Hoppa till innehåll

Tidigt i morse höll socialministern Lena Hallengren ännu en presskonferens och denna gång om de långa vårdköerna. 423 miljoner kronor, utöver tidigare satsningar, avsätts 2022 för att regionerna ska öka antalet vårdplatser. Med över 642 000 patienter som väntar på vård är fokuset helt rätt och satsningar välkomna. Det är den absolut största sjukvårdspolitiska utmaningen framöver och här vill och kan privata vårdgivare bidra.

Därför är det olyckligt att regeringen vid de senaste presskonferenserna uttrycker sig på ett sätt som kan uppfattas som att de likställer privat vård med sjukvårdens utmaningar. 38 procent av alla patientbesök sker hos privata vårdgivare och 44 procent av alla vårdcentraler drivs i privat regi. I kvalitetsmätningar ligger privata vårdcentraler i topp när patienter får säga sitt. Samtidigt som kvinnors företagande i Sverige ligger under EU-genomsnittet drivs och leds privat vård och omsorg till över 60 procent av kvinnor. Under coronapandemin har vårdföretag och deras medarbetare ställt upp och ställt om.

En stor del av dagens presskonferens fokuserade på hur vi ska behålla vårdpersonal. Här har privata vårdgivare också mycket att bidra med. Sjukfrånvaron är lägre bland personal hos privata vårdgivare och lönerna bland sjuksköterskor och undersköterskor högre. Nöjdheten bland personalen är högre hos privata vårdgivare jämfört med regionerna. 7 av 10 vårdstuderande tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare. Vårdstuderande bedömer att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre villkor jämfört med offentliga arbetsgivare.

Det finns alltså all anledning att dra lärdom av privat vård och privata vårdgivare för att kunna ta sig an de stora sjukvårdspolitiska utmaningarna. Våra medlemmar kan och vill bidra till det. Privat vård är en del av lösningen, inte del av problemet.