Beslut i Skatterättsnämnden i de tre första ärendena om vårdmoms

Onsdagen den 21 maj 2019 meddelade Skatterättsnämnden beslut i tre ärenden om förhandsbesked som föranletts av Skatteverkets nya tolkning av momsundantaget för sjukvård. Dessvärre måste det konstateras att Skatterättsnämnden i samtliga tre fall går på Skatteverkets linje, vilket innebär att de aktuella tjänsterna bedöms vara momspliktig uthyrning av personal.

Vilka situationer har prövats och hur motiverar Skatterättsnämnden sin slutsats?

Två av förhandsbeskeden rör konsultläkarbolag som tillhandahåller tjänster till andra vårdgivare och det tredje rör ett företags tillhandhållande av sjukskötersketjänster till äldreboenden under tider då uppdragsgivaren själv inte har personal på plats. Skatterättsnämndens bedömning i de tre besluten är näst intill identisk och kan summeras enligt nedan:

  • Tillhandahållandet av vårdkompetens kan inte ses som sjukvård även om personalen i och för sig självständigt utför vårdtjänster. Syftet med avtalen ska istället bedömas vara att bemanna/tillhandahålla den kompetens som uppdragsgivaren behöver för att utföra sitt vårdåtagande.
  • Företagens tjänster kan inte anses ske inom ramen för en organisatorisk struktur med eget ansvar som innebär att vården ges i företagens regi. Istället är det uppdragsgivarens behov som bestämmer arbetsuppgifterna och uppdragsgivaren som har det övergripande ansvaret för vårdverksamheten. Uppdragsavtalen ska därför tolkas som att företagen ställer personal till uppdragsgivarens förfogande.
  • Tjänsterna kan heller inte undantas från moms som ”nära anknutna” till sjukvård. I två av fallen motiveras detta med att företagen inte själva driver vårdinrättningar. I ett av fallen framgår det inte av motiveringen om företaget driver någon vårdinrättning, men nämnden konstaterar att det inte framgår annat än att verksamheten drivs med vinstsyfte som konkurrerar med andra företag som måste betala moms och att tjänsterna därför inte kan anses nära anknutna till sjukvård.

Skiljer sig Skatterättsnämndens beslut från tidigare besked från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och Skatteverket?

Skatterättsnämnden resonerar på liknande vis som HFD gjorde i avgörandet från 7 juni 2018 avseende ett bemanningsföretag. Nämnden fångar också upp Skatteverkets formuleringar om organisatorisk struktur och arbetsledning, så som det framställs i Skatteverkets ställningstagande från oktober 2018. Detta verkar också vara Skatterättsnämndens tyngsta skäl för att gå på Skatteverkets linje, dvs. att uppdragsgivaren har det övergripande ansvaret för vårdinrättningen och att det därför måste vara bemanning snarare än sjukvård som efterfrågas. Någon ytterligare vägledning är tyvärr svår att finna i de relativt kortfattade motiveringar som ges.

Skatterättsnämndens experter inte eniga

Skatterättsnämndens experter var inte eniga, vilket visar hur svår tolkningen av momsfrågan är. Två av Skatterättsnämndens sju ledamöter är skiljaktiga och anser att det i samtliga tre fall är fråga om momsfri sjukvård. I sin bedömning lyfter de fram att:

  • HFD och majoriteten av nämnden baserar sina slutsatser på rättsfall från EU-domstolen som inte avser sjukvård;
  • det faktum att vårdpersonalen är legitimerad ska vara avgörande och inte huruvida säljaren är en vårdinrättning eller har en egen organisatorisk struktur; samt
  • att en momsplikt dels innebär att principen om likabehandling åsidosätts, dels står i strid med momsundantagets målsättning att undanta vård som ges av de med yrkesmässiga kvalifikationer.

Vad händer rättsligt nu?

Sannolikt blir det en prövning av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). De företag som har ansökt om förhandsbeskeden har tre veckor på sig att överklaga beskeden till HFD. Någon dom från HFD kan dock inte förväntas förrän tidigast under hösten. Det kommer därför råda fortsatt osäkerhet i denna fråga.

Skatteverket har inte har hörsammat de krav som Vårdföretagarna och Läkarförbundet, SKL samt Svenskt Näringsliv ställt på att skjuta upp ikraftträdandet av den nya tolkningen. Därför måste dock samtliga aktörer i vårdsektorn tillämpa det nya synsättet från och med 1 juli 2019.

Vad gör Vårdföretagarna nu?

Skatterättsnämndens beslut är nedslående, eftersom Skatteverkets momstolkning får nu mycket stora konsekvenser för sjukvården. Dessutom i en riktning som strider mot regeringens och riksdagens intentioner om att sjukvården ska vara fri från moms.

Läget är allvarligt för många vårdgivare i den privat drivna vården och omsorgen. Konsult- och underentreprenörslösningar är mycket vanliga bland våra medlemsföretag som är vana att samarbeta, vilket ger en flexibel och effektiv vård. Den nya momstolkningen sönder mängder av samarbeten och vårdgivare måste säga upp sina avtal med konsulter. Det blir helt enkelt för dyrt. Följderna är svåra att överblicka men resultatet riskerar att bli ett mindre vårdutbud, vilket påverkar både regioner och patienter.

Parallellt med att följa vad som händer rättsligt fortsätter Vårdföretagarna därför vårt aktiva påverkansarbete i momsfrågan, då den får så stora konsekvenser för många av våra medlemsföretag och för vården och omsorgen i sin helhet. Skatterättsnämndens beslut stärker vår uppfattning att det nu krävs politiskt ansvar från regering och riksdag. Vi anser att det nu behövs förtydliganden i lagen som befäster riksdagens tidigare ambitioner om en momsfri sjukvård, så att momsreglerna inte försvårar vårdens kompetensförsörjning. Vi ser också behov av långsiktigt likvärdiga villkor, så att privata vårdgivare och offentliga vårdgivare behandlas lika i momshänseende. 

Läs presskommentaren från Vårdföretagarnas förbundsdirektör.

Ta del av förhandsbeskeden från Skatterättsnämndens webb

Sjukvård konsultläkarbolag (diarienummer 42-18/I)

Sjukvård konsultläkarbolag (diarienummer 2-19/I)

Sjukvård sjuksköterskeinsatser på äldreboenden (diarienummer 1-19/1)