Om smittspridning på äldreboenden – analys från Vård­företagarna

Socialstyrelsen har tagit fram data på hur många (70+) som har blivit smittade på äldreboenden i Sveriges olika kommuner. Folkhälsomyndigheten redovisar hur många som har blivit smittade per kommun (alla data gäller konstaterade smittade via testning). Genom att jämföra dessa data går det att se att det finns en tydlig korrelation mellan antal smittade i en kommun och antal smittade på äldreboendena.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 1: Korrelationsanalys: Totalt antal smittade i kommunen (exklusive smittade 70+ på äldreboenden) och Totalt antal smittade 70+ på äldreboenden). Sveriges alla kommuner.

När Sveriges alla kommuner ingår i analysen framkommer ett tydligt samband och även när Stockholm och Göteborg exkluderas kan man se ett klart samband mellan antal smittade i kommunen och antal smittade på äldreboende. Se bild 2 nedan.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 2: Korrelationsanalys: Totalt antal smittade i kommunen (exklusive smittade 70+ på äldreboenden) och Totalt antal smittade 70+ på äldreboenden). Sveriges alla kommuner exklusive Göteborg och Stockholm.

Ett annat sätt att illustrera sambandet kan ses i bilden nedan. I bilden nedan har kommunerna ordnats efter hur många smittade de har på äldreboendena (till höger i bilden nedan). Det blir visuellt tydligt att kommuner med högst antal smittade i kommunen även har högst antal smittade på äldreboendena.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 3: Totalt antal smittade i kommunen (exklusive smittade 70+ på äldreboenden) och Totalt antal smittade 70+ på äldreboenden). Ordnade efter antal smittade (70+) på äldreboenden. Sveriges alla kommuner.

Det finns olika teorier om vilka faktorer som har bidragit till smittspridningen till och inom äldreboendena. Vård­företagarna har därför genomfört en undersökning bland 133 äldreboenden belägna i 62 kommuner. Dessa äldreboenden drivs av företag som är medlemmar i Vård­företagarna. Undersökningen har genomförts av det oberoende analys­företaget Sirona AB.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om vilka faktorer som sannolikt påverkar smittspridningen till/inom äldreboenden, respektive vilka faktorer som inte påverkar.

Analysen visar att det finns en signifikant korrelation mellan smitta på äldreboenden och antal smittade i kommunen som boendet ligger i.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 4 Korrelation mellan smittspridning på boenden och smittspridning i kommunen per 10 000 invånare. Graf A visar samtliga inkluderade kommuner, i Graf B har kommuner med fler än 150 smittade per 10 000 invånare exkluderats. N = 133 för Graf A och 110 för Graf B.

För att undersöka kopplingen mellan bekräftad smitta bland personalen och smitta bland brukarna gjordes två regressionsanalyser.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 5. Minst ett fall av covid-19 i personalen/antal smittade i personalen och om de haft bekräftade covid-19 bland brukade (1) eller inte (0), justerat för antalet brukare, mars-juni 2020. N = 133 för Graf A och 81 för Graf B.

Analysen i Graf A visar att det finns ett statistiskt samband mellan förekomsten av minst ett fall bland personalen och minst ett fall bland brukarna. När korrelationen gjordes för antal smittade i personalen (Graf B) blev det statistiska sambandet starkare.

I analyserna framkommer ett antal områden där det inte går att se samband. Exempel på dessa områden är t ex:

• Anställningsform (se bilder nedan)
• Hygienrutiner (se även Vård­företagarnas egen analys längre ned)
• Närvaro av läkare

Klicka på bilden för att förstora
Bild 6. Analys av anställningsformer.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 7. Analys av anställningsformer.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 8 Analys av anställningsformer.

Övriga fakta som framkommer från enkät­undersökningen är följande:

• Generellt är graden av dokumenterad träning i basala hygienrutiner hög, Hos 79% av boendena har minst 90% av personalen dokumenterad träning i basala hygienrutiner.
• Anställda på de allra flesta boenden (97–99%) nåddes av uppdaterad information på veckobasis om covid-19 under mars-juni.
• 97 av 133 boenden hade en kontaktperson på Vårdhygien sedan innan.
• Tillgången till läkare på boendena bedömdes som genomgående god under mars-juni (80 % under april och 89% under juni).
• Tillgången till sjuksköterska på boendena bedömdes som genomgående mycket god under mars-juni (95 % under april och 97% under juni).
• Det har inte gått att finna statistiskt samband mellan användande av skyddsutrustning och smittade äldre, utifrån denna undersökning. Detta är en komplex fråga som behöver analyseras vidare.

Det finns ett signifikant samband mellan storleken på boendet (antal brukare) och om de haft bekräftade fall av covid-19 (1) eller inte (0). Dock finns inte något samband mellan boendets storlek och hur många äldre som smittas på boenden som väl fått in smittan.

Vård­företagarna menar att det är rimligt att anta att en naturlig förklaring till det sannolikt är att fler personer går ut och in på ett större äldreboende: det finns fler anställda, fler boenden och fler anhöriga. Men storleken verkar alltså inte ha någon betydelse för förmågan att hantera smittan om den väl hittat in på boendet.

