Tillstånd som bidrar till en likvärdig äldreomsorg av hög kvalitet
Likvärdiga krav på all äldreomsorg
Privata aktörer inom äldreomsorgen behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det innebär att IVO gör en lämplighetsprövning av företaget och dess företrädare, men också en sammanvägd bedömning av den planerade verksamheten (bland annat lokaler, målgrupp, metoder och personal). Det är bra att det ställs höga krav på äldreomsorgen, men kraven måste gälla all äldreomsorg. Tillståndsplikten gäller idag inte den kommunalt drivna äldreomsorgen. Det innebär de facto att det t.ex. ställs lägre krav på kommunala äldreboendens utformning och kommunala chefers kompetens. Därför bör en generell tillståndsplikt för alla verksamheter införas som garanterar likvärdig kvalitet på all äldreomsorg.
Slopa avgifterna för ändringar i tillstånd
När privata aktörer ska ansöka om tillstånd tas en handläggningsavgift ut av IVO – både för ett nytt tillstånd och ändringar i befintliga tillstånd. Avgifterna är höga vilket i synnerhet påverkar mindre verksamheter. IVO har konstaterat att ändringsavgiften hämmar utveckling inom omsorgen och bidrar till att viktiga ändringar inte anmäls och rekommenderar regeringen att avskaffa avgifterna.
Vårdföretagarna har beskrivit problemet närmare i en skrivelse som du kan läsa här.
Korta handläggningstider för att snabbare tillgodose äldreomsorgens behov
Handläggningstiderna hos IVO för att få tillstånd eller för att ända i ett tillstånd är långa och har varit det under många år. Det försvårar för privata aktörer att leverera den omsorg som kommunerna behöver. Exempelvis kan en privat aktör inte ändra hur man använder sina platser på ett äldreboende, om det till exempel uppstår ett behov av fler platser för äldre med somatiska (kroppsliga) sjukdomar och platserna i dagsläget används för demenssjuka. Kommunen kan också tvingas träda in för att driva ett äldreboende i avvaktan på att den privata aktören får besked om tillstånd på grund av de långa handläggningstiderna.
Låt äldreomsorgen rekrytera de mest kompetenta ledarna
Det finns inga föreskrifter om vilken kompetens verksamhetschefer inom äldreomsorgen ska ha, men för privata aktörer har det vuxit fram en praxis i tillståndsgivningen. Dessvärre är de krav som ställs otydliga och varierande. Generellt är kunskapskraven som ställs långtgående; en ledare ska inte bara kunna leda verksamheten, utan även kunna detaljer om hur vård och omsorg ska bedrivas. Det försvårar för privat driven äldreomsorg att anlita de allra bästa cheferna. IVO bör i högre grad ta hänsyn till den samlade kompetens som finns i ledningsteamet och bland de anställda.
Vårdföretagarna föreslår:
- Inför en generell tillståndsplikt för äldreomsorg. På så sätt säkerställs likvärdiga kvalitet på all äldreomsorg.
- Slopa avgifterna för ändringar i befintliga tillstånd. Regeringen måste skyndsamt ta bort avgifterna för ändringar i befintliga tillstånd från IVO för att ge mer pengar till omsorg och inte hämma äldreomsorgens utveckling.
- Korta IVO:s handläggningstider. På så sätt kan äldres olika omsorgsbehov tillgodoses snabbare i kommunerna.
- Låt äldreomsorgen rekrytera de mest kompetenta ledarna. IVO måste ändra sina krav i tillståndsprövningen och beakta den samlade kompetens som finns i verksamheten. Så kan äldreomsorgen kan anlita de bästa ledarna.
Reformera LOV för ökad mångfald och kvalitet i äldreomsorgen
Lagen om valfrihet, LOV, är en ung reform och behöver vårdas för att fungera som det var tänkt. Syftet med valfrihetssystem var att flytta makt från politiker till medborgare. Att den äldre själv ska kunna välja vem som ska hjälpa i hemmet eller vilket äldreboende som hen ska bo på. Det finns ett starkt stöd för valfrihet hos allmänheten och det bidrar också till att äldre blir mer nöjda med sin äldreomsorg. Valfriheten kan också bidra till en högre kvalitet, genom att varje utförare måste anstränga sig för att erbjuda en äldreomsorg som uppskattas av den äldre – annars får den helt enkelt inga uppdrag. För att valfriheten ska fungera så som det var tänkt måste lagen förtydligas för att skapa hållbara och likvärdiga villkor för äldreomsorgen. Bland annat bör kommunerna åläggas att årligen redovisa kostnaden för den egna regin och basera ersättningen i LOV på denna. Principer måste också fastställas för när och hur en upphandlande kommun eller region kan ändra (sänka) ersättningen liksom ändra i uppdraget.
