalet individer som i genomsnitt har väntat längre än 90 dagar för att får en åtgärd/operation. Skillnader i nivå i förhållande till befolknings storlek och hur utvecklingen har sett ut skiljer sig dock mycket mellan regionerna.

I förhållande till folkmängd var den största ökningen i Region Jämtland/Härjedalen under perioden. Där ökade antalet individer som i genomsnitt per månad hade väntat längre än 90 dagar på en åtgärd/operation från 1,8 per 1 000 invånare 2014 till 13,8 per 1 000 invånare 2023.

Minst var ökningen i Region Jönköping där ökningen i genomsnitt på månad gick från 0,5 individer per 1 000 invånare till 1,5 individer per 1 000 invånare

Högst nivå i förhållande till befolkning har Region Västerbotten haft under 2023 med i genomsnitt 16 individer per 1 000 invånare per månad. År 2014 var nivån 6,5 individer per 1 000 invånare i regionen.

– I juli handlar det i riket om 3 200 kvinnor som väntat på ett gynekologiskt ingrepp i mer än 90 dagar. 9 800 personer som väntat på en ögonoperation. Så varken borde eller behöver det se ut. Vårdföretagarna anser att ingen ska behöva vänta på vård – den som bedöms behöva operera till exempel ett framfall borde kunna erbjudas det inom 30 dagar. Om kapaciteten hos fler utförare nyttjades så skulle fler få bra vård och utan orimlig väntan, säger Karin Elinder, expert sjukvård. 

– Det är slående hur stora skillnaderna är mellan olika regionerna när det gäller hur väl man uppfyller vårdgarantin. Det gäller både hur stor andel av befolkningen som faktiskt tvingas vänta längre än vårdgarantin som hur mycket situationen försämrats de senaste 10 åren, säger Björn Arnek, branschekonom.