Svårtolkat om välfärdsföretag
SOM-institutets undersökning visar tydligt hur svårt det kan vara att tolka opinionsundersökningar i komplexa frågor, och att det är omöjligt att utforma en sammanhängande politik utifrån dem. Det skriver Håkan Tenelius i replik i Norran.
Kjell Hanseklint (V) skriver i Norran den 8 maj att Vänsterpartiet kunde fira julafton den 24 april, eftersom SOM-institutets undersökning då visade att en majoritet av väljarna var positiva till att förbjuda eller begränsa möjligheten för företag i välfärden att göra vinst. Men SOM-insitutet ställde också frågan om hur människor ser på valfrihet i vård och omsorg, och då var det minst lika många som ansåg att valfrihet är viktigt.
Undersökningen visar tydligt hur svårt det kan vara att tolka opinionsundersökningar i komplexa frågor, och att det är omöjligt att utforma en sammanhängande politik utifrån dem. I en opinionsundersökning behöver de svarande inte väga olika förslag mot varandra, eller ta hänsyn till eventuella konsekvenser av olika förslag. Det framgår inte heller vad människor tror att de olika förslagen skulle leda till, eller hur de skulle svara om de fick mer bakgrundsfakta.
Ett förbud mot vinster skulle i praktiken bli ett förbud mot företag, eftersom alla företag måste göra överskott för att kunna klara sig i längden. Det skulle innebära att många av dagens utförare skulle försvinna, vilket i sin tur innebär att människors praktiska möjligheter att välja läkare, personlig assistent, hemtjänst eller äldreboende också skulle försvinna, eller åtminstone begränsas kraftigt. En sådan utveckling skulle knappast vara populär, när så många som 74 procent säger att det är viktigt att få välja i äldreomsorgen, och 73 procent tycker att det är viktigt med valfrihet i sjukvården. Det starka stödet för valfrihet bekräftas också av en helt ny undersökning gjord av Demoskop, där 88 procent tycker att de som har behov av äldreomsorg själva ska få bestämma var de ska bo, och 83 procent anser att patienten själv ska få välja sjukhus eller vårdmottagning.
Kjell Hanseklint hoppas förstås att människor ska tycka att vinstbegränsning är viktigare än valfrihet, och ägnar resten av spaltutrymmet åt att måla ut företagare som styrda av ”vinstjakt” och ”girighet”, i stället för att beskriva vad ett stopp för alla företag i vård och omsorg skulle innebära. Kanske kan han vinna några sympatisörer på det sättet. Men de allra flesta vill helt enkelt inte se en återgång till det system vi hade förut, där den enskildas rätt att själv påverka sin vård och omsorg var så mycket mindre än i dag.
Håkan Tenelius
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna