Rättvisa villkor för daglig verksamhet
Verksamheten bedrivs både kommunalt och privat. De privata alternativen ökar möjligheten för deltagarna att hitta en verksamhet som passar just dem – och fyller därför en viktig funktion.
Men trots hög kvalitet och möjligheten att erbjuda individanpassad verksamhet får de fristående alternativen inte alltid de förutsättningar de borde få av Sveriges kommuner. Det visar rapporten Upphandling på Lika villkor, framtagen av Vårdföretagarnas Bransch Individ och familj. I kommuner där dagliga verksamhet och bostad med särskild service upphandlats genom Lagen om valfrihetssystem (LOV) är det vanligt att utrymmet att bedriva en bra verksamhet snävas in över tid, genom att det privata utförarnas marginaler naggas i kanten. Vanligast är att frysa ersättningarna, men det förekommer också att de sänks under pågående avtalsperiod.
Detta framgår tydligt av den enkät som utgör grunden för rapporten, där kommuner med LOV-upphandlad daglig verksamhet eller bostad med särskild service (29 svenska kommuner hade 2017 LOV-upphandlad daglig verksamhet, fyra av dessa hade dessutom LOV-upphandlad bostad med särskild service) fått frågan om de under innevarande avtalsperiod har förändrat ersättningen till de privata utförarna i sitt LOV-system. Av 18 svarande kommuner anger 9 att de inte har höjt ersättningarna under något år och medan till exempel Uppsala kommun uppger att de faktiskt har sänkt ersättningarna med 5 procent under innevarande period. En majoritet av kommunerna har alltså antingen valt oförändrade ersättningsnivåer – trots pris- och löneutveckling – eller till och med sänkt ersättningsnivåerna. Till detta ska läggas Tyresö och Västerås som precis som Uppsala har justerat ner sina ersättningar, men Tyresö och Västerås kommun har valt att inte svara på enkäten, men också där har ersättningarna sänkts.
Att ersättningen räknas upp över tid är avgörande för att kunna garantera en långsiktigt hållbar vård och omsorg, såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Vårdföretagarna anser därför att ersättningen till utförare av daglig verksamhet – och andra privata vård- och omsorgstagarna – bör räknas upp med SKL:s vård- och omsorgsprisindex. Tvärtemot nuvarande situation där många kommuner inte räknar upp ersättningarna över huvud taget.
Genom indexuppräkning och dialog med de privata omsorgsgivarna om uppdrag och ersättning kan kommuner skapa förutsättningar för en verksamhet med uppdrag och ekonomi i balans. Men om kommuner ändå blir tvungna att täcka upp underskott i den offentligt drivna verksamheten bör ersättningarna till de privata omsorgsgivarna regleras i motsvarande grad. Precis som med en indexuppskrivning av ersättningen handlar det om att garantera lika villkor för alla aktörer att erbjuda omsorg av hög kvalitet.
Grundtanken med LOV är att ge lika villkor för alla vård- och omsorgsgivare. Privata alternativ vill och kan vara med och bidra till en bättre vardag för dem som är i behov av daglig verksamhet eller bostad med särskild service. Det vilar ett stort ansvar på kommunerna att ge rimliga och rättvisa förutsättningar för privata utförare. Och spegelvänt vilar ett stort ansvar på de privata utförarna att utföra verksamhet av hög kvalitet och att vara goda arbetsgivare med kollektivaval som erbjuder goda arbetsvillkor. Ytterst handlar det om brukarnas tillgång till daglig verksamhet av hög kvalitet. Vårdföretagarna kommer att fortsätta bevaka ersättningsnivåerna för LOV-upphandlad LSS-verksamhet.
Rapporten i sin helhet går att läsa här: https://www.vardforetagarna.se/2018/08/upphandling-pa-lika-villkor/
Rapporten presenteras även i en debattartikel publicerad i Upsala Nya Tidning: http://www.unt.se/asikt/debatt/vi-kraver-rattvisa-villkor-5042315.aspx