Hoppa till innehåll
Almega Sök

Ett socialdataregister räcker inte – kunskapen måste också användas

Ett socialdataregister kan bli ett viktigt steg mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst – men bara om den kunskap som samlas in också används. Med bättre individbaserad statistik blir det möjligt att analysera vilka insatser som faktiskt gör skillnad för människor i utsatta situationer och vilka arbetssätt som ger bäst resultat. Det skapar förutsättningar för mer träffsäkra och effektiva insatser och kan bidra till att minska de stora skillnader som i dag finns mellan olika delar av landet.

Minska den stora variationen mellan utförare

I en tid då socialtjänsten ska möta komplexa samhällsutmaningar — från psykisk ohälsa och missbruk till utsatta barn och segregation — är det inte längre tillräckligt att följa lokala data där variationen mellan kommuner är stor. Ett nationellt datastöd är helt enkelt avgörande för både kvalitet och rättssäkerhet i besluten och i insatserna. Det behövs även väljas bort interventioner som gör skada och inte har evidens. När erfarenheter från både offentliga, fristående och idéburna verksamheter tas tillvara stärks kunskapsbasen för hela socialtjänsten. Här ligger de fristående verksamheterna långt före de offentliga vad det gäller evidensbaserad praktik, arbetsmiljö, ledarskap och budget i balans.

Kunskapen måste omsättas i handling

Nu är det viktigt att regeringen och berörda myndigheter, i nära samverkan med Vårdföretagarna, säkerställer att socialdataregistret utformas så att det både stärker kunskapsutvecklingen och ger konkret nytta för dem som varje dag arbetar nära människor i utsatta situationer. Data måste inte bara samlas in – den måste också användas för att utveckla socialtjänsten och ge människor bättre stöd.