Det finns även en samvariation mellan fullgod tillgång till personal (enligt verksamhetschefens bedömning) och om smittan fick fäste på äldreboendet. Detta innebär att det finns ett samband mellan lägre risk för smitta och fullgod tillgång till personal. Vård­företagarna menar att det är rimligt att anta att äldreboenden som haft mycket smittad/sjukskriven personal (och smittade äldre) också haft svårt att rekrytera vikarier upp till en fullgod bemanning. Likaså hade äldreboenden som var förskonade från smitta under våren lättare att vidmakthålla fullgod bemanning.

SKR:s genomför regelbundna mätningar av hur vården och omsorgen följer de hygienrutiner & klädregler som Socialstyrelsen utger. Genom att jämföra kommuners resultat för äldreboenden med smittspridningen till äldreboenden kan vi se om det framkommer något samband.

Vård­företagarna har utfört en egen enklare analys av resultaten från den mätning SKR genomförde under våren 2020 och jämfört med smittspridningen till äldreboenden. Nedan presenteras resultatet.

Klicka på bilden för att förstora
Bild 9: Andel smittade på SÄBO av totalt smittade i kommunen och Kommuners resultat från SKR:s undersökning kring Basala hygienrutiner & Klädregler, för deltagande kommuner i vårens undersökning 2020. Vård­företagarnas analys.

Det visar sig att det inte framkommer något samband mellan kommuners resultat för hygienrutiner & klädregler och hur stor andel av smittan i kommunen som finns på kommunens äldreboenden.

Smittspridningen till och inom äldreboenden är en komplex fråga. Vi hoppas att vår analys bidrar till att bygga kunskap. Men det är av största vikt att fortsätta analysera och studera vilka faktorer som bidrar till smittspridning i samhället generellt, och inom äldreomsorgen. Här behövs studier som kan ge en bättre förståelse och därmed underlag för att bedöma vad som faktiskt leder till ökad eller minskad smittspridning.

Även om statistiska analyser kan visa på ett samband (korrelation) mellan två olika parametrar är det inte säkert att det egentligen finns ett samband i verkligheten (kausalitet). Det kan vara en slump att det finns en korrelation.

I analyserna ovan påvisas ett tydligt samband mellan antal smittade i en kommun och antal smittade på äldreboenden. Dels påvisas sambandet statistiskt, dels kan sambandet intuitivt ses, framförallt på bild 3.  Slutsatserna blir därför att:

• Kommuner som har haft hög smitta i samhället har haft en hög smitta på äldreboenden
• Kommuner som har haft låg smitta i samhället har haft låg smitta på äldreboenden i kommunen

Det resonemang man kan föra är om smittan på äldreboendena beror på smittan i samhället, eller om smittan i samhället beror på smittan på äldreboendena, eller om sambandet är en ren slump.

Det får anses vara rimligt att anta att smittan på äldreboendena beror på smittan i samhället, eftersom äldreboende är en del i samhället. Därmed antar vi även att det inte är personerna på äldreboenden som driver smittan i samhället.

Även kring frågan om det är personalen som smittar de äldre eller om det är tvärtom går det inte att statistiskt påstå att det är åt det ena eller åt det andra hållet. Men det får anses vara rimligt att det är personal som ovetande för in smittan till äldreboendena. Det finns svenska studier som påvisar att personer kan vara smittade utan att ha symtom.

Därmed kan man dra slutsatsen att minskad smittspridning i samhället skulle kunna vara ett sätt att minska smitta på äldreboenden.

Utöver detta finns ett antal intressanta slutsatser som skulle kunna dras genom att göra en djupare analys av de kommuner och organisationer som har låg smitta vid sina äldreboenden.

För antalet smittade (70+) på äldreboenden i respektive kommun har data Socialstyrelsen inhämtats*.

För antalet smittade totalt i respektive kommun har data inhämtats från Folkhälsomyndigheten (24 nov) **.

Korrelation har tagits fram genom en linjär regression.

* Vid rapportering av X, dvs. mellan 1 och 3 smittade i kommunen, har beräkning utförts på 2 smittade. (n=70)

** Vid rapportering av <15 (dvs. mellan 0 och 15 smittade i kommunen) har beräkning utförts på 15 smittade. (n=4)

En digital enkät med sammanlagt 40 frågor togs fram och skickades till verksamhetschefer för äldreboenden, vilka svarade anonymt på enkäten.

Enkäten skickades ut den 12 november 2020 och var öppen för svar t.o.m. den 25 november 2020.

Av totalt 301 utskickade enkäter kunde 270 levereras till mottagarna. Av dessa besvarades 136, vilket innebär en svarsprocent om 50,4%.

Utöver enkätdata har data samlats in från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att besvara de uppställda hypoteserna.

133 boenden ingår i det slutliga urvalet för analysen. 136 boenden besvarade enkäten men 3 svar uteslöts för att boendet ej var öppnat den 1 mars 2020 eller för att svar saknades för majoriteten av enkätfrågorna.

Det fanns totalt 6763 brukare den 1 mars 2020 på de boenden som ingår i analysen.

Det genomsnittliga antalet brukare per boende är 51 och varierar mellan som lägst 13 brukare och som högst 116 brukare.

Det bor i genomsnitt 11 brukare per avdelning på boendena.

Det totala antalet unika bekräftade fall av covid-19 bland brukare på samtliga boenden under perioden mars-juni 2020 uppgick till 552.

Enkätfrågor, se bilder nedan (klicka på respektive bild för att förstora):

Introduktion till statistiska begrepp och analyser, se bild nedan (klicka på bilden för att förstora).