Förlängda krisstöd – men kompensationen för merkostnader fortsatt problematisk

De senaste dagarna har regeringen och samarbetspartierna lämnat välkomna besked om förlängda coronastöd till företag. Såväl stödet för korttidsarbete som omställnings- och omsättningsstöd förlängs tre månader till den sista september. Förlängningen gäller också den för vården och omsorgen så viktiga ersättningen för höga sjuklönekostnader. De här beskeden skapar förutsebarhet för företag och arbetsgivare en tid framöver.

Behovet av förlängning motiveras enligt regeringen av försenad vaccinering, kvardröjd smittspridning och restriktioner som följd. Det är vettigt resonerat och ökar möjligheterna för företagen att ta sig igenom krisen.

Men där det saknas vettiga resonemang är i frågan om kompensation för merkostnader relaterade till covid-19. Det är ett specifikt löfte som regeringen ställt ut till vården och omsorgen och som syftar till att kompensera ekonomiskt för de merkostnader som det pandemirelaterade arbetet inom vården och omsorgen för med sig. I huvudsak handlar det om merkostnader för personlig skyddsutrustning till personalen, anpassningar för att minska risken för smitta i verksamheterna och ökade personalkostnader. Ett oerhört viktigt löfte – det vittnar inte minst förra året om då merkostnaderna uppgick till dryga 18 miljarder kronor. Men i år finns det risk för att löftet inte infrias, i alla fall inte för privata vård- och omsorgsgivare med uppdrag åt kommuner och regioner. Vårdföretagarna har tidigare berättat om att ansökningsförfarandet för kompensationen tagits bort till förmån för en modell där medlen betalas ut till landets regioner baserat på deras befolkningsmängd, inte på faktiska merkostnader de haft. Och för kommuner gäller ytterligare en modell, där ska de generella ekonomiska förstärkningar som regeringen gör till kommunerna i form av statsbidrag täcka även merkostnaderna. Det finns därmed inte länge några specifika medel avsatta för ändamålet utan merkostnader förväntas täckas av det som ligger i kommunernas ibland kallade ”svarta hål”. Det innebär att våra medlemmar och andra privata utförare i kommunerna behöver lita på kommunernas goda vilja att dela med sig de allmänna medlen. Den viljan lämnar dessvärre en del att önska utifrån de samtal vi har med våra medlemmar. Snart har årets första sex månader gått och hitintills är det få, om än någon, som vittnar om att de har fått ekonomiskt stöd för sina coronarelaterade merkostnader under 2021.

Vårt råd till våra medlemmar är att fråga, ligga på lokalt och regionalt och hänvisa till regeringens löfte om att kompensera vården och omsorgen för covidkostnader. Det finns ingen anledning till att inte regeringens intention om kompensation – oaktat slutnota – inte ska levas upp till också i år. Så länge smittspridningen kvarstår behövs detta stöd likaväl som stöden för höga sjuklönekostnader och korttidsarbete.

De här snart ett och ett halvt år gångna pandemitiden har visat vården och omsorgens förmåga att ställa om och upp. Detsamma förväntar vi oss nu att kommunerna gör när staten har skapat förutsättningar genom stora allmänna bidrag som ska kunna täcka både rena merkostnader på grund av covid-19 och kostnader för arbetet med de uppskjutna vårdbehoven och den så viktiga utvecklingen av äldreomsorgen. Så min uppmaning till Kommunsverige: snubbla inte på mållinjen när den nu äntligen har dykt upp vid horisonten.

Regeringens webbsida om stöd för företag med anledning av covid-19