Vårdfakta 2021

Individ och familj

Här hittar du fakta om individ- och familjeomsorg och de privata utförarna.

Ladda ner PDF

Individ- och familjeomsorg

82%

HVB
82 procent av hemmen drivs av privata utförare.121

48%

HVB ensamkommande
48 procent av hemmen drivs av privata utförare.122

19%

LSS-bostäder
19 procent av landets LSS-bostäder drivs av privata utförare.123

25%

Daglig verksamhet
25 procent av den dagliga verksamheten i landet drivs av privata utförare.124

År 2019 fick 31 057 barn och unga någon gång under året vård i form av en heldygnsinsats enligt socialtjänstlagen, SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Detta är en minskning med drygt 7 000 individer jämfört med 2018, vilket enligt Socialstyrelsen sannolikt beror på att färre ensamkommande barn sökt asyl i Sverige.

Av de som placerats på HVB är 70 procent pojkar och på stödboende utgör pojkarna 82 procent. Skillnaden i placeringar i familjehem är mindre, där 56 procent är pojkar och 44 procent flickor.

En första brukar­undersökning på nationell nivå har genomförts med sammanlagt 341 barn som är placerade i familjehem fördelade på 57 kommuner runt om i landet. Undersökningen visar att de flesta barn uppger att de har det bra i sitt familjehem, men knappt hälften av barnen uppger att de inte fått möjlighet att påverka valet av familjehem och knappt hälften uppger att de fått information om sina rättigheter.125

Hem för vård eller boende (HVB)

Antalet platser på privat drivna HVB, som behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), är i snitt 12,8. Motsvarande antal platser för kommunala HVB, som ej är tillståndspliktiga, är i snitt 16,5. Den privat drivna sociala omsorgen erbjuder inte bara specialiserad verksamhet, utan även erfaren personal. Till exempel har föreståndarna på privat drivna HVB i snitt varit föreståndare i åtta år om de också är delägare, och närmare fem år i de fall de inte är delägare. Inom kommunalt driven HVB är motsvarande siffra för föreståndarna drygt tre år.126

Under 2020 ansökte 500 ensamkommande barn om asyl. Det är en kraftig minskning jämfört med det år då antalet ensamkommande var som högst, 2015, då 35 369 ensamkommande barn sökte asyl.127

De ensamkommande placerades framför allt i HVB, familjehem och stödboenden.

Lagen om Stöd och Service (LSS)

Såväl antalet insatser enligt LSS som antalet personer med dessa insatser fortsätter att öka. Sedan 2009 har antalet personer som får stöd enligt LSS ökat med omkring 20 procent. Antalet insatser har i sin tur ökat med 14 procent.

Trots att antalet insatser ökar totalt sett har det skett en minskning av vissa insatser, exempelvis boende för barn som sedan 2009 har minskat med 36 procent. Under samma period har ledsagarservice minskat med 22 procent.

Den största ökningen har skett inom kommunalt beslutad personlig assistans, som sedan 2009 har ökat med 50 procent. Även insatserna daglig verksamhet och boende för vuxna ökar. Sedan 2009 har antalet personer med dessa insatser ökat med 30 procent respektive 23 procent.

Befolkningsökningen förklarar en del av ökningen inom LSS. Det gäller till exempel för personer över 65 år. För de yngsta, 0–6 år ses istället en minskning i relation till befolkningsökningen. Även i åldersgruppen 13–22 år syns en minskning.128

Väntetiden på LSS-bostäder är lång i många kommuner. Boverkets årliga rapport visar att ett stort antal kommuner uppger att de har ett underskott av särskilt boende, gruppbostäder eller servicebostäder för personer med funktionsvariation.129

SOCIALSTYRELSENS KVALITETSMÄTNINGAR

26/28

Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna på 26 av totalt 28 indikatorer inom verksamheterna bostäder med särskild service och daglig verksamhet.130

DAGLIG VERKSAMHET

Privata utförare har i större utsträckning rutiner för hur man ska agera om någon har utsatts för våld eller övergrepp. 83 procent av de privata utförarna uppger att de har rutiner för detta men bara 56 procent av de kommunala verksamheterna. Samma sak gäller rutiner för att förebygga missbruk av läkemedel, alkohol och narkotika, 64 respektive 34 procent.131

BOENDE MED SÄRSKILT STÖD

Privata utförare är bättre på att använda de boendes uppfattning för att utveckla verksamheten. 80 procent av de privata enheterna uppger att de boendes uppfattning används för att utveckla verksamheten. Motsvarande siffra för offentligt drivna enheter är 66 procent. Liksom i kategorin boenden är det också vanligare med rutiner för att förebygga våld eller övergrepp hos privata utförare, där 77 procent har rutiner mot 51 procent hos kommunala enheter.132

Kvalitet

Inom individ- och familjeomsorg har det länge saknats utförliga nationella brukar­undersökningar som är uppdelade och jämförbara för offentlig och privat regi. Men under 2021 ges privata aktörer möjlighet att delta i SKR:s nationella brukar­undersökningar på flera av individ- och familjeomsorgens områden. Vård­företagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare och välkomnar utvecklingen.

VAD TYCKER DE KOMMUNALA UPPDRAGSGIVARNA?

En undersökning från 2018 bland socialchefer i Sveriges kommuner visar att 72 procent av kommunerna använder sig av fristående utförare inom social omsorg.

SOCIALCHEFER OM PRIVATA UTFÖRARE:133

60%

anser att de sannolikt inte eller absolut inte skulle klara sitt uppdrag utan tillgång till privata utförare inom social omsorg.

52%

tror att de privata utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitets­utvecklingen av svensk socialtjänst

68%

anser att de i mycket eller ganska stor utsträckning kan uppnå goda behandlingsresultat genom att använda privata utförare.

97%

anser att de har ett mycket eller ganska bra samarbete med privata utförare.

85%

anser att de privata utförarna kännetecknas av professionalism.

121. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-12.
122. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-12.
123. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-19.
124. Registerutdrag från Inspektionen för vård och omsorg. Hämtat 2020-05-19.
125. Socialstyrelsen (2020). Individ- och familjeomsorg. Läges­rapport 2021.
126. Konkurrensverket (2017). Marknaden för hem för vård eller boende för ensamkommande och andra barn och unga.
127. Migrationsinfo.se.
128. Socialstyrelsen (2020). Individ- och familjeomsorg. Läges­rapport 2021.
129. Boverkets bostadsmarknadsenkät för personer med funktionsnedsättning (2021)
130. Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
131. Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
132. Socialstyrelsen (2019). Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
133. Skop (2018). Rapport till Svenska Vård. April 2018.