Hoppa till innehåll
Anna Bergendal

Ny rapport om äldreboende­brist – privata aktörer en del av lösningen

I dagarna publicerade Socialstyrelsen en kartläggning av tillgång och behov på äldreboenden i Sverige. Även om pandemin tillfälligt riktat ljuset mot helt andra problem i äldreomsorgen, så är bristen på boenden en fråga som kommer att behöva adresseras på sikt. En lång väntetid för att få plats på ett boende kan vara förödande för den som känner sig otrygg och isolerad hemma. Det innebär också en stor oro och belastning för anhöriga.

Utifrån den demografiska utvecklingen har regeringen bedömt att det behövs ungefär 560 fler äldreboenden i Sverige till 2026. Behoven är samtidigt svåra att prognosticera och därav Socialstyrelsen uppdrag.

Socialstyrelsen konstaterar att det är svårt att beskriva hur många äldreboenden som behövs eftersom det saknas uppgifter om enskildas behov på nationell nivå. Därtill väljer kommunerna olika tillvägagångssätt för att tillgodose behoven. Hur många platser som behövs påverkas såväl av äldres hälsa och önskemål som av en rad andra faktorer, exempelvis tillgängligheten i det befintliga byggnadsbeståndet, hur väl hemtjänst och hemsjukvård fungerar och inte minst politiska beslut om att äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt.

En del av uppdraget var också att försöka ta reda på vad som utmärker kommuner som har brist respektive god tillgång på äldreboenden. Här kan vissa mönster urskiljas. Kommuner med god tillgång har en systematisk uppföljning som bland annat innefattar en tät dialog med olika verksamheter inom äldreomsorgen som kan bidra till att ge en bild av behoven, till exempel hemtjänsten. En annan förklaring som ges är en väl fungerande hemtjänst som möjliggör för äldre att bo kvar hemma, men också underlättar en långsiktig planering för när den äldre ska flytta.

Kommuner med en bristsituation har ofta har gamla äldreboenden som inte uppfyller kraven på vare sig en god boendemiljö eller en god arbetsmiljö. Det blir då dyrt att renovera. Att bygga nytt är också dyrt och tar lång tid. Ofta finns ett sparbeting i äldreomsorgen och kommunen har helt enkelt inte råd med nyinvesteringar.

Här kan privata aktörer utgöra en lösning på problemen. Genom att anlita privata aktörer slipper kommunen att göra själva investeringen. Privata aktörer har kunskap om hur man bygger snabbt och kostnadseffektivt. Det är deras spetskunskap. Fler kommuner borde undersöka möjligheten att samarbeta med privata aktörer – så kan bristen på äldreboenden byggas bort.