Jämlikhet och vårdval i specialistvården
På Dagens Medicins Privatvårdsdag (18/11-2014) presenterade Nils Janlöv från Vårdanalys en fördelningspolitisk uppföljning av vårdval inom höft-, knä- och gråstarrsoperationer. I Vårdanalys studie kan vi se följande effekter av vårdvalet: antalet operationer har ökat kraftigt, den socioekonomiska fördelningen bland patienterna har inte påverkats, de privata vårdgivarna har blivit en allt viktigare partner i specialistvården samt att högutbildade och höginkomsttagare har gått först i utvecklingen att aktivt välja vårdgivare. Vårdanalys pekar också på att relationen mellan patientsammansättning och kvalitet i privat och offentlig vård bör studeras vidare.
Myndigheten har undersökt hur vårdval inom höft-, knä- och gråstarrsoperationer har påverkat vårdutnyttjandet mellan olika socioekonomiska grupper av patienter. De har jämfört utvecklingen i Stockholms läns landsting med fyra andra landsting och regioner – Region Skåne, Västra Götalandsregionen samt Kronobergs och Östergötlands läns landsting under perioden 2005-2012.
Den delstudie som Vårdanalys presenterat, Vårdval och vårdutnyttjande – Hur fördelas vården mellan olika socioekonomiska grupper vid vårdval i specialistvården?, är en resultatredovisning. En kommande slutrapport kommer att innehålla fördjupade analyser och slutsatser.
Vårdanalys rapport visar att antalet operationer, tack vare vårdvalet, ökade kraftigt och mer än i de andra landstingen. Störst är ökningen när det gäller gråstarrsoperationer. Myndigheten poängterar att utvecklingen inte är anmärkningsvärd i sig, då vårdutnyttjandet per invånare i Stockholm tidigare var lågt och att syftet med reformerna var att öka tillgängligheten. Även i de andra landstingen har vårdutnyttjandet ökat under perioden, men i lägre utsträckning. Vårdföretagarna har länge pekat på vårdval som ett sätt att öka tillgängligheten i specialistvården. Det är positivt att Vårdanalys studie visar hur vårdvalet bidrar till att öka antalet operationer på vårdområden som länge lidit av långa vårdköer och att de privata vårdgivarna blir allt viktigare partners i specialistvården. Andra landsting kan dra lärdom från Stockholms erfarenheter och i högre utsträckning dra nytta av de privata vårdgivarnas utvecklingskraft i den specialiserade vården.
De som är skeptiska till vårdval brukar framhålla risken för en mer ojämlik vård. Men studien ger inte skeptikerna vatten på sin kvarn. Vårdanalys studie visar att vårdvalet inte har påverkat den socioekonomiska fördelningen bland de behandlade patienterna. Den socioekonomiska fördelningen var likartad mellan landstingen, d v s det har inte lett till några större förskjutningar mellan inkomst- eller utbildningsgrupper för de tre behandlingarna. Inte heller har den relativa utvecklingen mellan socioekonomiska grupper påverkats av vårdvalet. När det gäller höftoperationer kunde myndigheten se en mindre trend mot ett högre vårdutnyttjande hos höginkomsttagare och högutbildade i Stockholm. Men en motsvarande trend sågs även i övriga landsting.
Vårdanalys pekar på att höginkomsttagare och högutbildade i större utsträckning har valt privata vårdgivare efter vårdvalets införande, vilket även gäller för övriga landsting om än på en lägre nivå. Detta mönster är, enligt Vårdanalys, tydligast för höft- och knäoperationer.
Vårdvalsreformerna har bara funnits några få år och det är i sig inte förvånande att personer med högre utbildning och inkomst först tar till sig möjligheterna att välja vård. Medvetna patienter gör sina val baserat på att de tar reda på var den mest uppskattade vården tillhandahålls. Det bör genom ökade möjligheter till val för alla även gynna dem som ännu inte tagit till sig möjligheten att välja de bästa vårdgivarna. En fortsatt utveckling från landstingen på www.1177.se för att göra det enklare för patienter att jämföra vård och göra medvetna val är, inte minst mot den bakgrunden, viktig.
Vårdanalys menar att relationen mellan patientsammansättning och kvalitet i privat och offentlig vård bör studeras vidare. För ett antal kvalitetsindikatorer redovisas högre kvalitet för privata vårdgivare i kvalitetsregistren. Dessa resultat tycks dock inte stå sig vid en analys av höftprotespatienter där patientsammansättningen justerats, utan kvaliteten kan snarare vara lägre. En slutsats som Vårdanalys drar är att den högre andelen högutbildade patienter vid privata kliniker bidrar till den högre kvaliteten, eftersom dessa personer ofta har ett bättre hälsotillstånd. Samtidigt måste man, som Vårdanalys poängterar, beakta att vårdvalet inte omfattar högriskpatienter, vilket avgränsar patientunderlaget för privata vårdgivare. Det påverkar analysen.
Det är bra att Vårdanalys studerar detta område vidare. Riskjusteringar är svåra att fånga exakt, oavsett om verksamheten sker i privat eller offentlig regi. Vårdföretagarna välkomnar fortsatta analyser. Kvalitetsresultat handlar i grunden inte om driftsform, utan om olika vårdgivare med olika förutsättningar, oavsett om de är offentligt eller privat drivna.