Assistansens samhällskostnader

Antalet assistansberättigade personer har minskat med nästan 2 800 personer (-17%) sedan 2014 trots en positiv befolkningstillväxt. Däremot har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka, sedan LSS trädde i kraft 1994, successivt ökat men med en något lägre tillväxttakt under de senaste åren.

Den nya lagstiftningen Stärkt rätt till personlig assistans har ännu inte bevisats uppfylla sitt syfte och det råder delade meningar om resultatet. En mer detaljerad analys av den nya lagstiftningens effekt väntas komma under 2024.

De privata assistansbolagens omsättningstillväxt har varit något högre än tillväxttakten i timschablonen under perioden 2013-2022, vilket antas förklaras av en generell ökning av genomsnittligt antal beviljade assistanstimmar samt antalet assistansberättigade som väljer en privat utförare.

Lönsamheten för de privata assistansbolagen har sjunkit med drygt en procentenhet under de senaste två åren från redan blygsamma nivåer under 2020. Den fallande lönsamheten förklaras av en marknadsnormalisering efter covid-19-pandemin, låg uppräkning av schablonersättningen i relation till löneökningar samt ökade kostnader till följd av en tilltagande inflationstakt.

Genomsnittskostnaden för privat utförd personlig assistans estimeras i rapporten till 312,3 och 327,2 SEK/h under 2021 respektive 2022. Den estimerade timkostnaden i relation till timschablonen under 2022 indikerar att bolagen skulle uppvisat en negativ lönsamhet samtidigt som bolagens genomsnittliga rörelsemarginal uppgick till cirka 3% under året. Således har bolagens timkostnad överestimerats. Kommunernas genomsnittliga timkostnad uppgick till 412,9 respektive 416,4 SEK under motsvarande år. 

Om de personalrelaterade kostnadsökningarna fortsätter att överstiga den årliga uppräkningen av timschablonen kommer assistansutförare inte få täckning för sina kostnader. Rapporten visar att den estimerade genomsnittliga timkostnaden per brukare för privat/ideellt anordnad assistans är i linje med timschablonen. Under 2022 ökade timkostnaden i högre takt än uppräkningen av timschablonen, vilket är en indikator på en allt mer utmanande ekonomisk situation.

Den kommunalt anordnade assistansen kostar mer per timme än vad en privat eller ideell aktör kan få ersättning för. Rapporten visar att under 2021 och 2022 översteg kommunernas genomsnittliga timkostnad för personlig assistans timschablonen med cirka 30%. Kommunernas högre kostnader kan inte förklaras av att berättigade med förhöjd ersättning har kommunen som utförare.

Personlig assistans bedöms vara en kostnadseffektiv insats och är i jämförelse med andra omsorgsinsatser sannolikt varken billigare eller dyrare. Höga omsorgskostnader för en specifik individ antas snarare spegla individens behov och hur väl dessa kan tillgodoses med en specifik insats.Personlig assistans är en insats som medför kvalitativ och individutformad omsorg för en specifik individ vilket i sin tur bidrar till en hög grad av tillgänglighet, trygghet och frihet. 

Rapporten innefattar en jämförande kostnadsanalys för personlig assistans och ett urval av andra relevanta omsorgsformer. Sammanfattningsvis kan konstateras att personlig assistans som insats är unik i sin utformning och därmed utmanande att jämföra med andra omsorgsformer. Resultatet från kostnadsberäkningarna syftar till att ge en illustrativ bild och kan inte ses isolerat utifrån ett monetärt perspektiv. 

Rapportens illustrativa jämförelseberäkningar för alternativa insatser indikerar att:

Personlig assistans för en av fyra fiktiva individer är den billigaste insatsen. Detta förklaras delvis av att en lägre kvalificerad personalstyrka (som utbildats i omsorg av den specifika individen) kan tillgodose höga medicinska behov som annars skulle kräva sjukhusvård eller en hög andel legitimerad personal på boende.

För tre av fyra individer faller kostnaden för personlig assistans inom kostnadsintervallet för en eller flera av de alternativa av insatserna. Dock identifieras i två av fallen en mer kostnadseffektiv alternativ insats, med som i båda fallen har stora sociala konsekvenser som inte går att mäta i monetära termer, exempelvis att ett barn kan bo kvar i hemmet med sin familj. 

Genomförda kvalitetsmätningar visar inte att den kommunalt drivna assistansens högre kostnader resulterat i högre kvalitet, däremot att assistansberättigade värderar valfriheten högt.Kvalitetsmätningarna inom personlig assistans, i form av framförallt brukarundersökningar, visar att 80% av de assistansberättigade är nöjda med sin insats. Detta antas innebära att majoriteten av assistansutförare bedriver en kvalitativ insats oavsett driftsform –men till varierad kostnad. Det är därför av särskild vikt att den årliga kalibreringen av assistansersättningen skapar förutsättningar för privata och ideella aktörer att fortsatt kunna bedriva verksamhet och därmed säkerställa att:

Assistansberättigade har goda valmöjligheter att välja sin anordnare.

Assistansen utförs med hög kvalitet som tillgodoser den assistansberättigades behov.