Hoppa till innehåll

WeMind förekommer kompetens­bristen – en student i taget

WeMind är Sveriges största privata vårdgivare inom psykiatri med 13 mottagningar och över 20 000 patienter årligen. Varje år tar de emot psykologer som ska göra sin PTP-tjänstgöring, sjuksköterskestudenter som ska göra verksamhetsförlagd utbildning VFU, samt tillhandahåller ett ST-läkarprogram för blivande psykiatriker. Vårdföretagarna har träffat Sara Shoshtari, chef för öppenvården för ett samtal om kompetensförsörjning och vad som gör en verksamhet framgångsrik.

Att säkra morgondagens kompetens inom vård och omsorg är en brännande het och aktuell fråga. Det räcker inte med att fylla utbildningsplatserna på universiteten, studenterna behöver också hitta mottagningar att göra sina verksamhetsförlagda utbildningar på. WeMind gör årligen en planering för varje mottagning för att kunna ta emot studenter.

– Vi är en ganska stor aktör inom psykiatrin och då ser vi det som vår skyldighet att vara med och bidra för att säkra kompetensförsörjningen inför framtiden. Med vår storlek kan vi organisera arbetet på ett sätt som gör att vi kan ta emot många studenter. Vi ser det som en möjlighet att skapa ett lärandeklimat på våra mottagningar, vilket också blir givande för våra medarbetare genom erfarenhetsutbytet.

Arbetet med att säkra kompetensförsörjningen även i framtiden

Arbetet med att säkra framtidens kompetensförsörjning är av intresse för alla berörda branscher och WeMind ser studenterna som en möjlighet att dels bidra till samhället genom att erbjuda utbildningsplatser av hög kvalitet, dels som en möjlighet att knyta till sig fler framtida kollegor.

– Vi träffar många patienter och vi tror att det är det bästa sättet för studenterna att lära sig, att få möjlighet att under handledning träffa många patienter med varierande problematik.

Trygg grundbemanning och ett gott ledarskap, förutsättningar för att ta emot studenter

För att kunna ta emot studenter behöver arbetsplatsen vara välfungerande, stabil, organiserad och strukturerad menar Sara. Tid behöver avsättas för introduktion, handledning och möjlighet att hela tiden kunna stötta upp studenten, för att säkerställa att hen tar till sig kunskapen på rätt sätt – samtidigt som vårdkvaliteten och patientsäkerheten inte påverkas. En trygg grundbemanning och gott ledarskap är grundbultar som måste finnas på plats. Men även praktiska saker, så som tillräckligt stora lokaler spelar en viktig roll för en verksamhets möjlighet att ta emot studenter.

– Anledningen till att vi inte kan ta emot ännu fler studenter är helt enkelt platsbrist. Vi har inte rum och lokaler att ta emot fler studenter än vad vi gör i dagsläget.

Precisa krav, kompetensbrist och ersättning – potentiella hinder

Jag frågar Sara om fler möjliga problem hon ser som skulle kunna hindra verksamheter från att ta emot studenter, eller som begränsar från att ta emot ännu fler. Hon berättar då att det finns krav på handledningen och på vilket sätt den ska ske, samt att handledaren behöver ha viss kompetens. Är det svårt generellt att rekrytera specialister får man även problem med att hitta handledare till studenterna. Sara tror att det hade varit lättare att ta emot fler studenter om en del av handledningen hade kunnat ske på distans. Sist tar hon upp finansieringen och den ersättning verksamheten får för att ta emot studenter. Hon understryker att ersättningen behöver stå i proportion till de resurser vårdgivaren lägger ner för att ta emot en student.

Kompetensbristen: Hur löser vi den?

Det är allmänt känt att det är brist på vissa kompetenser inom vården. Hur vi lockar fler till vården, lyckas utbilda så många som behövs och skapar hållbara arbetsplatser är stora utmaningar som samhället står inför. Sara betonar vikten av vårdgivarens ansvar kring en god arbetsmiljö där medarbetare mår bra och där arbetsbelastningen för specialister och övrig personal inte blir för hög, utan där personalen orkar arbeta heltid och vill gå till jobbet varje dag.  

– Jag tror att man både behöver tänka kortsiktigt och långsiktigt vad gäller den här frågan. I det långsiktiga perspektivet så behöver verksamheter en hållbar finansiering och vårdgivare skulle behöva samarbeta med både regionerna och lärosäten för att försöka lösa den stora frågan om kompetensförsörjning. Ett problem här och nu som vi behöver hantera och diskutera är hur vi organiserar oss på bästa sätt och hur vi använder de resurser vi har på ett effektivt sätt för patienterna. Trycket är stort och vi behöver säkerställa att vi erbjuder en god vård med de medel vi har. Där tror jag att det finns väldigt mycket att göra inom vården. Jag tycker att vi på WeMind har lyckats med det till viss del men vi arbetar hela tiden med hur vi kan bli ännu bättre och använda resurserna på ett ännu smartare sätt.

Använd resurserna på smartaste sätt: låt läkare få vara läkare

Frågan hur vi kommer till bukt med kompetensbristen både nu och i framtiden har inget enkelt och snabbt svar, men Sara tror att det är en kombination av flera åtgärder, så som effektivisering och smart nyttjande av de kompetenser och resurser verksamheten har: låt läkare vara läkare och anställ administratörer för att sköta administrationen. En annan pusselbit är att underlätta för mottagningar att kunna ta emot studenter, och upprätta en god organisationsstruktur och arbetsmiljö för de som väljer att arbeta kvar.

– Det tar tid att komma dit. Man behöver göra ett stort arbete med sin medarbetargrupp och vårt arbetssätt kanske inte passar alla, men vi har en stark tro på det. Våra medarbetare trivs med hur vi jobbar på WeMind. Vi gör årliga medarbetarundersökningar och har väldigt goda resultat. Så jag tror att vi är något på spåren, avslutar Sara.