Vårdfakta 2022

Individ- och familjeomsorg

Här hittar du fakta om individ- och familjeomsorg och de privata utförarna.

Ladda ner PDF

Individ- och familjeomsorg

82%

HVB
82 procent av hemmen drivs av privata utförare.121

48%

HVB ensamkommande
48 procent av hemmen drivs av privata utförare.122

19%

LSS-bostäder
19 procent av landets LSS-bostäder drivs av privata utförare.123

25%

Daglig verksamhet
25 procent av den dagliga verksamheten i landet drivs av privata utförare.124

År 2020 fick 27 300 barn och unga någon gång under året vård i form av en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Detta är en minskning sedan såväl 2018 som 2019, vilket enligt Socialstyrelsen sannolikt beror på att färre ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Av dem som fick en heldygnsinsats var 58 procent pojkar och 42 procent flickor.

Av de som placerats på HVB är 64 procent pojkar och på stödboende utgör pojkarna 73 procent. Skillnaden i placeringar i familjehem är mindre, där 53 procent är pojkar och 47 procent flickor.

En första brukar­undersökning på nationell nivå har genomförts med sammanlagt 341 barn som är placerade i familjehem fördelade på 57 kommuner runt om i landet. Undersökningen visar att de flesta barn uppger att de har det bra i sitt familjehem, men knappt hälften av barnen uppger att de inte fått möjlighet att påverka valet av familjehem och knappt hälften uppger att de fått information om sina rättigheter.125

Hem för vård eller boende (HVB)

Antalet platser på privat drivna HVB, som behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), är i snitt 12,8. Motsvarande antal platser för kommunala HVB, som ej är tillståndspliktiga, är i snitt 16,5. Den privat drivna sociala omsorgen erbjuder inte bara specialiserad verksamhet, utan även erfaren personal. Till exempel har föreståndarna på privat drivna HVB i snitt varit föreståndare i åtta år om de också är delägare, och närmare fem år i de fall de inte är delägare. Inom kommunalt driven HVB är motsvarande siffra för föreståndarna drygt tre år.126

Lagen om Stöd och Service (LSS)

Såväl antalet insatser enligt LSS som antalet personer med dessa insatser fortsätter att öka. Den 1 oktober 2021 hade 76 700 personer minst en insats enligt LSS. Antalet personer med insats har ökat med 900 personer jämfört med år 2020. Det totala antalet insatser uppgick till 117 100. Den vanligaste kombinationen för personer med flera insatser var boende för vuxna tillsammans med daglig verksamhet. En av fyra personer med LSS har dessa två insatser. De två vanligaste insatserna för barn i åldern 0–12 år var avlösarservice och korttidsvistelse.

Antalet personer med kommunalt beslutad personlig assistans har sedan år 2009 ökat varje år fram till och med år 2020, från 3 400 personer år 2009 till 5 300 personer år 2020. År 2021 minskade dock antalet.

Befolkningsökningen förklarar en del av ökningen inom LSS. Det gäller till exempel för personer över 65 år. För de yngsta, 0–6 år ses i stället en minskning i relation till befolkningsökningen. Även i åldersgruppen 13–22 år syns en minskning.127

Väntetiden på LSS-bostäder är lång i många kommuner. Boverkets årliga rapport visar att ett stort antal kommuner uppger att de har ett underskott av särskilt boende, gruppbostäder eller servicebostäder för personer med funktionsvariation.128

SOCIALSTYRELSENS KVALITETSMÄTNINGAR

26/28

Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna på 26 av totalt 28 indikatorer inom verksamheterna bostäder med särskild service och daglig verksamhet.129

DAGLIG VERKSAMHET

Privata utförare har i större utsträckning rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp. 83 procent av de privata utförarna uppger att de har rutiner för detta men bara 56 procent av de kommunala verksamheterna. Samma sak gäller rutiner för att förebygga missbruk av läkemedel, alkohol och narkotika, 64 respektive 34 procent.130

BOENDE MED SÄRSKILT STÖD

Privata utförare är bättre på att använda de boendes uppfattning för att utveckla verksamheten. 80 procent av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten. Motsvarande siffra för offentligt drivna enheter är 66 procent. Liksom i kategorin boenden är det också vanligare med rutiner för att förebygga våld eller övergrepp hos privata utförare, där 77 procent har rutiner mot 51 procent hos kommunala enheter.131

Kvalitet

Inom individ- och familjeomsorg har det länge saknats utförliga nationella brukar­undersökningar som är uppdelade och jämförbara för offentlig och privat regi. Men under 2021 ges privata aktörer möjlighet att delta i SKR:s nationella brukar­undersökningar på flera av individ- och familjeomsorgens områden. Vård­företagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare och välkomnar utvecklingen.

VAD TYCKER DE KOMMUNALA UPPDRAGSGIVARNA?

En undersökning från 2018 bland socialchefer i Sveriges kommuner visar att 72 procent av kommunerna använder sig av fristående utförare inom social omsorg.

SOCIALCHEFER OM PRIVATA UTFÖRARE:132

60%

anser att de sannolikt inte eller absolut inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till privata utförare inom social omsorg.

52%

tror att de privata utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitets­utvecklingen av svensk socialtjänst

68%

anser att de i mycket eller ganska stor utsträckning kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda privata utförare.

97%

anser att de har ett mycket eller ganska bra samarbete med privata utförare.

85%

anser att de privata utförarna kännetecknas av professionalism.

121. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-12.
122. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-12.
123. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-19.
124. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-19.
125. Socialstyrelsen (2020). Individ- och familjeomsorg. Läges­rapport 2021.
126. Konkurrensverket (2017). Marknaden för hem för vård eller boende för ensamkommande och andra barn och unga.
127. Socialstyrelsen (2020). Individ- och familjeomsorg. Läges­rapport 2021.
128. Boverkets bostadsmarknadsenkät för personer med funktionsnedsättning (2021)
129. Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
130. Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
131. Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
132. Skop (2018). Rapport till Svenska Vård. April 2018.