Vårdföretagarna och flyktingarna – vad är sant, vem är vinnaren?
Flyktingströmmen till Sverige slår alla rekord. Hittills i år har 93 000 personer sökt asyl och under september månad kom cirka 4700 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Behovet av boenden är enormt. Samtidigt anklagas de företag som på kommunernas uppdrag tar emot ungdomarna för att vara oseriösa och vinstmaximerande. I går arrangerade Vårdföretagarna ett seminarium för att få klarhet i hur asylprocessen ser ut och hur företagen agerar.
https://video.almega.se/vardforetagarna-och-flyktingarna-vad-ar
Enligt Katrin Nyman på Migrationsverket finns inga tecken på att flyktingströmmarna kommer att avta. Senaste veckorna har närmare 2 000 barn per vecka kommit till Sverige. Drygt hälften kommer från Afghanistan och ca 85 procent är pojkar. Informationen är knapphändig, men majoriteten säger sig vara mellan 15-17 år. Myndigheten har fyra olika placeringsförfaranden, där steg 1 är att barnen placeras med anhöriga, steg 2 att barnen blir anvisad till kommun med annan bekant, steg 3 att barnet själv får välja kommun och steg 4, det mest akuta, Migrationsverket placerar själva ut barnen i olika kommuner, oavsett om platser finns eller ej. Vi befinner oss nu i steg 4. Utan de privata alternativen skulle kommunerna ha mycket svårt att klara uppehällen till den stora tillströmningen av flyktingar.
Men Mikael Josefsson, regionchef för Individ och familj på Attendo, menade att bilden som ges i media om att de privata företagen är giriga och tar ut ockerpriser för sina boenden måste nyanseras. Kommunerna upphandlar platser till olika prisnivåer genom ramavtal eller LOU. Precis som i andra upphandlingsförfaranden väljer kommunerna det alternativ de tycker passar bäst och får mest omsorg för pengarna. Anne-Marie Svensson VD Aleris omsorg och Sara Ryman, regionchef för EKB på Nytida, påtalade att de privata företagen har ett mycket stort ansvar för att ge barnen en framtidstro och trygg start i det nya landet Sverige. Därför genomförs bland annat ingående välkomstsamtal och kartläggning av hälsostatus, behandlings- och stödinsatser, psykologhjälp och uppföljningssamtal med varje enskilt barn.
Samtidigt som platsbristen är påtaglig, har företagen boenden som står tomma och redo att ta emot barn. Problemet är att tillståndsgivningen från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tar på tok för lång tid, ibland upp till 8 månader. Snabbare handläggning och bättre samordning mellan kommuner och företagare är ett måste för att vi på bästa sätt ska kunna integrera de nyanlända i vårt samhälle.