Läs mer om Vårdföretagarnas förslag här.
Vårdföretagarna föreslår:
- Förtydliga LOV. På så sätt skapas hållbara och likvärdiga villkor för äldreomsorgen och en god valfrihet för den äldre.
Låt privata aktörer bidra till att bygga bort bristen på äldreboenden
Många kommuner rapporterar att de har en brist på äldreboenden. Tidigare bedömningar från regeringen pekar på att 560 nya äldreboenden behöver byggas till år 2026. Samtidigt har många kommuner svårt att klara den investering det innebär.
Vårdföretagarna föreslår:
- Ta hjälp av privata aktörer för att bygga bort äldreboendebristen. Genom att anlita privata aktörer för att bygga äldreboenden slipper kommunen ta både den risk och den investering som det innebär att bygga ett äldreboende. Kommunerna får därtill del av de privata aktörernas kompetens när det gäller både kvalitet och kostnadseffektivitet.
Långsiktigt hållbara villkor
För att säkerställa att äldreomsorgens verksamheter får en ersättning som inte äts upp av ökade kostnader har Vårdföretagarna tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram ett vård- och omsorgsprisindex (OPI). Att kommuner använder indexet är viktigt för att ge förutsättningar för en hållbar äldreomsorg av hög kvalitet med goda arbetsförhållanden. Det gynnar också arbetsgivare med kollektivavtal, däribland Vårdföretagarnas medlemmar. Med ständigt pressade villkor finns det risk för att seriösa aktörer inte klarar sin verksamhet om en regelbunden uppräkning av ersättningen uteblir.
Vårdföretagarna föreslår:
- Ställ krav på kommuner att använda vård- och omsorgsprisindex. Det skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar äldreomsorg.
Ställ krav på nytta och resultat – rensa i detaljregleringen
I syfte att säkra kvaliteten ställer kommunerna detaljerade krav på hur privat driven äldreomsorg ska utföras. Vårdföretagarna tycker att kommunerna i högre grad ska ställa krav på resultat och nytta för de äldre. Annars riskerar kommunerna att likrikta vård- och omsorgsgivarnas sätt att arbeta på ett sätt som motverkar mångfald och innovation.
Vårdföretagarna föreslår:
- Rensa i detaljregleringen. Kommuner som upphandlar äldreomsorg bör minska detaljregleringen i sina upphandlingar och i högre grad ställa krav på resultat. Det ökar förutsättningarna för en äldreomsorg som möter de äldres olika behov.
Säkerställ långsiktiga statliga satsningar som når hela äldreomsorgen
Statliga satsningar, på exempelvis utbildningar av medarbetare eller välfärdsteknik, når inte alltid all äldreomsorg. Idag måste privata aktörer förlita sig på att den kommun de är verksamma i både ansöker om och delar med sig av statliga medel. Det gör att medarbetare och äldre i privat driven äldreomsorg inte ges lika förutsättningar att nå de mål som statliga satsningar syftar till.
Ska den politiska ambitionen om att stärka svensk äldreomsorg efter pandemin bli verklighet måste de statliga satsningarna vara långsiktiga och anpassade till det syfte de ska uppnå. Det går till exempel inte att rekrytera medarbetare långsiktigt med tillfälliga pengar. När medlen är slut måste verksamheten oftast dra ned på bemanningen, vilket leder till ryckighet i verksamheterna.
Vårdföretagarna föreslår:
- Ge privata aktörer rätt att söka statsbidrag direkt från relevant myndighet.
- Utforma statliga satsningar i dialog med äldreomsorgens verksamheter. Det ökar sannolikheten för bästa möjliga utfall av satsningen.
