Ny EU-dom av betydelse för vårdmomsen
Vårdföretagarna har tagit hjälp av externa momsexperter för att analysera EU-domstolens dom.
Omständigheterna i målet och EU-domstolens dom
En specialistläkare tillhandahöll sjukvårdstjänster på uppdrag av ett laboratorieföretag, som i sin tur tillhandahöll laboratorietjänster till bl.a. sjukhus och läkare som drev egen praktik. Läkaren erhöll vad som förefaller ha varit en fast månatlig ersättning för sina tjänster, vilka omfattade bl.a. medicinska analyser i syfte att ställa konkreta diagnoser i egenskap av laboratorieläkare samt ”medicinsk hjälp vid transfusionsmedicinska åtgärder under konkreta behandlingsförhållanden”. Den tyska skattemyndigheten ansåg att läkarens tjänster var momspliktiga (dvs. inte omfattades av momsundantaget för sjukvård), eftersom det saknades ett förtroendeförhållande mellan specialistläkaren och den behandlade personen.
EU-domstolen konstaterar, i relevanta delar, att det ofta föreligger ett förtroendeförhållande mellan patient och vårdgivare, men att det inte ska tolkas som att det krävs ett förtroendeförhållande för att momsundantaget ska kunna tillämpas. Något sådant krav kan nämligen inte utläsas av bestämmelsens ordalydelse. Det framstår, enligt EU-domstolen, inte heller som motiverat sett till att syftet med bestämmelsen är att minska vårdkostnaderna och garantera enskildas tillgång till vård.
Hur kan vi tolka domen i relation till vårdmomsen?
Den svenska momslagen ska tolkas utifrån bestämmelserna i EU:s momsdirektiv. Enligt artikel 132.1.c i nämnda direktiv ska sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare, såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga, undantas från moms. Det svenska Skatteverket och Skatterättsnämnden har i ställningstagande respektive förhandsbesked uppställt som krav för momsfrihet att den sjukvårdande behandlingen ska ges av den som har en organisatorisk struktur med eget ansvar för sjukvården. I det avseendet har Skatteverket i praktiken ansett att den som ger vården även måste driva den vårdmottagning vid vilken vården ges. Finns inte denna direktrelation med patienten är det, enligt verket, som utgångspunkt fråga om momspliktig personaluthyrning.
EU-domstolens dom bekräftar de argument som vi fört fram från Vårdföretagarnas sida genom att klargöra att det inte krävs en direktrelation mellan den som tillhandahåller den momsfria sjukvården och patienten. Även sjukvård som ges i tidigare led kan således undantas från moms.
Frågan om hur momsundantaget för sjukvård ska tolkas är för närvarande föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning. Det är viktigt att tänka på att innan domstolen har meddelat dom föreligger fortsatt oklarhet och Skatteverkets syn gäller fortfarande. EU-domstolens besked är dock positivt då det som nämnts bekräftar delar av de argument som sedan vi tidigare fört fram från Vårdföretagarna. Beskedet från EU-domstolen stärker även bedömningen att EU-rätten inte sätter hinder mot att förtydliga den svenska lagstiftningen för att undanröja de problem som vårdmomsen skapar.
Foto: Court of Justice of the European Union